Miljöövervakningens programområde Miljögiftssamordning

Programområdet Miljögiftssamordning samlar verksamheter som kompletterar miljögiftsövervakningen inom övriga programområden genom att ge möjlighet till retrospektiva studier och studier av nya ämnen samt analyser och undersökningar närmare källorna.

Följande delprogram ingår i programområde Miljögiftssamordning.

Miljöprovbank

En miljöprovbank kan definieras som en vetenskaplig institution med resurser för att samla in, tillvarata och bevara prover från miljön. Dessa prover är avsedda för miljöforskning och miljöövervakning.

Samlingarna i en miljöprovbank bör omfatta såväl organismer av växter och djur (biotiska prover) som luft, vatten, inlandsis, filter, jord, sediment et cetera (abiotiska prover). De ska beröra ett antal frågor inom ramen för människans påverkan på naturen.

Miljöprovbanken inom detta miljöövervakningsprogram finns på Naturhistoriska riksmuseet (NRM) i Stockholm. Länk till databasen för miljöprover från däggdjur och fisk finns på NRM:s webbplats.

Insamlat material berättar om gångna tider

Det ursprungliga målet för miljöprovbanker var att tillgodose forskning och övervakning med material för att studera koncentrationer av miljögifter i växt- och djurvävnader. Nu vill man även ha material för retrospektiva, bakåtblickande, studier av andra ämnen, vanligtvis så kallade biomarkörer (inklusive endogena – kroppsegna – substanser). Dessa beskriver direkt eller indirekt tillstånd och förändringar i miljön. Här rör det sig till exempel om skador på organismen eller förändrad hormon- eller enzymbild, som går att upptäcka med olika analytiska metoder.

En förutsättning för att retrospektiva studier ska vara värdefulla är att vetenskaplig information finns dokumenterad om hur proverna har tillvaratagits. Naturhistoriska riksmuseet har publicerat vägledningar (manualer) för hur olika slags prover till miljöprovbanken ska tas, prepareras och förvaras och hur informationen ska dokumenteras.

Manualer för insamling, preparering och förvaring av miljöproveranuals

Screening för att identifiera miljöföroreningar

Med ”screening-undersökningar” menas översiktliga inventeringar. De är ett första led i att identifiera miljöföroreningar som kan orsaka hälso- och miljöproblem.

En förutsättning för att kunna följa utvecklingen mot en giftfri miljö är att identifiera nya ämnen, som kan vara skadliga för människa och miljö. Detta kan göras inom screeningprogrammet. Screeningundersökningar kan även användas för att följa upp olika internationella krav, från exempelvis direktiv och konventioner, som rör metaller och organiska miljöföroreningar.

Screening används också för att ge underlag för beslut om en miljöförorening ska inkluderas i den löpande miljöövervakningen, eller om det behövs andra typer av särskilda åtgärder för att begränsa riskerna med ämnet.

En screeningundersökning kan vara uppbyggd enligt olika principer:

  • En möjlighet är att göra breda undersökningar av många olika miljöföroreningar i utvalda områden. I detta fall ska så många ämnesgrupper som möjligt täckas in. Syftet är att få en uppfattning om den totala föroreningssituationen i området och vilka ämnen som kan behöva studeras ytterligare.
  • En annan möjlighet är att studera något specifikt ämne eller en grupp av ämnen taget i olika typer av prover för att undersöka spridning och förekomst i miljön.
Mer information

En aktuell lista över genomförda screeninguppdrag finns i det digitala vetenskapliga arkivet DiVA.

Miljögiftsamordning - DiVa portal

Sverige deltar med stöd av Nordiska Ministerrådet i ett nordiskt screeningsamarbete som syftar till att ge en ögonblicksbild av förekomsten i Norden av potentiellt farliga ämnen i såväl förorenade miljöer som mer opåverkade miljöer. De nordiska screeningrapporterna kan hämtas från "the Nordic Screening Group".

Nordic Screening Group

Miljögifter i urban miljö

Inom Miljögiftssamordningens delprogram om miljögifter i urban miljö följs förekomster av kemikalier i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk.

I detta ingår att uppskatta flödet av ämnen från samhällen ut till den omgivande miljön. Ett sätt att göra detta är genom mätningar i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk.

Mätningar av metaller och organiska ämnen i slam och utgående vatten från nio reningsverk har genomförts årligen sedan 2004. Resultaten kan till exempel användas för att följa upp om regleringar eller förbud av en viss kemikalie har gett något resultat på mängden av den kemikalien som återfinns i avloppsreningsverken. Halter av oönskade ämnen i slam och utgående vatten kan därmed tjäna som indikatorer för den urbana miljöns påverkan på den omgivande miljön.

Här hittar du data från miljöövervakningen:

Miljöövervakningsdata hos datavärd (SGU)

Äldre miljöövervakningsdata hittar du här:

Miljöövervakningsdata, Screening av miljögifter på IVL:s webbplats

Rapporter från miljöövervakning finns i Naturvårdsverkets öppna rapportarkiv, Diva:

Sökfunktion i Diva