Arktiska rådet skyddar den arktiska miljön

Arktiska rådet är de arktiska staternas samarbetsforum där man gemensamt arbetar för en hållbar utveckling av Arktis. Det formella samarbetet inom Arktiska rådet är tillsvidare pausat med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Under hösten 2022 återupptas, i begränsad omfattning, arbetet i de projekt som inte involverar ryskt deltagande.

Övergripande

Arktiska rådet består av de åtta arktiska staterna Danmark (med Grönland och Färöarna), Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA. Dessutom deltar sex organisationer för ursprungsbefolkningarna i Arktis, däribland Samerådet, som representerar samer i fyra länder. 2021–2023 är Ryssland ordförande för Arktiska rådet. 2023 övertar Norge ordförandeskapet.

Viktiga uppgifter för Arktiska rådet är att arbeta för och skydda den arktiska miljön samt att medverka till ekonomisk, social och kulturell utveckling. Verksamheten bedrivs i sex arbetsgrupper som bemannas av fackdepartement, myndigheter och forskare, samt i ett par särskilda expertgrupper. Huvudansvaret för Arktiska rådet ligger i Sverige hos Utrikesdepartementet. Arktiska rådet leds av utrikesministrarna och mellan deras möten ansvarar en ämbetsmannakommitté för arbetet.

Svensk strategi för Arktis

Sveriges nuvarande strategi för den arktiska regionen lämnades över till riksdagen av regeringen 2019. Regeringen ville med strategin stärka det internationella samarbetet för att hantera utmaningarna i Arktis när det gäller såväl klimatförändringar som säkerhetspolitik. Strategin är en vidareutveckling av strategin för den arktiska regionen från 2011 samt den förstärka miljöpolitiken för Arktis från 2016.

Strategin sätter människorna, freden och klimatet i centrum. En utgångspunkt för strategin är att Sveriges samlade kunskaper och resurser ska användas för att bidra till en hållbar utveckling i Arktis, och för att profilera Sverige som en viktig aktör i detta avseende.

Sveriges strategi för den arktiska regionen (pdf på regeringen.se)

Naturvårdsverkets deltagande

Naturvårdsverkets experter deltar i flera av Arktiska rådets arbets- och expertgrupper:

ACAP:s (Arctic Contaminants Action Programme) uppdrag är att bidra till att minska föroreningen av den arktiska miljön. Detta gör man genom att uppmuntra till nationella åtgärder för att minska utsläppen av föroreningar i miljön, t.ex. genom att utveckla pilotprojekt, samt genom utbyte av information och kunskap.  

Åke Mikaelsson från Naturvårdsverket samordnar arbetet i ACAP och leder en av dess fyra expertgrupper.

Mer information

AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme) följer och utvärderar miljötillståndet i Arktis med avseende på klimatförändringar, föroreningar och människors hälsa. Man dokumenterar trender, effekter, källor och transportvägar för föroreningarna och utvärderar effekterna på människor och ekosystemen. De vetenskapliga resultaten ligger till grund för sammanfattningar och rekommendationer till beslutsfattare.

Från Naturvårdsverket deltar Tove Lundeberg.

Mer information

CAFF (Conservation of Arctic Flora and Fauna) arbetar med den biologiska mångfalden i Arktis. Man tar fram omfattande basdata, inklusive status och trender för arktisk biologisk mångfald, livsmiljöer och ekosystemhälsa. CAFF samordnar övervakning av flora och fauna, utvärderar och kommunicerar resultaten samt tar fram rekommendationer till beslutsfattare som baseras på den befintliga kunskapen.

Från Naturvårdsverket deltar David Schönberg-Alm.

Mer information

Expertgruppen EGBCM (Black Carbon and Methane Expert Group) följer upp hur medlemsstaterna implementerar Arktiska rådets ramverk för sot och metan. Vid ministermötet 2017 antogs ett gemensamt mål för minskning av utsläppen av sot (black carbon) och gruppen tar vart annat år fram en rapport om hur det arbetet går utifrån de nationella rapporter som länderna lämnar. Naturvårdsverket deltar i gruppen som stöd till Miljödepartementet.

Mer information