Kartläggning: Mer än en miljon ton plast
2025-06-18 NYHET Nästan 1,1 miljon ton plast sattes på marknaden i Sverige under 2023, men bara 141 000 ton materialåtervanns. Jämfört med 2020, då mängden uppgick till 1,3 miljoner ton, har plastmängderna minskat något. Det är dock en okänd mängd plast som inte fångas i dagens statistik.
Den största mängden plast återfinns i förpackningar av olika slag. Det sattes cirka 307 000 ton plast i förpackningar på marknaden under 2023. Inom byggsektorn gjorde man av med 247 000 ton plast, och för fordon och däck gick det åt 114 000 ton respektive 54 000 ton plast.
I Sverige producerar vi ungefär lika mycket plastråvara som vi exporterar.
Från produkt till avfall
Mycket av plasten blir snabbt avfall men tyvärr var det bara 141 000 ton plast som materialåtervanns 2023. Vilket understryks av plockanalyser som visar på stora mängder plast i blandat avfall både från verksamheter och hushåll. Plast som hade kunnat sorteras ut och möjliggjort för avsevärt mycket mer materialåtervinning.
Den vanligaste behandlingsmetoden är fortfarande förbränning för energiutvinning, exempelvis i fjärrvärmeverk. Totalt eldades det upp cirka 1,2 miljoner ton plast i Sverige under 2023, varav cirka 477 000 ton var importerat plastavfall.
Avfallsförbränning står för ungefär sju procent av Sveriges utsläpp av fossil koldioxid och merparten av dessa utsläpp kommer från plasten i avfallet. De plastförpackningar som hamnar i restavfallet och förbränns innebär dessutom en kostnad för Sverige. Sedan den 1 januari 2021 måste EU-länderna betala en avgift till EU:s budget för plastförpackningar som inte materialåtervinns.
Varför kartlägger vi plastflödena?
För att nå Sveriges långsiktiga klimatmål till år 2045, skapa en cirkulär ekonomi och minska mängden plast i våra hav och i naturen så finns det flera problem som behöver lösas.
– Det handlar bland annat om att använda plast på ett resurssmart sätt och att byta till förnybara eller återvunna råvaror. Men även att förlänga produkternas livslängd, öka återanvändningen och materialåtervinningen och att minska läckaget av plast till miljön, säger Åsa Stenmarck, ansvarig för den nationella plastsamordningen på Naturvårdsverket.
För tredje gången har nu en kartläggning av plastflöden i Sverige genomförts för att fortsatt öka förståelsen för svenska plastflöden. I rapporten finns data på produktion, användning och hur plastavfall hanteras.
Kartläggningen har inte genomförts med syfte att jämföra resultat med plastkartläggningen från 2022. I stället ska den ses som en fristående studie där nya datakällor och angreppssätt har använts i de fall de ansetts nödvändiga för att öka kunskapen om plastflöden i samhället.
Denna rapport har tagits fram som en del av arbetet med den nationella plastsamordningen. Rapporten är framtagen av SMED Svenska MiljöEmissionsData.
Länkar
Kontakt
Åsa Stenmarck, handläggare, resurseffektivitetsenheten, Naturvårdsverket
010-698 10 98
asa.stenmarck@naturvardsverket.se