Hälsorelaterad miljöövervakning

Programområdet för hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) ska långsiktigt övervaka miljöfaktorer som kan påverka människors hälsa.

Övervakningen av miljöfaktorer görs genom att

  • uppskatta människors exponering för hälsofarliga ämnen i den omgivande miljön
  • mäta exponering för miljögifter via markörer för dessa i människan
  • utföra analyser som kopplar samman miljöexponering och hälsoeffekter

Härigenom kan HÄMI

  • ge underlag för att följa upp miljökvalitetsmålen, tex Giftfri miljö
  • ge möjlighet att visa på trender i människors exponering
  • ge underlag för riskbedömning, regleringar och råd
  • visa om åtgärder för att begränsa exponeringen får avsedd effekt

Studier i mer än tjugo år

Studier av sambandet mellan yttre miljöfaktorer och påverkan på människors exponering inleddes inom miljöövervakningen 1993. Programmet reviderades senast 2015–2016.

Utvärdering av programområde HÄMI (pdf på Karolinska Institutets webbplats)

Miljöfaktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa studeras också inom andra programområden inom miljöövervakningen. Studier görs även av andra myndigheter, till exempel Sveriges geologiska undersökning, Strålsäkerhetsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten.

Data från HÄMI

Institutet för Miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet är datavärd. Där finns alla rapporter och data samlade.

Hälsorelaterad miljöövervakning på Karolinska Institutets webbplats

Europeisk samverkan inom ramen för human biomonitorering

2017, på initiativ av EU-kommissionen, påbörjades ett europeiskt samarbetsprojekt, HBM4EU, för att skapa harmoniserade data och jämförbar information om människors exponering för kemikalier i Europa. Syftet med detta är att öka kunskapen om vilka hälsoeffekter exponeringen kan leda till och att förbättra riskbedömningen av kemikalier. Naturvårdsverket är svensk programägare för HBM4EU.

HBM4EU - projektets officiella webbplats

Delprogram

Biologiska mätdata – metaller

I delprogrammet ingår undersökningar av blyhalten i blod, kvicksilver i hår och halten av kadmium i urin. 

Under perioden 1978–2019 har blyhalten i blod (B-Pb) hos barn i åldrarna 7–11 år i Landskrona och Trelleborg med omgivningar undersökts årligen för att utreda blyexponeringens storlek, ursprung och utveckling i tiden. Resultaten från undersökningen används som officiell statistik. Utförare för studien är Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund, ursprungligen på förfrågan från hälsovårdsmyndigheter.

Från och med 2009 fortsätter mätningarna av bly i blod hos barn vart annat år och endast i Landskrona.

Syftet med uppdraget är att fortsätta en provserie där halter av bly, men även kadmium och kvicksilver analyseras hos skolbarn i årskurs 1-2 i och runt Landskrona. Resultaten visar dagens bakgrundshalter vilka kan användas som en jämförelse i framtida undersökningar. Vidare studeras också hur exponering för bly, kadmium och kvicksilver under barndomen påverkar barnets tillväxt samt IQ.

Kvicksilver i hår mäts i ammande kvinnor

Metylkvicksilver kan skada centrala nervsystemet, och hos foster kan effekter uppkomma redan vid låg exponering. I epidemiologiska studier har man funnit samband mellan exponering för metylkvicksilver under fosterstadiet och försämrad uppfattningsförmåga hos barn. Fisk är den viktigaste källan till exponering för metylkvicksilver. Riskgrupper i den allmänna befolkningen är kvinnor i barnafödande ålder och storkonsumenter av fisk

En tidstrendstudie av exponering för persistenta organiska miljöföroreningar hos nyblivna mödrar pågår vid Livsmedelsverket, med finansiering från den hälsorelaterade miljöövervakningen. Ett 30-tal kvinnor från Uppsala rekryteras vid varje undersökningsperiod och utöver bröstmjölksprover (POPUP) och kostenkäter så samlas också hårprover in för analys av kvicksilver. Resultaten korreleras till fiskkonsumtion och en tidstrendanalys görs med stöd av statistisk expertis. Resultaten från undersökningen används som officiell statistik.

Kadmium i urin hos kvinnor visar risk för benskörhet

Kadmium i urin är ett ofta använt mått på belastningen på njurarna och därmed kroppsbelastningen.

Kvinnor utgör riskgrupp vid kadmiumexponering. Låga järndepåer, vilket är vanligt hos kvinnor i fertil ålder är associerat med förhöjd kadmiumabsorption. Kadmium är även en riskfaktor för minskad bentäthet och uppkomst av osteoporos. Kvinnor har mindre benmassa än män, och dessutom urkalkas ben snabbare hos kvinnor i klimakteriet på grund av sjunkande östrogennivåer.

Övervakningen inleddes 2002 i Göteborg och har sedan gjorts enligt ett rullande schema även i Stockholm, Lund och Umeå. Under 2017-2019 genomfördes en studie där kvinnor från dessa fyra städer provtogs och i och med det även en utvärdering och jämförelse med vad som gjorts tidigare. Målsättningen är att se hur övervakningen ska fortsätta efter det.

Ålder, tidigare och nuvarande yrke (inklusive självrapporterad exponering för kadmium) samt rökvanor under hela livet registreras genom enkät. En enkel kostenkät genomförs. Bestämning av kadmium i urin görs. Resultaten från undersökningen används som officiell statistik.

Tidsserier och data (Karolinska insitutet)

Biologiska mätdata – organiska ämnen

I delprogrammet ingår studier av olika grupper av befolkningen. Ett flertal organiska ämnen följs till exempel i blod och urin från unga män och kvinnor och i prover från ammande mödrars bröstmjölk. 

Ämnen som studeras är bland annat PCBer, mjukgörare, flamskyddsmedel och högfluorerade ämnen (PFAS). De ämnen som återfinns i proverna speglar halter av olika ämnen som människor exponerats för på olika sätt.

Det finns skäl för att följa exponeringen för vissa långlivade (persistenta) organiska ämnen (POP) men även ämnen som är semipersistenta som till exempel mjukgörande ämnen som klassas som hormonstörande. Även ämnen som ersätter förbjudna ämnen är viktiga att följa. Inom detta delprogram följs organiska ämnen över tiden i såväl riskgrupper (ammande mödrar och barn) som i allmänbefolkningen.

Genom att regelbundet ta prover från ett urval av personer för att analysera organiska ämnen kan kalenderårsmässiga förändringar i halter av olika ämnen följas. Genom att spara prover från provtagningarna i biobank öppnar man möjligheten för att i efterhand kunna studera tidstrender för andra miljögifter.

Beskrivningar om undersökningar som ingår i detta delprogram

Länk till presentation av data

Insamling av bröstmjölksprover fortsätter

Under många år har prover av bröstmjölk samlats in via Stockholms Modersmjölkscentral med syfte att mäta halten av vissa organiska miljöföroreningar i mjölken. Därför finns det idag långa tidsserier där förändringar i halten av till exempel flamskyddsmedel och PCB i modersmjölk kan följas på ett unikt sätt. Sedan 2007 samlas även prover in från Göteborg.

Syftet med uppdraget är att fortsätta dessa insamlingar och samla prover i Miljöprovbanken som är finns på Naturhistoriska riksmuseet. Därigenom kommer prover också att vid behov finnas tillgängliga för analys inom ramen för Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram.

Mätningar av organiska ämnen i förstföderskor

Sedan 1996 samlar Livsmedelsverket regelbundet in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län. Från 2009 samlas även urin in. Studien har fått namnet POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). Med start 2008 följs även barnen till de mammor som deltagit i studierna upp vid 4, 8 och 12 års ålder. Då studeras bl.a. hälsoutfall som kopplar till miljögiftsbelastningen hos individen som fött barnet. Idag finansieras dessa studier i huvudsak av HÄMI.

Mer information om POPUP-studien

Utöver tidstrendsstudier delfinansierar också HÄMI utökade analyser av miljögifter i pågående forskningsprojekt eller genomför enskilda undersökningar, till exempel så kan exponering hos en specifik grupp studeras som kan ha utsatts för en särskild exponering av ett ämne.

Fysikaliska mätdata – buller

I delprogrammet följs hur många personer som exponeras för förhöjda nivåer av buller utomhus.

Syftet med delprogrammet är att uppskatta antalet boende i Sverige som utsätts för bullernivåer som kan påverka människors hälsa negativt. För detta ändamål genomförs bullerkartläggningar med jämna mellanrum. I kartläggningen inkluderas buller från väg-, spår- och flygtrafik. Genom kartläggningarna beräknas även de samhällsekonomiska kostnaderna av exponeringen. Informationen från dessa undersökningar är viktig för att täcka de kunskapsluckor som finns i bullerkartläggningen enligt EU:s bullerdirektiv.

Den senaste studien har gjorts under 2012 - 2014 och omfattar data från 2011. En ny studie beräknas bli klar i början av 2020.

Länk till rapporten

Luftföroreningar - besvär, hälsoeffekter

Inom delprogrammet undersöks sambandet mellan luftföroreningshalter i utomhusluft och olika typer av besvär och hälsoeffekter.

Luftföroreningar kan orsaka bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar samt andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Under perioder med höga halter av luftföroreningar är det till exempel fler som insjuknar och söker vård. Även i Sverige med förhållandevis god luftkvalité har ett samband konstaterats mellan luftföroreningar och astmabesvär, antal sjukhusinläggningar samt dödlighet.

I detta delprogram till Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) undersöks hur dessa samband ser ut i Sverige och hur de förändras över tid. Förändringarna kan bero på ett antal olika saker såsom ändringar i fordonsparken eller olika åtgärder (t.ex. dubbfria vinterdäck).

Studier av astmabesvär och andra luftvägssjukdomar

Sambandet mellan luftföroreningar och astmabesvär samt andra luftvägssjukdomar har studerats inom HÄMI sedan 1997. Dessa studier syftar till att beskriva hur antalet av besvär eller hälsoeffekter i sig påverkas av förhöjda halter av luftföroreningar, såsom kvävedioxid (NO2), ozon och partiklar (PM10/PM2.5).

Grundprincipen i dessa studier är att i förhöjda halter av luftföroreningar är det vanligt att astmatiker som känner av sina symptom ökar dosen av sin snabbverkande astmamedicin. När det inte hjälper, söker man sig akut till en vårdcentral eller sjukhus. Dessa akutbesök lagras i Socialstyrelsens patientregister, vilket möjliggör jämförelserna mellan akutbesöken och luftföroreningshalterna.

En ny studie med nya metoder

En ny studie, publicerad i februari 2020, är en uppföljning till tidigare studier om sambandet mellan luftföroreningar och besvär. Inom den nya studien inkluderas även analyser om hur förhöjda halter av luftföroreningar påverkar uttagningen av astmamediciner från apotek. Studien omfattar åren 2013-2018 i Göteborg, Malmö och Stockholm.

Studien visar bl.a. att akutbesök för astma påverkas av de senaste två dygnens halter av såväl PM10, ozon som kvävedioxid. För akutbesök på grund av övriga besvär i andningsorganen visar enbart PM10 ett statistisk säkerställt samband.

Mätrapporter

Luftföroreningar – exponeringsstudier

Inom delprogrammet följs befolkningens exponering för luftföroreningar såväl i tätorter som i bakgrundsluft.

I detta delprogram till Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) studeras den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar. Delprogrammet syftar till att kartlägga hur exponeringen ser ut och hur den utvecklas över tid.

Cancerframkallande ämnen i tätortsluft

Studien "Cancerframkallande ämnen i tätortsluft" syftar till att uppskatta allmänhetens exponering för några väsentliga cancerframkallande luftföroreningar. Detta görs genom att en grupp frivilliga bär en mätare på sig (sk personburen mätning) som samlar in olika ämnen från luften under en vecka. Detta gör att man kan mäta mängd och typ av luftföroreningar varje person exponeras för. Dessa mätningar ger en mer exakt bild av hur exponeringen ser ut i verkligheten i jämförelse till mätningar i bakrundsluft.

Mätningar utförs enligt ett rullande schema i Göteborg, Umeå, Stockholm, Malmö och Lindesberg. Övervakningen inleddes 2000 och har hittills utförts tre gånger i varje ort. En ny omgång av mätningar påbörjades i Göteborg i 2019. För att utveckla och uppdatera studiemetoderna, har en utvärdering av studien påbörjats.

Exponering för kvävedioxid och partiklar

Studien om exponering för kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10/PM2.5) syftar till att beräkna hur många som exponeras i Sverige för höga halter av dessa luftföroreningar. I studien ingår även beräkningar av vilka hälsokonsekvenser exponeringen har och hur stora samhällsekonomiska förluster den orsakar. Studien ska upprepas med ett fyraårsintervall. Nästa studie planeras att startas under 2021.

Den senaste studien visar att trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar dör 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år.

Enligt den senaste beräkningen orsakar luftföroreningar omkring 7600 förtida dödsfall i Sverige varje år (IVL) (pdf 1, 42 MB)

Länk till rapporter

Cancerframkallande ämnen i tätortsluft (pdf 399 kB)