Studier av sambandet mellan yttre miljöfaktorer och påverkan på människors exponering inleddes inom miljöövervakningen 1993. Programmet reviderades senast 2015–2016.

Utvärdering av programområde HÄMI (pdf på Karolinska Institutets webbplats)

Miljöfaktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa studeras också inom andra programområden inom miljöövervakningen. Studier görs även av andra myndigheter, till exempel Sveriges geologiska undersökning, Strålsäkerhetsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten.

Institutet för Miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet är datavärd. Där finns alla rapporter och data samlade.

Hälsorelaterad miljöövervakning på Karolinska Institutets webbplats

2017-2022, på initiativ av EU-kommissionen, pågick ett europeiskt samarbetsprojekt, HBM4EU, för att skapa harmoniserade data och jämförbar information om människors exponering för kemikalier i Europa. Syftet med detta var att öka kunskapen om vilka hälsoeffekter exponeringen kan leda till och att förbättra riskbedömningen av kemikalier. Naturvårdsverket var svensk programägare för HBM4EU. Samarbetet försätter nu genom ett nytt partnerskapsprogram inom EU, PARC. 

HBM4EU - projektets officiella webbplats

PARC - Projektets officiella webbplats

Beskrivningar om undersökningar som ingår i dessa delprogram

Länk till presentation av tidsserier och data

I delprogrammet ingår undersökningar av blyhalten i blod, kvicksilver i hår och halten av kadmium i urin. 

Under perioden 1978–2019 har blyhalten i blod (B-Pb) hos barn i åldrarna 7–11 år i Landskrona och Trelleborg med omgivningar undersökts årligen för att utreda blyexponeringens storlek, ursprung och utveckling i tiden. Utförare för studien är Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund, ursprungligen på förfrågan från hälsovårdsmyndigheter.

Från och med 2009 fortsätter mätningarna av bly i blod hos barn vart annat år och endast i Landskrona.

Syftet med uppdraget är att fortsätta en provserie där halter av bly, men även kadmium och kvicksilver analyseras hos skolbarn i årskurs 1-2 i och runt Landskrona. Resultaten visar dagens bakgrundshalter vilka kan användas som en jämförelse i framtida undersökningar. Vidare studeras också hur exponering för bly, kadmium och kvicksilver under barndomen påverkar barnets tillväxt samt IQ.

Metylkvicksilver kan skada centrala nervsystemet, och hos foster kan effekter uppkomma redan vid låg exponering. I epidemiologiska studier har man funnit samband mellan exponering för metylkvicksilver under fosterstadiet och försämrad uppfattningsförmåga hos barn. Fisk är den viktigaste källan till exponering för metylkvicksilver. Riskgrupper i den allmänna befolkningen är kvinnor i barnafödande ålder och storkonsumenter av fisk

En tidstrendstudie av exponering för persistenta organiska miljöföroreningar hos nyblivna mödrar pågår vid Livsmedelsverket, med finansiering från den hälsorelaterade miljöövervakningen. Ett 30-tal kvinnor från Uppsala rekryteras vid varje undersökningsperiod och utöver bröstmjölksprover (POPUP) och kostenkäter så samlas också hårprover in för analys av kvicksilver. Resultaten korreleras till fiskkonsumtion och en tidstrendanalys görs med stöd av statistisk expertis. Resultaten från undersökningen används som officiell statistik.

Kadmium i urin är ett ofta använt mått på belastningen på njurarna och därmed kroppsbelastningen.

Kvinnor utgör riskgrupp vid kadmiumexponering. Låga järndepåer, vilket är vanligt hos kvinnor i fertil ålder är associerat med förhöjd kadmiumabsorption. Kadmium är även en riskfaktor för minskad bentäthet och uppkomst av osteoporos. Kvinnor har mindre benmassa än män, och dessutom urkalkas ben snabbare hos kvinnor i klimakteriet på grund av sjunkande östrogennivåer.

Övervakningen inleddes 2002 i Göteborg och har sedan gjorts enligt ett rullande schema även i Stockholm, Lund och Umeå. Under 2017-2019 genomfördes en studie där kvinnor från dessa fyra städer provtogs och i och med det även en utvärdering och jämförelse med vad som gjorts tidigare. Tidsserien sker numer med provtagningar i treårsintervall där samtliga städer ingår.

Ålder, tidigare och nuvarande yrke (inklusive självrapporterad exponering för kadmium) samt rökvanor under hela livet registreras genom enkät. En enkel kostenkät genomförs. Bestämning av kadmium i urin görs. Resultaten från undersökningen används som officiell statistik.

I delprogrammet ingår studier av olika grupper av befolkningen. Ett flertal organiska ämnen följs till exempel i blod och urin från unga män och kvinnor och i prover från ammande mödrars bröstmjölk. 

Ämnen som studeras är bland annat PCBer, mjukgörare, flamskyddsmedel och högfluorerade ämnen (PFAS). De ämnen som återfinns i proverna speglar halter av olika ämnen som människor exponerats för på olika sätt.

Det finns skäl för att följa exponeringen för vissa långlivade (persistenta) organiska ämnen (POP) men även ämnen som är semipersistenta som till exempel mjukgörande ämnen som klassas som hormonstörande. Även ämnen som ersätter förbjudna ämnen är viktiga att följa. Inom detta delprogram följs organiska ämnen över tiden i såväl riskgrupper (ammande mödrar och barn) som i allmänbefolkningen.

Genom att regelbundet ta prover från ett urval av personer för att analysera organiska ämnen kan kalenderårsmässiga förändringar i halter av olika ämnen följas. Genom att spara prover från provtagningarna i biobank öppnar man möjligheten för att i efterhand kunna studera tidstrender för andra miljögifter.

Under många år har prover av bröstmjölk samlats in via Stockholms Modersmjölkscentral med syfte att mäta halten av vissa organiska miljöföroreningar i mjölken. Därför finns det idag långa tidsserier där förändringar i halten av till exempel flamskyddsmedel och PCB i modersmjölk kan följas på ett unikt sätt. Sedan 2007 samlas även prover in från Göteborg.

Syftet med uppdraget är att fortsätta dessa insamlingar och samla prover i Miljöprovbanken som är finns på Naturhistoriska riksmuseet. Därigenom kommer prover också att vid behov finnas tillgängliga för analys inom ramen för Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram.

Sedan 1996 samlar Livsmedelsverket regelbundet in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län. Från 2009 samlas även urin in. Studien har fått namnet POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). Med start 2008 följs även barnen till de mammor som deltagit i studierna upp vid 4, 8 och 12 års ålder. Då studeras bl.a. hälsoutfall som kopplar till miljögiftsbelastningen hos individen som fött barnet. Idag finansieras dessa studier i huvudsak av HÄMI.

Mer information om POPUP-studien

Utöver tidstrendsstudier delfinansierar också HÄMI utökade analyser av miljögifter i pågående forskningsprojekt eller genomför enskilda undersökningar, till exempel så kan exponering hos en specifik grupp studeras som kan ha utsatts för en särskild exponering av ett ämne.

I delprogrammet följs hur många personer som exponeras för förhöjda nivåer av buller utomhus. Syftet med delprogrammet är att uppskatta befolkningens exponering för buller. För detta ändamål har bullerkartläggningar genomförts med jämna mellanrum. Informationen från dessa undersökningar är viktig för att täcka de kunskapsluckor som finns i bullerkartläggningen enligt EU:s bullerdirektiv.

En översyn av delprogrammet pågår.

Luftföroreningar kan orsaka bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar samt andningsbesvär och har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter. Under perioder med höga halter av luftföroreningar är det till exempel fler som insjuknar och söker vård. 

I detta delprogram undersöks hur sambanden mellan luftföroreningar och akuta hälsoeffekter ser ut i Sverige och hur de förändras över tid. Förändringarna kan bero på ett antal olika saker såsom ändringar i fordonsparken eller olika åtgärder (t.ex. dubbfria vinterdäck).

I detta delprogram studeras den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar såväl i tätorter som i bakgrundsluft. Delprogrammet syftar till att kartlägga hur exponeringen ser ut och hur den utvecklas över tid. Resultaten från delprogrammet används för att följa upp effekterna av luftföroreningar inom Miljömålet Frisk luft.

I delprogrammet ingår undersökningen "Cancerframkallande ämnen i tätortsluft", som syftar till att uppskatta allmänhetens exponering för några väsentliga cancerframkallande luftföroreningar. Detta görs genom att en grupp frivilliga bär en mätare på sig (sk personburen mätning) som samlar in olika ämnen från luften så att man kan mäta mängd och typ av luftföroreningar varje person exponeras för. Dessa mätningar ger en mer exakt bild av hur exponeringen ser ut i verkligheten i jämförelse till mätningar i bakrundsluft.

Utöver personburna mätningar, undersöks exponering även genom beräkningar på nationell nivå. Beräkningen syftar till att kartlägga befolkningens exponering för kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10/PM2.5). I beräkningen ingår att kvantifiera hur stora hälsokonsekvenser och samhällsekonomiska kostnader som exponeringen orsakar. 

Detta delprogram syftar till att mäta exponering av miljöföroreningar via livsmedel. Detta görs i samarbete med Livsmedelsverket som regelbundet genomför matkorgsundersökningar. Matkorgen syftar till att ta fram aktuella haltdata för kontaminanter, naturligt förekommande oönskade ämnen och näringsämnen i livsmedel som ingår i matkorgar representativa för svenska konsumenter. Matkorgsundersökningen ger både medelhalter av de analyserade ämnena i olika livsmedelsgrupper samt en uppskattning av medelintaget (per capita-intaget) av dessa ämnen i befolkningen. Dessa undersökningar genomförs regelbundet och man kan följa intaget över tid. 

Mer information om Matkorgsundersökningar