Lista över nationellt fridlysta arter ska uppdateras
2026-04-20 NYHET Igelkott och ål är två av nykomlingarna på den nya listan över nationellt fridlysta arter som Naturvårdsverket föreslår. Två arter som inte finns med är blåsippa och liljekonvalj.
Sammanlagt 234 arter finns med på listan över nationellt fridlysta arter som Naturvårdsverket föreslår enligt regeringens kriterier och uppdrag. Det som har ändrats sedan det preliminära förslaget från november är att några mossor tillkommit, till exempel blå glansmossa, och några svampar som inte bedöms ha nytta av just fridlysning har tagits bort, till exempel fjällig stjälkröksvamp.
Förslaget påverkar inte fridlysningen av alla fåglar och andra arter, till exempel fladdermöss, som är fridlysta genom EU-direktiv.
Rödlistan ett viktigt kriterium
Kriterierna för fridlysning kopplas bland annat till vilken status i rödlistan arterna har. Den nyligen uppdaterade rödlistan tas fram utifrån internationella kriterier av Artdatabanken och anger risken för att en art ska dö ut. Ålen är till exempel akut hotad, bland annat av vattenkraft.
– Orkidén knärot finns kvar på fridlysningslistan, då den bedöms som sårbar på grund av modernt skogsbruk. Den föreslås eftersom den skyddas genom den internationella handelskonventionen CITES och för att det är lämpligt att samtliga orkidéarter är fridlysta på grund av risken för förväxling, säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket föreslår att listan över nationellt fridlysta arter ses över i samband med att rödlistan uppdateras var femte år.
Bedömning av förväxlingsarter
I Naturvårdsverkets uppdrag ingick även att bedöma behovet av att även fridlysta arter som är till förväxling lik de hotade, för att minska risken för misstag. Naturvårdsverket föreslår inte förväxlingsarter till alla svårindentifierade fridlysta arter. Anledningen är främst att de artgrupper där det är mest relevant – orkidéer, grod- och kräldjur och lumrar – redan är föreslagna som fridlysta genom andra kriterier eller är fridlysta enligt EU-direktiv.
Igelkotten föreslås fridlysas för att den bedöms som sårbar. Många igelkottar dödas i trafiken och av gräsklippare och de har också svårt att hitta lämpliga övervintrings- och födosöksplatser.
– Välkända arter som blåsippa och liljekonvalj föreslår vi inte längre ska vara fridlysta eftersom det går bra för dem. Det innebär förstås att man även fortsättningsvis bara ska plocka dem med omdöme, säger Helene Lindahl.
Uppdraget Översyn av vilka arter som bör vara nationellt fridlysta
- Naturvårdsverket fick juli 2025 i uppdrag av regeringen att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta, och hur en regelbunden översyn av fridlysta arter kan ske. I uppdraget ingick även att ta ställning till om så kallade förväxlingsarter bör kunna vara nationellt fridlysta.
- I november 2025 delredovisades uppdraget och en preliminär lista presenterades. Den listan har nu ändrats och är ett slutgiltigt förslag till regeringen.
- Regeringen beslutar om ändringar av vilka arter som ska vara nationellt fridlysta.
Läs mer
Kontakt
Helene Lindahl, handläggare, artenheten, Naturvårdsverket, 010-698 10 51