Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet

Wienkonventionen är en global konvention om åtgärder för att förhindra utsläpp av ämnen som bryter ner ozonskiktet. Konventionen, som har arbetats fram inom FN-systemet, undertecknades 1985 och trädde i kraft 1988.

Formellt namn

  • Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet
  • Vienna Convention for the Protection of the Ozone Layer

Vardagsnamn

  • Ozonkonventionen. Wienkonventionen.

Kort om konventionen

En global konvention om åtgärder för att förhindra utsläpp av ämnen som bryter ner ozonskiktet. Konventionen, som har arbetats fram inom FN-systemet, undertecknades 1985 och trädde i kraft 1988.

Wienkonventionen är en överenskommelse om samarbete som gäller forskning och rapportering om användningen av ozonnedbrytande kemikalier. 

Montrealprotokollet

Till konventionen hör Montrealprotokollet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer). Protokollet är en överenskommelse om att vidta åtgärder för att minska produktionen och förbrukningen och därmed utsläpp av CFC och haloner, de två viktigaste grupperna av ozonförstörande ämnen. Montrealprotokollet trädde ikraft 1989. 

Rapporter från tre expertpaneler med teknisk/ekonomisk, vetenskaplig och miljöeffektbeskrivande inriktning har inneburit att protokollet har skärpts med ändringar ett flertal gånger. Det har bland annat skett i London 1990, Köpenhamn 1992, Wien 1995, Montreal 1997 och Beijing 1999.

I oktober 2016 i Kigali i Rwanda antog parterna ett tillägg till protokollet, det så kallade Kigalitillägget. Tillägget innebär att åtgärder vidtas för att stegvis minska produktion och förbrukning av växthusgaserna HFC (fluorkolväten) i syfte att minska deras bidrag till klimatförändringarna.

Sverige och konventionen

Sverige har ratificerat konventionen, protokollet och samtliga ändringar.

Varför finns konventionen?

Det naturliga ozonskiktet finns i luftlagret på 10-50 km höjd (stratosfären). Det absorberar ultraviolett ljus (UV-B-strålning) från solen. Sådan strålning är skadlig för levande varelser och ozonskiktet är nödvändigt som skydd för livet på jorden. Eftersom utsläpp av CFC-föreningar ("freoner") och liknande ämnen har tunnat ut ozonskiktet når mer skadlig strålning ned till jordytan. Utsläppen av dessa ämnen måste därför minska.

Konventionen handlar om att skydda ozonskiktet och samarbeta om forskning för att öka kunskaperna om vad som händer i stratosfären och andra delar av atmosfären. Människors hälsa och miljön behöver skyddas mot verksamheter som leder till att ozonskiktet förändras eller bryts ner.

Hur fattas och genomförs konventionsbeslut?

Representanter för konventionsparterna möts i Partskonferensen (Conference of the Parties, för frågor om konventionen), och i Partsmötet (Meeting of the Parties, för frågor om protokollet). Expertgruppen för tekniska och ekonomiska utvärderingar (Technology & Economic Assessment Panel, TEAP) utarbetar underlag om möjliga tekniska lösningar och alternativ till ozonnedbrytande ämnen.

Konventionen på svenska

Ozonkonventionen, Wienkonventionen
Montrealprotokollet
Ändringarna

EU och konventionen

EU har ratificerat konventionen och protokollet.

Konventionens sekretariat och webbplats

FN har upprättat ett konventionssekretariat genom FN:s miljöprogram (UNEP) i Nairobi. På webbplatsen finns information på engelska om konventionen och konventionsarbetet. Där finns texterna till konventionen, protokollet och ändringarna. På webbplatsen finns även information om ozonskiktet samt om miljö- och hälsoeffekterna av att skiktet tunnas ut.

Konventionssekretariatets webbplats