Plattform för biologisk mångfald - IPBES

IPBES-plattformen tar fram kunskapsrapporter och relevanta verktyg och metoder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Naturvårdsverket är nationell kontaktpunkt för IPBES i Sverige.

IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC. Målet är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning för att främja bevarande och hållbart brukande av natur, växter och djur. Plattformen är mellanstatlig och lyder inte under någon internationell konvention eller överenskommelse.

Idag är 137 nationer medlemmar i IPBES, som är akronym för Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.

IPBES fyra funktioner

  1. Sammanställa kunskapssynteser om situationen i världen för biologisk mångfald, ekosystem, ekosystemtjänster, hotade arter och livsmiljöer samt kopplingarna däremellan. Samt kunskapssammanställningar om socioekonomiska strukturer och modeller för framtida samhällsomställning.
  2. Ta fram policyrelevanta verktyg, metoder och strategier.
  3. Utveckla kapaciteten att hantera frågor och lösningar om biologisk mångfald.
  4. Identifiera behov av ny forskning.

Uppmärksammad rapport om globala tillståndet för den biologiska mångfalden

I maj 2019 presenterade IPBES den första övergripande rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Situationen beskrivs som allvarlig, fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. Beräkningarna visar att omkring en halv till en miljon av dagens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder sätts in för att hejda den negativa utvecklingen. 

Rapporten pekar ut följande fem stora drivkrafter bakom förlusten:

  1. Förstörda livsmiljöer, 
  2. exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk,
  3. klimatförändringar,
  4. invasiva arter och
  5. föroreningar.

Rapporten visar på olika scenarier för framtiden. I endast ett framtidsscenario kan biologisk mångfald och ekosystemtjänster bevaras, genom att ekosystemen restaureras och hållbart nyttjas. Det scenariot beskriver en genomgripande samhällsomställning.

De åtgärdsförslag som rapporten nämner är att:

  • fullt ut implementera existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv, som till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s olika direktiv som direktiven för habitat, vatten respektive havsmiljö. 
  • ta bort miljöskadliga subventioner 
  • öka ekonomiska incitament för beteenden med positiv inverkan på ekosystem.

Rapporten bygger på cirka 15 000 vetenskapliga artiklar, tre års arbete och har skrivits av över 400 experter. Rapporten har passerat två remisser då IPBES medlemmar, observatörer och andra experter har lämnat synpunkter. Den slutliga rapporten omfattar en underlagsrapport om 1800 sidor och en 40 sidor lång sammanfattning för beslutsfattare.

Läs sammanfattningen för beslutsfattare

Läs hela engelska rapporten på IPBES: s webbplats

Filmer om biologisk mångfald

Naturvårdsverket har tagit fram tre filmer som är baserade på den globala rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald. 

Filmerna finns på vår Youtube-kanal. 

Den första filmen berättar om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster och varför dessa är så viktiga för människans välfärd.

Varför är biologisk mångfald och ekosystemtjänster viktiga för människan? (Youtube)

Film nummer två handlar om de fem huvudsakliga bakomliggande orsakerna och drivkrafterna till förlust av biologisk mångfald.

Fem orsaker till förlust av biologisk mångfald (Youtube)

Den tredje filmen berättar om några lösningar som vi kan göra för att vända trenden, det är lösningar på nationell, regional och individuell nivå.

Lösningar för att behålla världens biologiska mångfald (Youtube)

Filmerna finns också för nedladdning om du vill använda dem i ditt arbete med att sprida kunskap om biologisk mångfald. Filmerna finns i textad och otextad version och har även en separat textfil. 

Filmer om biologisk mångfald (zip 530 MB)

Övriga IPBES-rapporter

Förutom den uppmärksammade globala övergripande rapporten har IPBES även publicerat fyra regionala rapporter och ett antal tematiska rapporter. Rapporten om regionen Europa och Centralasien innefattar Norden och Sverige. Den pekar på att våra livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner, som pollinering, hotas. 

Naturvårdsverket arbetar också med att göra kunskapen i IPBES rapporter tillgänglig och relevant för svenska aktörer genom att publicera egna rapporter baserad på IPBES resultat, men utifrån ett svenskt perspektiv. 

Regionala rapporter 

Tematiska rapporter

Presentation av den globala situationen för pollinerare och pollinering kopplat till livsmedelsproduktion.

Pollinerare, pollinering och matproduktion (2016)

Utvärdering av scenarier och modelleringsmetoder som kan användas i beslutsprocesser som rör biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Scenarier och modeller (2016)

Rapport kring markområden som försämrats på grund av förändrad markanvändning, förorening, avskogning, förlust av mångfald och sötvattendränering. Globalt är våtmarker särskilt påverkade. Beräkningar visar att 54 procent av världens våtmarker har försvunnit till följd av utveckling, odling och torvuttag under de senaste 120 åren. 

Utarmning och restaurering av ekosystem (2018)

Snabbspår - insatser efter uppkomna behov

Rapport baserad på ett antal workshops om kopplingen mellan pandemier, förlusten av biologisk mångfald och drivkrafterna bakom dessa. Enligt rapporten finns det ca 800 000 virustyper som kan överföras från djur till människor. Policy-alternativ indentifieras för att förhindra förekomsten av nya pandemier. Bland annat behövs handel med vilda djur minska och effekten av förändrad markanvändning hanteras.

Workshop-rapport om biologisk mångfald och pandemier (2020)

Kommande IPBES-rapporter

Under 2022 och 2023 presenteras rapporter om:

  • Invasiva främmande arter
  • Värdering av ekosystemtjänster och naturnyttor.
  • Hållbart nyttjande av vilda arter.

Kommande kunskapssynteser och rapporter ska handla om:

  • biologisk mångfald och synergier mellan vatten, livsmedel och människans hälsa
  • faktorer för transformativ samhällsförändring 
  • affärslivets koppling till biologisk mångfald.

Struktur och sekretariat i Bonn

IPBES styrs av en så kallad plenar, med en mindre administrativ byrå och en större multidisciplinär expertpanel (MEP). Expertpanelen består av representanter från forskarsamhället, policyexperter och representanter för olika kunskapssystem, som till exempel traditionell kunskap. Sekretariatet ligger i Bonn, och har ett administrativt stöd från FN-organen UNEP, FAO, Unesco och UNDP. Plenarmöten hålls ungefär en gång per år.

Kontakt

Formell kontaktpunkt i Sverige (National Focal Point) för IPBES är Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket.

cecilia.lindblad@naturvardsverket.se

Telefon: 010-698 12 95

Alla rapporter och aktuell information på IPBES:s webbplats (engelska)

·         Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services for Europe and Central Asia, på IPBES: s webbplats

En teknisk rapport från 2018 redovisar att i ett globalt perspektiv har markområden försämrats genom bland annat förändring av markanvändning, förorening, avskogning, förlust av mångfald och sötvattendränering. Globalt är våtmarker särskilt påverkade. Beräkningar visar att 54 procent av världens våtmarker har försvunnit till följd av utveckling, odling och torvuttag under de senaste 120 åren.

·         Assessment Report on Land Degradation and Restoration, på IPBES: s webbplats

IPBES-arbetet i Sverige

Naturvårdsverket är nationell kontaktpunkt för IPBES i Sverige. Det innebär att Naturvårdsverket representerar Sveriges intressen under IPBES, planerar möten och workshops samt kommunicerar med IPBES sekretariat. Nationellt koordinerar Naturvårdsverket arbetet relaterat till IPBES och ansvarar för att sprida och anpassa kunskapen som tas fram av IPBES till svenska aktörer.

Det vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster etablerades 2013 med syfte att stödja Naturvårdsverket i arbetet med IPBES och fungera som en länk mellan forskare och beslutsfattare. Rådets medlemmar kommer från olika svenska universitet, vetenskapliga institutioner och myndigheter med kompetens inom natur- och samhällsvetenskap samt lokal och traditionell kunskap. 

Ett 20-tal forskare från svenska lärosäten har varit involverade i olika delar av IPBES:s arbetsprogram, som experter och författare av IPBES:s rapporter. Professor Marie Stenseke, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ingår i IPBES:s multidiciplinära expertpanel (MEP) sedan år 2015. 

Naturvårdsverket stödjer IPBES-plattformen ekonomiskt med ett bidrag på 1,5 miljoner kronor per år samt finansierar vissa utlägg för svenska experters deltagande i IPBES arbetsgrupper.

För att tillgängliggöra slutsatserna från IPBES rapporter och relatera till förhållanden i Sverige tar Naturvårdsverket fram kunskapssammanställningar baserade på IPBES olika rapporter med exempel utifrån ett svenskt perspektiv:

Rapporten nedan ger ett svenskt perspektiv och innehåller de viktigaste slutsatserna på IPBES-rapporten The Assessment Report on Land Degradation and Restoration.

Utarmning och restaurering av landekosystem

Rapporten nedan utgår ifrån IPBES och IPCCs slutsatser och undersöker utifrån dessa hur klimatförändringarna och biologisk mångfald interagerar i ett svenskt kontext. Framtagen i samarbete med SMHI.

Klimatförändringar och biologisk mångfald - Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv (2020)

Naturvårdsverket ledde arbetet med en IPBES-liknande rapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Nordiska kustekosystem, finansierad av Nordiska ministerrådet. 

Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 1. (2018, engelska)

Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment. Volume 2. The geographical case studies

Rapporten nedan sammanfattar IPBES globala rapport om pollinering och matproduktion samt illustrerar läget för svenska pollinatörer. 

Pollinatörer och pollinering i Sverige – värden, förutsättningar och påverkansfaktorer (2018)

Varje år organiserar Naturvårdsverket en tvärdisciplinär konferens för att informera om IPBES arbete och dela kunskap om biologisk mångfald.

  • 2017: Den första konferensen som hölls på Naturhistoriska riksmuseet informerade om IPBES, dess första rapport och om Sveriges engagemang i IPBES processen. 

  • 2018: Konferensen Biologisk mångfald och samhällsutveckling – nya vägar framåt? i samarbete med Centrum för biologisk mångfald CBM, SLU, KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens och Naturhistoriska Riksmuseet, fokuserade på resultaten från den regionala rapporten om Europa och Central Asien samt Naturvårdsverkets IPBES-liknande rapport om nordiska kustekosystem samt hur dessa resultat kan bidra till det svenska arbetet med biologisk mångfald.

  • 2019: Konferensen Biodiversitet i världen – Kunskap för handling, organiserades tillsammans med CBM, SLU och Naturhistoriska Riksmuseet. Konferensen lyfte resultaten från den nya globala rapporten, Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services, samt från en svensk bearbetning av IPBES rapport om land utarmning,The Assessment Report on Land Degredation and Restoration 

  • 2020: Konferensen Biologisk mångfald, klimatförändringar och samhällomställning, i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet och handlade om länken mellan förlust biologisk mångfald och klimatförändringarna, samt vilka samhälleliga förändringar som behövs för att hantera dessa två sammankopplade problem. Rapporten om klimatförändringarna och biologisk mångfald som nämns ovan låg till grund för diskussionen.

Inspelning av konferensen Biologisk mångfald, klimatförändringar och samhällsomställning (Youtube)

  • 2021: Konferensen Biologisk mångfald och människans välbefinnande i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet handlade om hur biologisk mångfald relaterar till människans välmående och hur ökad kunskap kan bidra till framsteg för en hålllbar förvaltning av vår miljö. Flera olika perspektiv belystes på konferensen från ekologiska insikter, ekonomiska och sociala synvinklar samt det samiska kulturarvet till ett filosofiskt resonemang. Konferensen relaterade till den viktiga grunden i IPBES konceptuella ramverk, som poängterar betydelsen av att koppla samman olika kunskapsområden, samarbete över disciplingränser och använda kunskap i lokal förvaltning.

Inspelning av konferensen Biologisk mångfald och människors välbefinnande (YouTube)