Miljöövervakningens programområde Våtmark

Syftet med programområde våtmark är att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald.

Programområdet är i första hand inriktat mot miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker men berör i större eller mindre utsträckning flera av de andra miljömålen.

Myrar, sumpskogar och våtmarksstränder

Begreppet våtmark kan definieras på många olika sätt. Naturvårdsverkets definition omfattar bland annat myrmarker, sumpskogar och våtmarksstränder vid sjöar, vattendrag och hav.

Sverige är ett av de våtmarksrikaste länderna i världen. Våtmarkerna har stor variationsrikedom och är värdefulla för såväl arter knutna till våtmarkerna som arter knutna till kringliggande ekosystem och för rastande flyttfåglar.

Stora arealer är utdikade

Våtmarkerna har sedan drygt ett sekel i stor utsträckning omförts till andra marktyper, framför allt av skogs- och jordbruket. I skogslandskapet har under 1900-talet en omfattande markavvattning ägt rum, framför allt för att öka skogsproduktionen på våtmarker och säkra skogsmarkens produktionsförmåga. Stora våtmarksarealer har även gått förlorade genom utvinning av torv och genom överdämning av våtmarksstränder vid sjöar och vattendrag som utnyttjas för kraftproduktion.

Sedan 1980-talet har våtmarkerna successivt fått ett starkare skydd,  bland annat genom förbud och tillståndsplikt för markavvattning. Det finns en stark politisk vilja att bevara och vid behov restaurera och nyanlägga våtmarker. Därför är det viktigt att utveckla redskap för att på ett kostnadseffektivt sätt följa upp och övervaka våtmarkernas tillstånd i alla delar av landet.

Inventeringar av våtmarker

Naturvårdsverket har sedan början av 1980-talet genomfört våtmarksinventeringar (VMI) i hela Sverige i samarbete med länsstyrelserna. Våtmarksinventeringar är i första hand ett planeringsverktyg för centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. VMI-data utgör även ett redskap för miljöövervakning och är en viktig informationskälla för våtmarker generellt.

Data från Våtmarksinventeringen kan nås genom Miljödataportalen.

Förslag till delprogram och undersökningsmetoder för programområdet Våtmark togs fram under 1990-talet, men före 1999 finansierades inte programområdet inom den nationella miljöövervakningens budget. Viss övervakning av våtmarker har dock sedan länge förekommit inom ramen för miljöövervakningsprogrammet för skog (riksinventering av skog–RIS).

Referensgrupp

Arbetet med att utforma programområdet genomfördes i samråd med en referensgrupp med representanter för länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Länsstyrelserna är den primära målgruppen för programområdet. Flera av dem deltar tillsammans med andra myndigheter och organisationer i en referensgrupp för våtmarksövervakning. Under 2016-2017 genomfördes en revision av våtmarksövervakningen där referensgruppen deltog tillsammans med inbjudna myndigheter.

Programstrategi

Strategin för programområde Våtmark är att med kostnadseffektiva metoder följa tillståndet i Sveriges våtmarker med fokus på hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. Mål för övervakningen är att ge en samlad information om miljö-tillståndet samt effekter av markanvändning.

Delprogram

Klimatrelaterad övervakning – våtmarker

Palsar är kullar av torv som innehåller en iskärna. Palsmyrarna utgör viktiga livsmiljöer för många djur och fåglar. På grund av sitt beroende av klimatstyrda miljöfaktorer hotas palsmyrarna av ett förändrat klimat.

Palsmyrarna utgör viktiga livsmiljöer för många djur och fåglar. De är en prioriterad naturtyp i EU:s art- och habitatdirektiv. Förutsättningarna för palsbildning är låga vintertemperaturer i kombination med lågt snödjup, till exempel som en följd av kraftig vindverkan i högt belägna dalgångar.

Med stöd av Rymdstyrelsen genomfördes under 2010–2011 ett utvecklingsprojekt för att ta fram ett övervakningsprogram för palsmyrar. Arbetet avslutades 2013 och slutrapporten från utvecklingsprojektet är tillgänglig hos Länsstyrelsen i Norrbotten.

Program för övervakning och uppföljning av palsmyrarnas bevarandestatus

Övervakning av palsmyrar har bedrivits sedan 2014. Först inriktades arbetet på ingående studier av ett tiotal palsmyrområden som tillsammans skulle ge en representativ bild av hur landets palsmyrar utvecklades. Tekniker som användes var laserscanning och vegetationsanalys med hjälp av flygbilder, i kombination med fältundersökningar och historiska vegetationsdata. När fyra palsmyrområden hade dokumenterats – Tavvavuoma, Mannavuoma, Ouaggujeaggi och Sirččám – ändrades förutsättningarna för övervakningen och en mer kostnadseffektiv metodik kunde introduceras.

De nya förutsättningarna var dels att en totalkartering av Sveriges palsmyrar hade genomförts, dels att en heltäckande laserskanning av Sverige hade påbörjats. Därigenom kunde en till stor del fjärranalysbaserad övervakning av ett mycket stort antal områden påbörjas. Genom ett stratifierat stickprov kan total area och volym för palsarna i alla Sveriges palsmyrar beräknas.

Palsmyrövervakning enligt den nya metoden har påbörjats och inriktas främst på att dokumentera utvecklingen av palsarea och palsvolym. Syftet med övervakningen är att följa upp de nationella och regionala miljökvalitetsmålen samt bevarandestatusen enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

En första beräkning av total palsarea och palsvolym beräknas vara klar 2024.

Satellitbaserad våtmarksövervakning

Markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar eftersöks i ett tioårigt nationellt omdrev.

Inom det tidigare delprogrammet Våtmarkernas funktion och tillstånd genomfördes ett omfattande utvecklingsarbete för att framställa fjärranalysbaserad metodik för övervakning av tillståndet i våtmarker. Det delfinansierades av Rymdstyrelsen. Flera olika tekniker har prövats i samarbete med länsstyrelserna.

En analysmetod för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar med hjälp av satellitdata har utvecklats. Metoden togs i bruk inom programområdet under 2007.

Ett inventeringsvarv tar tio år och går från norr till söder. 2017 avslutades det första nationella omdrevet av våtmarksövervakningen och en samlad analys och presentation av tillståndet för våtmarkerna publiceras i en rapport 2021. Efter pågående utvecklingsarbete beräknas ett nytt omdrev att starta 2022.

Det viktigaste målet för delprogrammet Satellitbaserad övervakning av våtmarker är att följa upp de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. 

Resultaten från programmet kan användas för att följa upp miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt odlingslandskap. Data används även för uppföljningen av tillståndet i skyddade områden och bevarandestatus för naturtyper och arter enligt EU:s habitatdirektiv.