Ny rapport sammanfattar 25 års vargforskning
2026-09-15 NYHET Hur påverkar vargarna andra arter, vilka byten väljer de och hur rör de sig i landskapet? I en ny rapport sammanfattar forskningsprojektet SKANDULV mer än 25 års forskning om vargarna i Skandinavien.
Vintern 1998 började man för första gången använda sändare på vargar i Skandinavien. Två år senare startade det norsk-svenska forskningsprojektet SKANDULV, en satsning som fått långsiktig finansiering från bland annat Naturvårdsverket. Nu publiceras en kunskapssammanställning som samlar en stor del av den kunskap som tagits fram sedan dess.
– Förvaltning av varg är en komplex uppgift som ställer höga krav på kunskap. Långsiktig forskning är ovärderligt i det arbetet, men det är också viktigt att kunskapen görs tillgänglig, säger Mona HansErs, Naturvårdsverket.
Höga krav på kunskap om genetik
Ett område som är särskilt viktigt just för varg är genetiken. Den skandinaviska vargpopulationen har hög inavel, och invandring av vargar från Finland eller Ryssland behövs för att öka den genetiska variationen. Inom SKANDULV har världens mest omfattande genetiska kartläggning av en vargpopulation genomförts – det finns i dag ett nästan komplett släktträd.
– Inventeringen av Skandinaviens vargpopulation har genomförts årligen i nästan 30 år med DNA-analyser som ett viktigt verktyg på senare år. Tillsammans med märkningen av individer och stora mängder data från fältarbete har dessa data skapat unika möjligheter att studera vargarnas ekologi i detalj, säger Håkan Sand, verksam inom SKANDULV vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Samlad kunskap för förvaltningen
Kunskapssammanställningen Skandinaviska vargprojektet – över 25 års forskning är den andra i en serie om fyra rapporter om de stora rovdjuren i Skandinavien. Syftet är att ge en samlad bild av kunskapsläget om varg, till stöd för viltförvaltning på lokal, regional, nationell och internationell nivå.
– Den här rapporten kan fungera som ett vetenskapligt underlag och stöd för såväl svensk som skandinavisk viltförvaltning, men vi tror också att det är intressant läsning för skolor och allmänhet, säger Mona HansErs.
Den första kunskapssammanställningen i serien handlade om björn, de kommande två handlar om lodjur och järv.
Rapporten Skandinaviska vargprojektet – över 25 års forskning
Kontakt
Mona HansErs, chef viltanalysenheten, Naturvårdsverket, 010 698 14 20, mona.hansers@naturvardsverket.se
Håkan Sand, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och projektledare för SKANDULV i Sverige, 0581 69 73 24, hakan.sand@slu.se
Camilla Wikenros, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och koordinator för SKANDULV, 0581 69 73 44, camilla.wikenros@slu.se