Hong Kong-konventionen - säker och miljöriktig fartygsåtervinning
Konventionen om säker och miljöriktig fartygsåtervinning, Hong Kong-konventionen, är en internationell konvention som reglerar återvinningen av fartyg.
Formellt namn
Den internationella konventionen om säker och miljöriktig fartygsåtervinning. Konventionen antogs 19 maj 2009 inom FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, och kommer att träda ikraft den 26 juni 2025.
Vardagsnamn
Hong Kong-konventionen.
Kort om konventionen
Ett land som ratificerar, det vill säga förbinder sig att följa, konventionen får endast lämna fartyg för återvinning i ett land som också ratificerat den. Konventionen gäller för de allra största fartygen.
Konventionen träder i kraft 24 månader efter att den ratificerats av minst 15 stater vars sammanlagda handelsflotta uppgår till minst 40 procent av världshandelsflottans bruttodräktighet och vars sammanlagda maximala årliga fartygsåtervinningsvolym under de föregående tio åren är minst 3 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten av dessa staters handelsflotta.
Efter att Bangladesh och Liberia i juni 2023 ratificerat konventionen är förutsättningarna för ikraftträdande nu uppfyllda. Konventionen kommer därmed att träda i kraft den 26 juni 2025.
I nuläget har 22 stater ratificerat konventionen, varav 11 EU-medlemsstater.
Till dess att Hong Kong-konventionen träder i kraft gäller Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter av farligt avfall för de fartyg som omfattas av Hong Kong-konventionen.
Sverige och konventionen
Sverige har undertecknat men inte ratificerat konventionen ännu.
En bakgrund finns i utredningsrapporten Återvinning av fartyg – underlag för ratificering av Hong Kong-konventionen, SOU 2012:54.
Varför finns konventionen?
Skrotning av stora uttjänta fartyg är en industri som omsätter betydande värden i form av maskinell utrustning och råmaterial. Återvinning av fartyg bidrar till en hållbar utveckling men medför också stora miljökonsekvenser när återvinningen genomförs på platser, ofta stränder, där exempelvis olja och drivmedelsrester tillåts läcka ut och avfall inte hanteras på lämpligt sätt. Arbetet med att plocka isär fartyg sker dessutom ofta med fara för arbetarnas hälsa och liv då skyddsutrustning och säkerhetsanordningar saknas.
Syftet med konventionen är att komma tillrätta med miljöskador, arbetsmiljö- och säkerhetsrisker relaterade till fartygsåtervinning. Konventionen innehåller minimiregler för hanteringen och ställer krav på fartygsägare och återvinningsanläggningar, med beaktande av de speciella omständigheter som gäller för sjötransport och behovet att säkerställa lämpliga förutsättningar för återvinning av uttjänta fartyg.
EU och konventionen
EU har antagit förordning 1257/2013 om återvinning av fartyg (SRR). Den stämmer överens i stort med konventionen.
SRR syftar till att förebygga och minska eller eliminera skadliga följder för människors hälsa och miljön till följd av återvinning, drift och underhåll av fartyg och till att underlätta medlemsstaternas ratificering av konventionen. Förordningen har trätt i kraft och tillämpas fullt ut.
SRR gäller direkt som svensk lag. Den har kompletterats med en svensk förordning (2022:1300) om fartygsåtervinning och en särskild bestämmelse om fartygsåtervinning i miljöprövningsförordningen (2013:251).
Förhållandet mellan Hong Kong-konventionen och Baselkonventionen
Hong Kong-konventionen och Baselkonventionen om gränsöverskridande transport av avfall samspelar och har till viss del överlappande tillämpningsområden. Under Baselkonventionen gäller det så kallade Basel-förbudet, som förbjuder medlemmar i EU och OECD att exportera farligt avfall till länder utanför EU och OECD. För att inom EU säkerställa att detta förbud omfattar även farligt avfall som utgörs av fartyg har införts bestämmelser i SRR och i den EU-förordning som genomför Baselkonventionen, förordning (EU) 2024/1157 om transport av avfall, som innebär att fartyg som omfattas av SRR, som utgör farligt avfall och befinner sig i ett område under en EU-medlemsstats nationella jurisdiktion inte får exporteras för återvinning till länder som inte är medlemmar i EU eller OECD.
Konventionens sekretariat och webbplats
Sekretariatet finns hos IMO.