Barentsrådet stärker samarbetet i norra Norden
I Barentsrådet samarbetar länderna i norra Europa för att utveckla nordvästra Ryssland och de nordiska ländernas regioner längst i norr. Finland, Sverige och Norge fortsätter nu samarbetet efter att Ryssland lämnat rådet.
Barentsrådet (eg. Barents Euroarktiska råd, BEAC) bildades 1993 för att bygga fred och stabilitet i norra Europa genom att stärka samarbetet mellan de nordliga länen i Finland, Norge, Ryssland och Sverige och utveckla Barentsregionen ekonomiskt, socialt och kulturellt. Under nära 30 år bedrevs samarbetet framgångsrikt i regionen, särskilt inom miljöområdet. Till följd av Rysslands angrepp på Ukraina pausades samarbetet i mars 2022.
Naturvårdsverket lade under dessa år särskilt stor vikt på arbetet med avvecklingen av de så kallade Barents miljö-hotspots från Barents hotspot-listan, 42 huvudsakligen industriella verksamheter i ryska delen av Barentsregionen där olika miljöproblem identifierades i början av 1990-talet. Detta arbete med miljöbedömningar och stöd för utformningen av åtgärdsprojekt sammankopplades delvis med införandet av ett nytt tillståndsprövningssystem i Ryssland, baserat på principen om bästa möjliga teknik, BAT.
Hotspotssamarbetet med Ryssland innan 2022 (barents-council.org)
Karta över den ursprungliga Barentsregionen (arcticcentre.org)
Ett nytt Barentssamarbete formas för nya utmaningar
Efter att Ryssland lämnade Barentsrådet i september 2023 fortsätter tills vidare Finland, Norge och Sverige samarbetet i den nya kontexten. En viktig anledning till att de nio nordiska Barentslänen vill fortsätta samarbeta är den ”gröna omställningen” som öppnar stora möjligheter för utveckling i norr, men också ger stora samhällsutmaningar såväl inom miljö som socialt och ekonomiskt.
Mot slutet av 2024 beslutas hur Barentssamarbetet kommer fortsätta.
Trycket från den gröna omställningen
För att minska människans påverkan på klimatet behöver våra samhällen övergå till i stort sett fossilfri energi, fossilfria transporter och fossilfria industrier etcetera. Detta förutsätter bland annat att många metaller används i större omfattning än i dag och därför behöver många nya gruvor öppnas. Men för att minska den negativa effekten på människor och miljö, behöver dels efterfrågan på metaller hållas så låg som möjligt (genom systemkrav, produktutformning etcetera), nya metaller så långt som möjligt utvinnas ur avfall och produkter återvinnas så bra som möjligt samtidigt som de nya gruvorna anläggs och används så skonsamt som möjligt för miljön.
Många av dessa metaller finns i norra Fennoskandien, det vill säga det område som utgör norra delarna av Finland, Norge och Sverige. I samband med att utvinningen av dessa ökar, kommer även samhällena att växa och städer vilket leder till att transporter och försörjningssystem måste byggas ut. Hela denna kontext kallar vi här för ”grön omställning” och den är nu mycket stark i både de norra delarna av Finland, Norge och Sverige och det finns därför starka skäl till att samarbeta kring dessa frågor såväl inom miljöområdet som till exempel inom ekonomisk och social sektor.
Barentsrådets miljöarbetsgrupp
Naturvårdsverket deltar i Barentsrådets miljögrupparbetsgrupp (BEAC WGE) vars arbete nu inriktas på att såväl främja den gröna omställningen som att hantera de utmaningar som uppstår i dess kölvatten. Arbetet initieras och drivs av de nio län och fylken som utgör nordiska delen av Barentsregionen och stöds av representanter från de centrala miljömyndigheterna i Finland och Norge.
Från svensk sida driver länsstyrelserna från Norrbotten och Västerbotten samarbetet i Barentsrådets miljöarbetsgrupp. En stor del av arbetet utförs i två underarbetsgrupper som Naturvårdsverket deltar i.
- Undergruppen för Natur och Vatten (FONAW)
- Undergruppen för Hållbar Produktion och Konsumtion (FOSPAC)
FONAW-undergruppen: Stärker naturskyddet och förbättrar vattenförvaltningen
Undergruppen för naturskydd och vatten (FONAW) har som ansvar att bevaka och stödja projekt i Barentsregionen som syftar till att förbättra naturmiljön, stärka biodiversiteten och främja hållbara vattendrag. Framträdande projekt som undergruppen stödjer handlar bland annat om restaurering av vattendrag, kunskapsutvecklings om invasiva främmande arter samt organiserandet av konferensen Habitat Contact Forum vartannat år.
Nature protection and water issues - Barents Euro-Arctic Council (barents-council.org)
FOSPAC-undergruppen: Samarbete inom miljöskyddsområdet
I samband med klimatförändringar och den gröna omställningen inriktar sig nu de nio nordiska Barentslänen på att samarbeta kring de utmaningar som detta för med sig. Hittills har framför allt tre samarbetsområden identifierats och samarbete om dessa har inletts:
- Klimatåtgärdsplaner för länens och fylkenas bidrag till Parisagendan - Inventering av Barentslänens klimatpåverkan respektive styrmedel och åtgärdsplaner för att minska påverkan så att 2-gradersmålet kan uppnås. Leds av Länsstyrelsen Norrbotten med stöd av Naturvårdsverket.
- Batterivärdekedjeprojektet - utveckling av ansökan om ett större projekt som ska ge tillämpat erfarenhetsutbyte om miljökrav och styrmedel för hanteringen av hela värdekedjan från råvara till återvinning vid produktion av batterier för till exempel bilar och industriellt bruk. Leds av Kajanaland med stöd av Finlands miljöcentral, SYKE
- Mikroplastprojektet – ett tillämpat projekt för minskning av utsläpp av mikroplaster till Barents hav. Projektet är en del av ett projekt under Arktiska rådets havsarbetsgrupp PAME och leds av Fylkesmannen i Finnmark med stöd av norska Miljödirektoratet.
Friends of Sustainable Production and Consumption (FOSPAC) (barents-council.org)
Fem länder och EU i Barentsrådet
I Sverige samordnas arbetet i Barentsrådet av utrikesdepartementet. I Barentsrådet ingår Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Europeiska kommissionen.
Ytterligare nio länder, bland annat Kanada och USA, deltar som observatörer.
I miljöarbetsgruppen, som ovan nämnts, deltar nio län och fylken från Finland, Norge och Sverige med stöd från sina respektive centrala miljömyndigheter.