Så fortsätter arbetet med förslag till nationell restaureringsplan

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det? 
Tillsammans med en bred grupp av aktörer diskuterade vi incitament, åtgärder och styrmedel för att uppfylla naturrestaureringsförordningen och möjliga konsekvenser av att den införs. Vi samtalade mest i smågrupper och många spännande och ibland motstridiga perspektiv lyftes. 

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
Det var mycket lärorikt och värdefullt att höra olika aktörers synpunkter. Det finns ett stort engagemang och en stor kunskap kring frågorna som berör arbetet med att ta fram planen för naturrestaureringsförordningen. Speciellt viktig information att ha fått ta del av var hur befintliga styrmedel och lagar kan utvecklas eller förbättras. Det tar vi med oss i arbetet med planen.

Hur går arbetet vidare nu? 
Nu fortsätter vi att utreda möjliga författningsförslag, åtgärder och styrmedel som kan bidra till planen genomförs och ser fram emot att diskutera ett utkast till plan med samma aktörer i höst. 

Länk till dokumentationen (pdf) 

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det?
Ett antal myndigheter deltog och fick möjlighet att bidra med sina perspektiv på frågorna. Vi diskuterade bland annat målkonflikter, synergier och finansieringsmöjligheter.

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
Vi tar framför allt med oss att så många vill vara med och bidra i arbetet,exempelvis genom att tillhandahålla dataunderlag och fundera över hur deras verksamheter och projekt kan utvecklas genom att infoga åtgärder för naturrestaurering. Vi diskuterades också vad som behövs för att lyckas och där lyftes kompetens och samverkan som viktiga åtgärder. Det behöver vara lätt att göra rätt var ett återkommande medskick exempelvis standardisering av datadelning kan vara en effektiv åtgärd.   

Hur går arbetet vidare nu? 
Nu har vi hand om alla synpunkter och bearbetar vidare utkastet till planförslag. I dialog 2 i höst får samma myndigheter möjlighet att tycka till om ett första förslag till plan 

Länk till dokumentation (pdf) 

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det?
Mot bakgrund av att finansieringsbehov för genomförande av förordningen i helhet kan komma att bli betydligt större än de offentliga medel som normalt används för ändamålen diskuterades förutsättningar för privat finansiering och marknadsbaserade lösningar som komplement. Representanter från näringsliv, markägar- och miljöorganisationer och finanssektorn delade med sig av sina perspektiv, kunskap och erfarenheter med stort engagemang och intresse.

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
Mycket! Men bland annat att marknadsbaserade lösningar har stor potential att stärka incitament för naturrestaurering, men att offentlig finansiering fortsatt kommer vara grunden för åtgärdsfinansiering framöver. För att en uppskalning från dagens begränsade omfattning ska ske krävs en infrastruktur, tydligare styrning och vägledning.  Där har staten och vi på berörda myndigheter en viktig roll att spela. 

Länk till dokumentationen (pdf) 

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det?
Syftet med dialogmötet var att lyssna in de samiska folkens perspektiv i enlighet med lagen om konsultation. Tre samiska organisationer deltog. Det finns ett stort intresse och engagemang och mycket kunskap som är värdefull i myndigheternas fortsatta arbete med planen.

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
Vi fick med oss många viktiga synpunkter. Som exempel diskuterades åtgärder som leder till mindre andel främmande trädslag, exempelvis contorta, och i stället prioritera inhemska trädslag. Mer hyggesfritt skogsbruk kan också vara en åtgärd som bidrar till biologisk mångfald och som är positivt för renen. De samiska representanterna påpekade att renen kan användas som en indikator på en god miljö och biologisk mångfald. Vi diskuterade också att nya utbildningar behövs för nya typer av skogsbruk. Man behöver använda kunskap om traditionella flyttvägar för renar och traditionella trädslag

Hur går arbetet vidare nu? 
Nästa konsultation är planerad till november då ett utkast till plan ska diskuteras. 

Dokumentation kommer.

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det? 
Havs- och vattenmyndigheten har arrangerat fyra dialogmöten om marina och limniska ekosystem. Syftet med dialogmötena var att få en bild av deltagarnas nuvarande förutsättningar att bidra till arbetet med förordningen och att få inspiration och ta del av olika aktörers perspektiv och idéer. Vi delade upp dialogmötena och bjöd in offentliga aktörer; kommuner, länsstyrelser och myndigheter till två möten, och övriga; akademi, bransch-, och intresseorganisationer till två möten med fokus på limniska respektive marina ekosystem. Sammanlagt deltog ungefär 110 aktörer på mötena, cirka 60 på de limniska mötena och lika många på de marina. 

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
På de marina mötena var många aktörer överens om att det är viktigt att minimera pågående störningar och habitatförlust i marina miljöer, detta kallas för ”passiva restaureringsåtgärder”. Det är mer kostsamt och komplicerat att återställa skadade ekosystem än det är att skydda fungerande ekosystem. 

Många marina miljöproblem är storskaliga, exempelvis övergödning, syrefria bottnar och överfiske – internationell samordning är nödvändig för att vi ska kunna målen. Det finns också behov av en helhetsbild, både vad gäller politiska mål, förvaltning av havsmiljön och synen på människans roll i ekosystemen.

På de limniska mötena kom det fram att kommuner och länsstyrelser runt om i Sverige har olika förutsättningar att arbeta med naturrestaurering i limniska miljöer, som i viss mån beror på lokalpolitisk vilja. Det finns ett behov av att säkerställa långsiktiga insatser inom området för att vi ska nå målen i förordningen. 

Deltagarna poängterade att det är viktigt att restaureringsarbetet samordnas med vattenförvaltningen i stort – samordnad rapportering av åtgärder, datahantering, och kompetensförsörjning. Det måste även finnas en tydlig riktning vad som ska göras framåt. 

Ett gott samarbete mellan stat och markägare, med fokus på positiva incitament för att utföra och följa upp effekt av restaureringsåtgärder är av största vikt. 

Sammantaget är HaV:s upplevelse från dialogmötena att det finns ett stort engagemang och driv att jobba med förordningen, men många aktörer upplever också att de är osäkra på hur detta ska göras i praktiken, och i vilken omfattning. På HaV tar vi med oss frågan om övergripande samordning och riktning för arbetet samt att det är viktigt att vi försöker skapa en tydlighet kring vad olika aktörer bör bidra med.  

Vad händer nu?
Vi sammanställer och analyserar alla inkomna synpunkter och underlag för att använda som inspel till planen. I arbetsgrupperna pågår arbetet för fullt för att ta fram åtgärdslistor och börja forma ett planutkast som ska vara klart till hösten. 

Inom kort publiceras en sammanställning från dialogmötena på Havs- och vattenmyndighetens webbplats 

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det? 
Syftet var att få inspel och information från berörda aktörer om vilken restaurering som görs i skogslandskapet redan i dag och vad som är möjligt eller inte möjligt att göra. 

Deltog gjorde en rad aktörer som exempelvis Birdlife, Holmen, Jordägareförbundet, KSLA, Länsstyrelserna, Svenska kyrkan, WWF, LRF med flera. Det gick bra och det gavs tillfälle till fördjupade gruppdiskussioner och dialog i helgrupp där vi koncentrerade oss på artikel 4 om livsmiljötyper och arters livsmiljöer och artikel 12 om skogsekosystemet.

Inledningsvis fick Skogsindustrierna, WWF och Stora Enso reflektera över möjligheter och utmaningar.  Några saker som togs upp:

• Att behålla den nationella rådigheten över skogen så långt som möjligt genom att förordningen implementeras på en miniminivå
• Ett systematiskt, konkret och vetenskapligt arbetssätt är viktigt.
• Det finns utmaningar med finansiering av arbetet och behov av att fokusera arbetet till redan skyddade områden. Samtidigt lyftes utmaningarna med att få med privata markägare i arbetet och värna en stark bioekonomi. 

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
Vi tar med oss många synpunkter. Bland annat att det i arbetet med arters livsmiljöer är viktigt för markägare att kunna visa på arbetet som görs vilket skulle kunna möjliggöras genom att arbeta tillsammans med myndigheterna mer. Alternativa skogsbruksmetoder kan vara en väg framåt i arbetet med olika arter. Vi tar även med oss att det är viktigt att prioritera åtgärder som ska genomföras och att det är tydligt med begrepp och definitioner i restaureringsplanen. Tillståndet för livsmiljötyper lyftes av flera och bland annat att det finns både för och nackdelar att bedöma tillståndet via flygfoton. 

Det fanns en stor enighet i att vi behöver jobba i landskapet med ett landskapstänk. Det kan fungera med olika markanvändning på olika platser och av olika anledningar. Behovet av variation lyftes också av flera med koppling till skogsekosystemet samt slutsatsen att det är så många olika aktörer involverade i det här arbetet.

Hur går arbetet vidare nu? 
Vi tar med oss alla inspel och jobbar vidare med restaureringsplanen. Arbetet framöver kommer fokusera på att få fram ett utkast på över åtgärdsförslag; både styrmedelsåtgärder samt fysiska och administrativa åtgärder. Vi jobbar med konsekvensutredning av olika åtgärdsförslag där vi beskriver exempelvis genomförbarhet, utformning av styrmedel och finansiering samt hur olika aktörer påverkas.

Vi har en pågående miljöbedömning på gång där vi tar om hand om synpunkter från genomfört avgränsningssamråd, samt bedömer både positiva och negativa miljöeffekter av olika åtgärdsförslagen. 

Dokumentationen från Skogsstyrelsens dialogmöte om naturrestaureringsförordningen

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det?
Vi hade två tillfällen för dialog 1 på Jordbruksverket. Det var mellan 20 och 30 deltagare vid varje tillfälle. Syftet med dialogen var att få möjlighet att prata lite närmre med de aktörer och organisationer som finns på jordbrukssidan och inhämta förslag på åtgärder som de ser som möjliga för att vi ska nå våra mål i naturrestaureringsförordningen. Deltagarna kom från både större och mindre organisationer runt om i landet.

Vid varje dialogtillfälle hade vi fyra dialogpass där aktörerna fick samtala om olika frågor. De hade fått anmäla i förväg vilka områden de ville delta på. Både före och efter dialogpassen hade vi också informationspass där vi berättade om regeringsuppdraget i stort, när och hur det kom, tidsplanen för arbetet, vad som ska levereras och när, vem som fattar besluten, hur vi arbetar med uppdraget i olika grupper och vad varje grupp riktar in sig på. Därtill informerade vi även om vad konsekvensutredning, miljöbedömning och juridisk analys är och hur de går till samt när i förloppet de blir aktuella. Många aktörer tyckte att dessa pass var väldigt intressanta och lärorika och att de fick med sig mycket mer än de hade förväntat sig av dagen.

Dialogerna gick jättebra och vi fick in över 400 inspel på åtgärder. Samtalen i grupperna var väldigt givande och konstruktiva med en god och trevlig ton från alla deltagare. Det kändes som att det blev ett väldigt bra samtal där fokuset låg på att hitta möjliga och lämpliga åtgärder för både jordbruksekosystem, pollinatörer, vattendrag och svämplan men även terrestra, land, kust och sötvattensystem. 

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
Vi hade många engagerade deltagare och vi fick in många förslag på olika stödformer, att det är viktigt att bevara jordbruket i hela landet och inte bara i vissa delar, hur viktiga småbiotoperna är, samt att det är viktigt att bevara och öka arealerna för ängs- och betesmarker. Det är väldigt värdefullt att få möjligheten att ha dialog direkt med aktörer runt om i landet på detta sätt. De synpunkter de har fört fram tar vi med oss och kommer förvalta på bästa sätt så att de bidrar till hur vi ska nå målen i planen till år 2030, 2040 och 2050.  

Hur går arbetet vidare nu?
Just nu bearbetar vi alla förslag från dialogtillfällena och sammanställer dem så att de hamnar i rätt arbetsgrupp. Förutom de förslag vi fick vid dialogerna har vi också fått in ca 180 åtgärdsförslag via vår webbenkät som fanns på vår hemsida där vem som helst kunde lämna bidrag till arbetet. Dessa sammanställs också och därmed har vi samlat in runt 600 åtgärdsförlag som vi nu bearbetar. Alla dessa tas om hand och kommer ligga till grund för de åtgärdsförslag vi till slut föreslår till naturrestaureringsplanen. Vi är väldigt tacksamma över att så många tagit sig tid och velat delge oss sina tankar både genom dialogerna och via webbenkäten.

Dokumentation på Jordbruksverkets webbplats. Jordbruksverket har genomfört två dialogmöten. 

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det? 
Med dialoggruppen för artikel 8 ville vi diskutera de olika alternativen till avgränsning av de urbana ekosystemen och vilka förutsättningar som finns i landet att nå målet om ökade grönytor och ökad trädkrontäckning. Vi samlade 26 personer från kommuner, regioner, länsstyrelser, näringsliv, akademi samt intresse- och branschorganisationer. Det var hög energi i rummet och vi fick väldigt mycket bra inspel till det fortsatta arbetet.  

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
Dialoggruppen tryckte mycket på allt bra som redan görs och att det är viktigt att lyfta synergieffekterna med restaurering av urbana ekosystem. Det handlar om synergier för människors hälsa, klimatanpassning, men också beredskap och möjlighet till odling. En annan viktig aspekt är att vi måste hantera kvalitetsaspekterna av urbana grönytor och trädkrontäckning. Artikel 8 i förordningen har bara fokus på kvantitet. Vi hade nog väntat oss mer önskemål om hårdare lagstiftning, men dialoggruppen lyfte behovet av kunskapslyft, planeringsunderlag, dialog och samverkan för att stärka de urbana ekosystemen. Det tar vi med oss.

Hur går arbetet vidare nu? 
Nu går vi in i ett intensivt arbete med att färdigställa problemanalysen till konsekvensutredningen och ta fram ett förslag till nationell plan för de urbana ekosystemen med åtgärder. Parallellt gör vi rumsliga analyser i GIS av urbana ekosystem för att se vilka konsekvenser olika avgränsningar medför. 

Dokumentation kommer att publicera på Boverkets webbplats

Vad var syftet, vilka deltog och hur gick det?
På dialogmötet om pollinatörer artikel 10 diskuterade vi erfarenheter av olika åtgärder för att gynna pollinatörer som har genomförts, vilka som haft bra respektive mindre bra effekt. Vi diskuterade förslag på andra åtgärder som behöver genomföras för att gynna pollinatörer. Vi diskuterade också vilka hinder (ekologiska, juridiska och ekonomiska) som finns, samt behov av för att genomföra restaureringsåtgärder för pollinatörer och vilka incitament och styrmedel som behövs för att överbrygga hindren. 20 deltagare från länsstyrelserna deltog. Det var ett aktivt möte med stort engagemang och vi fick många viktiga inspel från deltagarna. 

Vad fick ni för synpunkter och vad tar ni med er?
Bland de många viktiga synpunkter vi fick in är att det behövs en långsiktighet i finansiering av åtgärder för pollinatörerna för att behålla effekterna på sikt och att det behövs enkla indikatorer som markägaren kan se.  Det behövs också tydligare uppdrag med bredare ramar så de går att anpassa till regionala förutsättningar, samt att fler myndigheter får uppdrag i sina regleringsbrev att arbeta med att gynna pollinatörerna. Något som särskilt lyftes var också att det behövs samordning för genomförande vilket saknas i dag. Kommunikation och dialog med olika aktörer behövs för att genomföra åtgärder som gynnar pollinatörer i landskapet lyftes som betydelsefullt.

Hur går arbetet vidare nu? 
Vi tar nu med oss och sammanställer och bearbetar alla synpunkter som vi fått med oss i dialogmötet i det forsatta arbetet.

Länk till dokumentationen kommer