Plattform för biologisk mångfald, IPBES
IPBES-plattformen är den främsta internationella organisationen för att ge underlag från forskning och traditionell kunskap till förvaltningen av biologisk mångfald. Naturvårdsverket är nationell kontaktpunkt för IPBES i Sverige.
IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC. Plattformen är mellanstatlig och lyder inte under någon internationell konvention eller överenskommelse.
Idag är drygt 150 nationer medlemmar i IPBES, som är akronym för Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.
Funktioner
Syftet är att stärka samspelet mellan forskning och förvaltning gällande biologisk mångfald och ekosystemtjänster för att främja bevarande och hållbart brukande av naturen för människans långsiktiga välbefinnande och hållbar utveckling genom:
IPBES fyra funktioner:
- Identifiera och prioritera avgörande vetenskaplig information som behövs för beslutsfattande och skapa förutsättningar för ny kunskap genom dialog med vetenskapsorganisationer, beslutsfattare och finansiärer (ej bedriva egen forskning).
- Sammanställa kunskapssynteser om situationen i världen för biologisk mångfald, och ekosystemtjänster, samt kopplingarna däremellan. Ämnen bestäms i plenum. Bedömningarna ska vara vetenskapligt trovärdiga, oberoende och fack-granskade, med transparent användning och tillgänglighet av data.
- Tillgängliggöra policyrelevanta verktyg, metoder och strategier till stöd för beslutsfattare, samt vid behov se till att nya utvecklas.
- Identifiera och prioritera viktiga behov för kapacitetsuppbyggnad för att stärka samverkan mellan vetenskap och beslutsfattare, och underlätta att de finansieras och verkställs.
Uppmärksammad rapport om globala tillståndet för den biologiska mångfalden
I maj 2019 presenterade IPBES den första övergripande rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Situationen beskrivs som allvarlig, fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb takt. Beräkningarna visar att omkring en halv till en miljon av dagens uppskattningsvis drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder sätts in för att hejda den negativa utvecklingen.
Rapporten pekar ut följande fem stora direkta drivkrafter bakom förlusten:
- Förstörda livsmiljöer genom förändrad användning av mark och vatten,
- exploatering av arter, såsom genom fiske, jakt och skogsbruk,
- klimatförändringar,
- föroreningar och
- invasiva främmande arter.
Rapporten visar på olika scenarier för framtiden. I endast ett framtidsscenario kan biologisk mångfald och ekosystemtjänster bevaras, genom att ekosystemen restaureras och hållbart nyttjas. Det scenariot innebär en genomgripande samhällsomställning.
De åtgärdsförslag som rapporten nämner är att:
- fullt ut implementera existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv, som till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s olika direktiv som direktiven för habitat, vatten respektive havsmiljö.
- ta bort miljöskadliga subventioner
- öka ekonomiska incitament för beteenden med positiv inverkan på ekosystem.
Rapporten bygger på cirka 15 000 vetenskapliga artiklar, tre års arbete och har skrivits av över 400 experter. Rapporten har passerat två remisser då IPBES medlemmar, observatörer och andra experter har lämnat synpunkter. Den slutliga rapporten omfattar en underlagsrapport om 1800 sidor och en 40 sidor lång sammanfattning för beslutsfattare.
Filmer om biologisk mångfald
Naturvårdsverket har tagit fram tre filmer som är baserade på den globala rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald.
Filmerna finns på vår Youtube-kanal.
Den första filmen berättar om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster och varför dessa är så viktiga för människans välfärd.
Varför är biologisk mångfald och ekosystemtjänster viktiga för människan? (youtube.com)
Film nummer två handlar om de fem huvudsakliga bakomliggande orsakerna och drivkrafterna till förlust av biologisk mångfald.
Fem orsaker till förlust av biologisk mångfald (youtube.com)
Den tredje filmen berättar om några lösningar som vi kan göra för att vända trenden, det är lösningar på nationell, regional och individuell nivå.
Lösningar för att behålla världens biologiska mångfald (youtube.com)
Övriga IPBES-rapporter
Förutom den uppmärksammade globala övergripande rapporten har IPBES även publicerat fyra regionala rapporter och ett antal tematiska och metodologiska rapporter. Rapporten om regionen Europa och Centralasien innefattar Norden och Sverige. Den pekar på att våra livsmönster och en ohållbar användning av mark och vatten gör att artrikedomen minskar och viktiga funktioner, som pollinering, hotas. Naturvårdsverket arbetar också med att göra kunskapen i IPBES rapporter tillgänglig och relevant för svenska aktörer genom att publicera egna rapporter baserade på IPBES resultat, men utifrån ett svenskt perspektiv.
Regionala rapporter
De regionala rapporterna publicerades 2018.
Rapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Amerika
Rapport om biologisk mångfald och ekosystemstjänster: Afrika
Rapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Asien och Oceanien
Rapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Europa och Centralasien
Tematiska rapporter
Pollinerare, pollinering och matproduktion (2016)
Presentation av den globala situationen för pollinerare och pollinering kopplat till livsmedelsproduktion.
Utarmning och restaurering av ekosystem (2018)
Rapport kring markområden som försämrats på grund av förändrad markanvändning, förorening, avskogning, förlust av mångfald och sötvattendränering. Globalt är våtmarker särskilt påverkade. Beräkningar visar att 54 procent av världens våtmarker har försvunnit till följd av utveckling, odling och torvuttag under de senaste 120 åren.
Hållbart nyttjande av vilda arter (2022)
En rapport om att miljontals människor är beroende av vilda arter och att det är av avgörande vikt att nyttjandet sker hållbart, samt hur det kan åstadkommas.
Orsaker till förlusten av biologisk mångfald och förutsättningar för transformativ förändring (2024)
En rapport om nödvändigheten av en transformativ samhällsomställning för att vända förlusten av biologisk mångfald och vägen dit.
Kopplingar mellan biodiversitet, vatten, mat och hälsa (2024)
En rapport som visar att det är nödvändigt att ta fram åtgärder mot flera drivkrafter samtidigt som påverkar biodiversitet, tillgången till vatten och mat samt hälsa för att nå positiva synergier. Kopplingarna mellan dessa faktorer sinsemellan och till klimatet redovisas.
Metodologiska rapporter
Utvärdering av scenarier och modelleringsmetoder som kan användas i beslutsprocesser som rör biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Olika värden och värderingar av naturen (2022)
Rapporten belyser behovet av att beslutsfattare beaktar olika synsätt och värderingar beroende på olika folks ursprung och livsåskådningar, traditioner och relationer till naturen, och ger vägledning till hur det kan göras.
Invasiva främmande arter (2023)
Rapporten visar att spridningen av invasiva främmande arter är ett stort problem globalt, både för ekosystem och människors möjlighet att försörja sig, och tar upp möjliga åtgärder och behovet av samverkan.
Rapporten ger näringslivet ökad kunskap och en bättre grund till stöd för dess åtgärder som bidrag till att nå målen inom konventionen för biologisk mångfald och 2050 visionen för biologisk mångfald. Den ger också stöd till Agenda 2030 och till att nå hållbarhetsmålen, liksom till andra multilaterala miljööverenskommelser.
Snabbspår och workshops - insatser efter uppkomna behov
2020 hölls en workshop om kopplingar mellan biodiversitet och pandemier (föranlett av det uppkomna problemet med coronavirus).
Enligt rapporten finns det ca 800 000 virustyper som kan överföras från djur till människor. Policy-alternativ identifieras för att förhindra förekomsten av nya pandemier. Bland annat behövs handel med vilda djur minska och effekten av förändrad markanvändning hanteras.
Workshop-rapport om biologisk mångfald och pandemier (2020)
2020 hölls också en workshop i samarbete med IPCC om biodiversitet och klimatförändring, som bland annat tog upp hur synergier och avvägningar kan beaktas i åtgärder för att skydda biologisk mångfald och för anpassningar till och motverkan mot klimatförändring. Detta var början på ett samarbete mellan IPBES och IPCC, som kan vidareutvecklas. Experter från vardera organisation deltar ibland i varandras rapportförfattande.
IPBES-IPCC rapport från workshop om biodiversitet och klimatförändring
Kommande IPBES-rapporter
En metodologisk rapport om övervakning av biologisk mångfald och naturens bidrag till människor (’Monitoring assessment’) – till 2027
En metodologisk rapport om fysisk planering som inkluderar biologisk mångfald och konnektivitet (’Spatial planning and connectivity assessment’) – till 2028.
En andra global bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster (’second global assessment’) – till 2028. Denna kommer vara en omfattande sammanställning av tillstånd och trender likt ’Global assessment’ från 2019, och kommer vara ett värdefullt underlag (tillsammans med andra IPBES produkter) till FN:s konvention för biologisk mångfalds (CBD) bedömning av framstegen till 2030 inom Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework och för uppföljningen.
Naturvårdsverket arbetar också med att göra kunskapen i IPBES rapporter tillgänglig och relevant för svenska aktörer genom att publicera egna rapporter baserad på IPBES resultat, men utifrån ett svenskt perspektiv.
Struktur och sekretariat i Bonn
IPBES styrs av beslut som tas av medlemmarna i regelbundna möten (plenum). Till organisationen hör en mindre administrativ byrå och en större multidisciplinär expertpanel (MEP), och sammansättningen av dessa väljs av medlemmarna. Expertpanelen består av representanter från forskarsamhället, policyexperter och representanter för olika kunskapssystem, som till exempel traditionell kunskap, vilka svarar för en kvalitetssäkring och styrning av den vetenskapliga processen samt deltar som ordföranden i arbetsgrupper. Sekretariatet ligger i Bonn, och har ett administrativt stöd från FN-organen UNEP, FAO, Unesco och UNDP. Plenarmöten hålls ungefär en gång per år.
Kontakt
Formell kontaktpunkt i Sverige (National Focal Point) för IPBES är Thomas Lyrholm, Naturvårdsverket.
thomas.lyrholm@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 12 95
Alla rapporter och aktuell information på IPBES:s webbplats (engelska)
En teknisk rapport från 2018 redovisar att i ett globalt perspektiv har markområden försämrats genom bland annat förändring av markanvändning, förorening, avskogning, förlust av mångfald och sötvattendränering. Globalt är våtmarker särskilt påverkade. Beräkningar visar att 54 procent av världens våtmarker har försvunnit till följd av utveckling, odling och torvuttag under de senaste 120 åren.
· Assessment Report on Land Degradation and Restoration, på IPBES: s webbplats
IPBES-arbetet i Sverige
Naturvårdsverket är nationell kontaktpunkt för IPBES i Sverige. Det innebär att Naturvårdsverket representerar Sveriges intressen under IPBES, planerar möten och workshops samt kommunicerar med IPBES sekretariat. Nationellt koordinerar Naturvårdsverket arbetet relaterat till IPBES och ansvarar för att sprida och anpassa kunskapen som tas fram av IPBES till svenska aktörer. Naturvårdsverket bemannar och leder svenska delegationen till IPBES plenarmöten.
Det vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster inrättades vid Naturvårdsverket 2012 på instruktion från regeringen (efter att först ha verkat vid Kungliga Vetenskapsakademin) med syfte att stödja det internationella arbetet med biologisk mångfald, särskilt IPBES, och fungera som en länk mellan forskare och beslutsfattare.Rådets medlemmar kommer från olika svenska universitet, vetenskapliga institutioner och myndigheter med kompetens inom natur- och samhällsvetenskap samt lokal och traditionell kunskap.
Ett antal forskare från svenska lärosäten har varit involverade i olika delar av IPBES:s arbetsprogram, som experter och författare av IPBES:s rapporter. Professor Marie Stenseke, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, ingick i IPBES:s multidiciplinära expertpanel (MEP) 2015-2021.
Naturvårdsverket stödjer IPBES-plattformen ekonomiskt med ett bidrag på 1,5 miljoner kronor per år samt finansierar vissa kostnader för svenska experters deltagande i IPBES arbetsgrupper.
Svenska rapporter kopplade till IPBES
För att tillgängliggöra slutsatserna från IPBES rapporter och relatera till förhållanden i Sverige tar Naturvårdsverket fram kunskapssammanställningar baserade på IPBES olika rapporter med exempel utifrån ett svenskt perspektiv:
Rapporten nedan ger ett svenskt perspektiv och innehåller de viktigaste slutsatserna på IPBES-rapporten The Assessment Report on Land Degradation and Restoration.
Utarmning och restaurering av landekosystem
Rapporten nedan utgår ifrån IPBES och IPCCs slutsatser och undersöker utifrån dessa hur klimatförändringarna och biologisk mångfald interagerar i ett svenskt kontext. Framtagen i samarbete med SMHI.
Naturvårdsverket ledde arbetet med en IPBES-liknande rapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Nordiska kustekosystem, finansierad av Nordiska ministerrådet.
Rapporten nedan sammanfattar IPBES globala rapport om pollinering och matproduktion samt illustrerar läget för svenska pollinatörer.
Pollinatörer och pollinering i Sverige – värden, förutsättningar och påverkansfaktorer (2018)
Naturvårdsverket gav Centrum för Biologisk Mångfald i uppdrag att översätta sammanfattningen för beslutsfattare av rapporten om Invasiva främmande arter och deras hantering.
Konferenser
Naturvårdsverket organiserar regelbundet tvärdisciplinära konferenser för att informera om IPBES arbete och dela kunskap om biologisk mångfald, antingen i egen regi eller i samarbetet med andra aktörer.
- 2017: Den första konferensen som hölls på Naturhistoriska riksmuseet informerade om IPBES, dess första rapport och om Sveriges engagemang i IPBES processen.
- 2018: Konferensen Biologisk mångfald och samhällsutveckling – nya vägar framåt? i samarbete med Centrum för biologisk mångfald CBM, SLU, KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens och Naturhistoriska Riksmuseet, fokuserade på resultaten från den regionala rapporten om Europa och Central Asien samt Naturvårdsverkets IPBES-liknande rapport om nordiska kustekosystem samt hur dessa resultat kan bidra till det svenska arbetet med biologisk mångfald.
- 2019: Konferensen Biodiversitet i världen – Kunskap för handling, organiserades tillsammans med CBM, SLU och Naturhistoriska Riksmuseet. Konferensen lyfte resultaten från den nya globala rapporten, Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services, samt från en svensk bearbetning av IPBES rapport om land utarmning,The Assessment Report on Land Degredation and Restoration
- 2020: Konferensen Biologisk mångfald, klimatförändringar och samhällomställning, i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet och handlade om länken mellan förlust biologisk mångfald och klimatförändringarna, samt vilka samhälleliga förändringar som behövs för att hantera dessa två sammankopplade problem. Rapporten om klimatförändringarna och biologisk mångfald som nämns ovan låg till grund för diskussionen.
Inspelning av konferensen Biologisk mångfald, klimatförändringar och samhällsomställning (Youtube)
- 2021: Konferensen Biologisk mångfald och människans välbefinnande i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet handlade om hur biologisk mångfald relaterar till människans välmående och hur ökad kunskap kan bidra till framsteg för en hålllbar förvaltning av vår miljö. Flera olika perspektiv belystes på konferensen från ekologiska insikter, ekonomiska och sociala synvinklar samt det samiska kulturarvet till ett filosofiskt resonemang. Konferensen relaterade till den viktiga grunden i IPBES konceptuella ramverk, som poängterar betydelsen av att koppla samman olika kunskapsområden, samarbete över disciplingränser och använda kunskap i lokal förvaltning.
Inspelning av konferensen Biologisk mångfald och människors välbefinnande (YouTube)