Hur viktigt är djur och natur för svenska folket?

Undersökningen i sin helhet visar att naturen fortsatt har en viktig roll i svenskarnas liv. 82 procent är ganska eller mycket intresserade av att vara ute i naturen. Närvaron av vilda djur i närområdet värderas högt, men naturupplevelsen tycks gradvis bli mindre beroende av direkta djurmöten och mer kopplad till andra värden, som landskapet i sig, stillheten i naturen och friluftsaktiviteter. 

45 procent tycker att Sverige borde skydda mycket mer eller något mer natur. Det är fler än tidigare. Naturvärdena är viktigast när ett område ska skyddas. Samtidigt finns ett brett stöd för att skyddade områden ska utformas för att underlätta besök av dem. Det finns också relativt brett stöd för vissa friluftsaktiviteter, särskilt fiske och ridning, medan synen på cykling är mer blandad.   

En stor majoritet av svenskarna ser jakt som ett sätt att upprätthålla balansen i naturen. Nationellt instämmer över 80 procent helt eller delvis i detta påstående, och stödet är än högre i norra Sverige. Det finns ett förtroende för jägarkåren. De flesta anser att jägare är väl utbildade, följer bestämmelserna och är väl förberedda innan de ger sig ut i skogen. 

Kungsörn och lodjur är mest uppskattade, varg minst, och björn samt järv ligger mitt emellan. Idag tycker drygt 60 procent om att det finns varg i Sverige men acceptansen för att ha varg i närheten där man bor har minskat de senaste 20 åren. Idag är det över 50 procent som inte vill eller helst inte vill ha varg nära bostaden. På lång sikt har toleransen ökat för att rovdjur passerar byar och samhällen.  I flera rovdjurslän är man något mindre positiv till rovdjur generellt men har en större acceptans att de lever nära ens bostad än på andra ställen. Villkoret är att skador begränsas och kombineras med förebyggande åtgärder och en aktiv förvaltning. 

−I undersökningen får vi förståelse för vilka beslut och åtgärder som uppfattas som mest rimliga, legitima och förankrade i samhället. Det är betydelsefullt när vi ska besluta om förvaltning av vilda djur och skyddade områden. Att följa om attityder förändras över tid är viktigt för en hållbar natur- och viltförvaltning säger Mona HansErs. 

Flest svenskar uppger att de är rädda för att möta vildsvin när de vistas i naturen där de bor (40 procent). Därefter följer fästingar (34 procent). Nästan lika många, 29 procent, anger att de är rädda för att möta björn, medan 27 procent känner oro inför att stöta på varg. Rädslan för flera stora rovdjur, särskilt björn, lodjur och järv, har minskat sedan 2004, medan oron för vildsvin har ökat tydligt. Största förändringen gäller björn. Andelen som känner oro för björn har sjunkit signifikant från omkring 43 procent 2004 till 29 procent 2025.   

Naturen som resurs är viktig för hushåll särskilt i norra Sverige. Bär- och svampplockning är fortsatt de vanligaste formerna av naturresursanvändning och ligger på stabila nivåer över tid. Fiske har däremot minskat tydligt sedan 2004, både som aktivitet och som användning av egenfångad fisk. 

Det finns skillnader över landet vad gäller hur naturen används, vad man hämtar från naturen och vilka djur som finns där man bor. Hur människor ser på till exempel rovdjur, jakt, naturskydd och naturresursanvändning skiljer sig tydligt mellan olika delar av landet. 

Rapporten Djur och natur i förändring: Svenska folkets attityder 2004–2025

Vart femte år sedan 2004 genomförs denna enkätundersökning för att ge en bild av vilken roll naturen och de vilda djuren spelar för oss svenskar. Denna gång har Umeå Universitet gjort den på uppdrag av Naturvårdsverket. 

Många frågor besvaras på liknande sätt nu som första gången undersökningen genomfördes. Det visar att vår relation till natur och vilda djur på många sätt är stabil. Stöd för skyddad natur, allemansrätten och en i grunden positiv syn på flera rovdjur är exempel på sådana värderingar som inte förändrats mycket. Gradvisa förändringar sker över tid i hur naturen används, vilka arter som väcker oro och vilka former av förvaltning som får mest stöd. 

I undersökningen har ingått slumpmässigt utvalda personer i åldern 18–85 år, bosatta i 77 kommuner. Det ger både ett nationellt representativt underlag och ett underlag som ger en bild av vad befolkningen i sju län anser. Denna gång kommer urvalet från Västerbotten, Jämtland, Gävleborg, Dalarna, Södermanland, Örebro och Kronoberg.

Mona HansErs, chef Viltanalysenheten, 
010-698 14 20, mona.hansers@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 076-495 50 41, press@naturvardsverket.se