Insatser behövs för karga kust- och landmiljöer
Insatser mot invasiva främmande växter och djur, fortsatt städning av stränder och skötsel genom betande djur. Det är exempel på åtgärder som kan gynna några av Sveriges mer karga och särpräglade ekosystem.
I förslaget till nationell plan för att restaurera svensk natur finns några livsmiljötyper som samlats i gruppen ”övriga land- och kustekosystem”. Begreppet omfattar några av Sveriges mest särpräglade och karga miljöer, bland annat:
- Glaciärer
- Havsklippor
- Sandstränder, skär och åsöar i Östersjön
- Sten- och grusvallar
- Glasörtsstränder
- Kalkbranter
- Grottor
Invasiva främmande arter, exploatering och klimatförändringar hotar
Klimatförändringar står bakom det största hotet för glaciärer. Även kustmiljöer påverkas genom extremväder som till exempel kan orsaka erosion, och långsiktiga effekter som havsnivåhöjning.
För kustmiljöer är invasiva främmande arter ett ökande problem. Problemet är störst för sandstränder, åsöar och sten- och grusvallar, som hotas av vresrosens expansion. På glasörtsstränderna har växten strandkotula tagit över i vissa områden. Mink är ett annan invasiv främmande art som försämrar förutsättningarna för flera inhemska arter, bland annat markhäckande fåglar.
En annan utmaning för ekosystemen i Östersjön inkluderar bland annat övergödning och omfattningen av fiske. För kuststränder, särskilt på västkusten, är skräp som spolas i land ett problem, och lokalt kan även exploatering av stränder vara en utmaning. Glasörtstränder behöver ofta skötas genom betande djur vilket ibland kan vara svårt att få till eller behålla.
Åtgärder för att bevara och återetablera
För i synnerhet kustmiljöerna är ökade insatser mot främmande invasiva arter viktiga. Begränsningar av exploatering av stränder och fortsatt städning av stränder från skräp behövs också. För att bevara glasörtssträndernas unika livsmiljöer behövs tillräckligt stöd för att få dit betande djur.
Effektiva åtgärder mot klimatförändringar behövs för att minska avsmältningen av glaciärer och minska omfattningen av extremväder. Sådana åtgärder hanteras i andra sammanhang och beskrivs därför inte närmare i förslaget på nationell plan för att restaurera svensk natur.
Med tillräckliga insatser kan områden med livsmiljötyper i högre grad nå eller behålla gott tillstånd, vilket bidrar till att livsmiljöerna inklusive deras typiska arter finns kvar på lång sikt. Flera av åtgärderna bidrar inte bara till att livsmiljöer och arter frodas utan även till att områdena blir mer attraktiva för friluftsliv och turism.
För gruppen “övriga land- och kustekosystem” föreslås inga nya åtgärder specifikt. Behoven av restaurering täcks in av redan pågående åtgärder, till exempel strandstädning, och genom åtgärder som föreslås för andra ekosystem, till exempel justeringar i jordbruksstöden och ökade insatser mot invasiva, främmande arter.
Här kan du ta del av hela förslaget på plan för att restaurera svensk natur
Kontakt
Conny Jacobson, Skötselenheten, conny.jacobson@naturvardsverket.se