Nya resultat visar hur spridningen av PFAS kan minska
2026-08-31 NYHET Pilotförsök visar att spridningen av PFAS från förorenad mark till grundvatten kan minska med mer än 99 procent. Försöken har gjorts på brandövningsplatser nära flygplatser, där mark och grundvatten är kraftigt förorenade av PFAS.
Resultaten kommer från ett regeringsuppdrag som genomförts av Statens geotekniska institut (SGI) i nära samverkan med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU).
PFAS-föroreningar i mark och vatten är ett stort miljöproblem. Ämnena bryts ned mycket långsamt och kan spridas vidare till dricksvatten, sjöar och vattendrag. Därför behövs effektiva metoder för att begränsa spridningen från förorenade områden.
I regeringsuppdraget har flera olika åtgärdsmetoder utvecklats, testats och utvärderats. Särskilt goda resultat har uppnåtts med stabilisering med aktivt kol, som i pilotförsök minskat spridningen av PFAS till grundvatten med mer än 99 procent.
– Resultaten visar att det finns tekniska lösningar som kan bidra till att minska spridningen av PFAS från förorenade områden. Det är viktigt att myndigheter bidrar till att utveckla och utvärdera metoder som sedan kan användas av kommuner, verksamhetsutövare och andra aktörer i det praktiska arbetet, säger Niclas Johansson, projektledare på enheten för markhälsa, Naturvårdsverket.
Viktigt steg för bättre vägledning
Naturvårdsverket ser resultaten som ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet med tillsynsvägledning om PFAS-förorenade områden.
– Kunskapen från regeringsuppdraget blir en viktig pusselbit när vi utvecklar vår tillsynsvägledning. Resultaten ger bättre förutsättningar att ta fram tydligare vägledning för hur PFAS-förorenade områden kan hanteras och vilka åtgärder som kan vara lämpliga i olika situationer, säger Claes Bergqvist, handläggare på enheten för markhälsa, Naturvårdsverket.
Kunskap som kan bidra till fler åtgärder
Många PFAS-förorenade områden är komplexa och förutsättningarna varierar mellan olika platser. Resultaten från pilotförsöken visar att valet av åtgärdsmetod behöver anpassas efter lokala förhållanden, vilken typ av PFAS som förekommer och vilka risker som behöver hanteras.
Genom att utveckla och sprida kunskap om fungerande metoder kan arbetet med att åtgärda förorenade områden effektiviseras och fler områden på sikt saneras eller få minskad spridning av PFAS. Regeringen har beslutat att uppdraget ska fortsätta och utvecklas under perioden 2026 till 2030.
Arbetet har genomförts under åren 2022 till 2026 inom ramen för ett regeringsuppdrag om forskning och ökad kunskap om PFAS-förorenade områden. Uppdraget har finansierats genom anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, som Naturvårdsverket ansvarar för. Uppdraget har genomförts av SGI i samverkan med SGU, Naturvårdsverket, akademin och andra myndigheter.
Fakta om PFAS
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och används i ett stort antal produkter som till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa har visats ha negativa effekter på människor och djur.
Läs mer
Kontakt
Niclas Johansson, projektledare, enheten för markhälsa,
010-698 16 04, niclas.johansson@naturvardsverket.se
Claes Bergqvist, enheten för markhälsa, 010-698 19 17, claes.bergqvist@naturvardsverket.se