Biogeografisk uppföljning av naturtyper och arter

Programmet Biogeografisk uppföljning bedriver miljöövervakning av 166 olika arter och 89 olika naturtyper. Det ger underlag till den mest omfattande rapporteringen för arter och naturtyper i Sverige och ger en bild av tillståndet för biologisk mångfald i hela landet.

Programmet för biogeografisk uppföljning av naturtyper och arter tar fram underlag för den mest omfattande samanställningen av läget för biologisk mångfald i Sverige. Programmet har som syfte att göra en bedömning av hur livskraftiga arter och naturtyper är på lång sikt; det vill säga om de har gynnsam bevarandestatus.

Vart sjätte år rapporteras resultaten från programmet in till EU för EU:s art- och habitatdirektiv. Uppföljning av fågelarter genomförs separat inom ramen för EU:s fågeldirektiv. Data från programmet används för att bedöma hot, trender och framtidsutsikter för biologisk mångfald och utgör en viktig grund för både svensk och europeisk miljöpolitik.

Underlag från programmet används också för utvärderingen av 7 av Sveriges 16 miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Så går bedömningen till

För att bedöma bevarandestatus övervakas arternas populationsutveckling, kvaliteten på naturtyper och arters livsmiljö samt aktuell hotbild och åtgärdsbehov. Sammantaget bygger bedömningen på fyra faktorer och trender för dessa: 

  • arters population alternativt yta för naturtyper 
  • utbredning 
  • kvalitet i miljön 
  • framtidsutsikter

Alla fyra faktorer måste vara uppfyllda för att bevarandestatus ska bedömas som gynnsamt.

Övervakningen av arter och naturtyper delas också upp i så kallade biogeografiska regioner, som bygger på både biologiska som geologiska faktorer i landskapet. Bedömning av bevarandestatus utvärderas i varje enskild region.

Indelningen i regioner gör det enklare att identifiera gemensamma prioriteringar inom EU och koordinera insatser inom samma region för att bättre kunna bevara arter och naturtyper som lever under liknande naturliga förhållande.

I Sverige har vi fem olika biogeografiska regioner: alpin, boreal, kontinental, marin östersjö- och marin atlantisk region. Inom hela EU samordnas miljöövervakningen av arter och naturtyper som rapporteras till art- och habitatdirektivet inom hela 14 olika biogeografiska och marina regioner.

Biogeografiska regioner

I Sverige har vi fem olika biogeografiska regioner: alpin, boreal, kontinental, marin östersjö- och marin atlantisk region. Inom hela EU samordnas miljöövervakningen av arter och naturtyper som rapporteras till art- och habitatdirektivet inom hela 14 olika biogeografiska och marina regioner.

Se kartan i större format
Biogeografiska regioner

Ansvarsfördelning och samordning

Naturvårdsverket ansvarar för miljöövervakning av naturtyper och arter på land medan Havs- och vattenmyndigheten följer upp naturtyper och arter som lever i vatten. Övervakningen av både arter och naturtyper samordnas också med Riksskogstaxeringen och Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbruksverkets kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker samt med miljöövervakningens övriga programområden.

Riksskogstaxeringen 

Växter och vegetation (Jordbruksverkets ängs- och betesmaruppföljning) 

Fjärilar och humlor (Jordbruksverkets ängs- och betesmaruppföljning) 

Artdatabanken 

Havs- och vattenmyndighetens miljöövervakning

Delsystem

Naturvårdsverket har tagit fram flera nya övervakningsmetoder och särskilda delsystem för att kunna följa upp de arter och naturtyper som inkluderas i programmet. Programmet Biogeografisk uppföljning är indelat i 14 delsystem.

  • Terrester habitatuppföljning inklusive havsstrandsinventering
  • Fjäll berg och grottor
  • Gräsmarker
  • Skog
  • Våtmarker
  • Däggdjur Fladdermöss
  • Däggdjur övriga
  • Fjärilar
  • Grod- och kräldjur
  • Kärlväxter
  • Landsnäckor
  • Mossor och lavar
  • Trollsländor, vattenlevande skalbaggar och blodigel
  • Vedlevande leddjur (skalbaggar, skinnbaggar och klokrypare)

Här hittar du data från programmet

För att öka tillgängligheten av kvalitetssäkrade information lagras data från programmet hos så kallade datavärdar. Data är tillgängliga för alla att använda och kan beställas eller laddas hem från datavärdarna.

Data för naturtyper från delsystem terrester habitatuppföljning lagras inom datavärdskap Naturdata landskap.  För övriga delsystem för naturtyper är datavärdskapet under utveckling.

Data för fjärilar lagras hos datavärdskap för Naturdata fåglar och fjärilar, medan övriga arter lagras inom datavärdskap Naturdata arter.

Datavärdskap Naturdata landskap

Datavärdskap Naturdata fåglar och fjärilar

Datavärdskap Naturdata arter

Miljöövervakningens data samlat

Rapportera skyddsvärda arter

Hjälp oss att observera några av de arter som är viktiga för ett rikt växt och djurliv och som vi behöver mer kunskap om. Exempel på arter du kan rapportera är igelkott, ekoxe och skogshare.

Rapportera här (Artdatabanken)