I en droppe vatten kan du se vilka fiskar som finns i sjön
2023-05-29 PRESSMEDDELANDE Riktigt så enkelt är det inte – men nästan. I Naturvårdsverkets satsning på nya DNA-metoder för miljöövervakning och miljöforskning, har forskarna fördjupat sig i att finslipa metoder för att hitta DNA-spår av vattenlevande organismer i olika ekosystem.
Undersökningsmetoden baserar sig på att alla levande organismer, både växter och djur, kontinuerligt avger genetiska fotavtrycktill den omkringliggande miljön. Detta DNA kallas för miljö-DNA eller eDNA vilket kan utvinnas ur ett vattenprov och genom molekylära analyser ange vilka arter som befinner sig i ett givet område utan att man vare sig ser eller fångar organismen.
En detektiv i miljöarbetet
- Idag är det helt möjligt att avgöra vilka arter av fiskar, musslor, bakterier och däggdjur som finns i en sjö, ett havsområde eller i rinnande vatten genom att samla in mer än en liter vatten som sedan filtreras genom ett filter. DNA-partiklar från växter och djur fastnar på filtret och kan sedan analyseras. Den här nya genetiska metoden används både inom kriminalteknologin och medicin. Därför kallas eDNA-forskare ibland för DNA-detektiver Micaela Hellström, forskningsledare för LifeDNAquatic.
Metoden är ett effektivt verktyg för att ta reda på om hotade, sällsynta, skygga eller skadliga växter, djur, svampar virus och bakterier finns på ett givet ställe.
Projektet LifeDNAquatic har fokuserat på analys av eDNA för studier av fisk. Där har man bland annat kartlagt förekomst av hela artsammansättningar i olika ekosystem, identifierat lekperioder för flertalet olika arter och testat olika metoder för att ge råd om metoden till myndigheter. eDNA som verktyg upptäcker betydligt fler arter än traditionella metoder som nätfiske eller fällor. Vidare kan skadliga arter upptäckas i ett tidigt skede med metoden.
- Ett forskarlag i Skottland fick under sommaren 2018 medel för att få allmänheten intresserade av ny bioteknik, och de hade som mål att hitta sjöodjuret i Loch Ness. Forskarna detekterade en massa fiskarter, däggdjur som simmat i sjön – och kom fram till att sjöodjuret sannolikt var jättestora ålar, avslutar Micaela Hellström.
En del i en större satsning om eDNA
Naturvårdsverket har finansierat åtta forskningsprojekt med fokus på utveckling och tillämpning av nya DNA-metoder för miljöövervakning och miljöforskning. Nu presenteras den andra slutrapporten inom satsningen.
Projektgruppen inom LifeDNAquatic byggde vidare på existerande kunskap för att utveckla metoder för fältinventering, behandling och lagring av prover från olika akvatiska miljöer. Vidare utfördes fältundersökningar som jämförde hur olika konserveringsmetoder och årstider påverkar resultaten, vilka även jämfördes med konventionella provtagningsmetoder. Projektet fokuserade på fisk som taxonomisk grupp.
− Resultaten är mycket användbara och har stor potential. Det finns nu ett standardiserat förfarande som möjliggör jämförbarheten över tid och rum. Ur etisk synvinkel har dessa DNA-baserade metoder dessutom stora fördelar, eftersom djur (fisk i det här projektet) inte behöver fångas in, säger Henrik Appelgren, handläggare på Naturvårdsverket.
Läs mer
Kontakt
Micaela Hellström, vetenskaplig projektledare, MIX Research Sweden AB, 070-782 03 10, micaela@mixresearch.se
Kari Stange, forskningssekreterare, Naturvårdsverket, 010-698 12 86, kari.stange@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se