Regionalt samarbete för att minska luftföroreningar
FN:s luftvårdskonvention, CLRTAP - syftar till att minska utsläppen från långväga gränsöverskridande luftföroreningar.
FN:s luftvårdskonvention undertecknades 1979 och trädde i kraft 1983. Europa, USA, Kanada samt länderna i Kaukasus och Centralasien har åtagit sig att begränsa utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar som svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar.
Olika namn på luftvårdskonventionen
De formella namnen på luftvårdskonventionen på svenska, respektive engelska är:
- Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar
- Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution
Vardagsnamn på konventionen är
- FN:s luftvårdskonvention
- CLRTAP
- Luftkonventionen
- The Air Convention
Kort beskrivning av luftvårdskonventionen
Konventionen är en regional konvention för Europa, USA, Kanada samt länderna i Kaukasus och Centralasien.
Konventionen gäller minskningar av utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar och har arbetats fram inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE).
Sverige har ratificerat konventionen och samtliga protokoll.
Behov av internationellt samarbete bakom konventionen
Bakgrunden till att luftvårdskonventionen finns är att svenska och norska forskare, på 1970-talet, kunde visa att det fanns en koppling mellan utsläpp av svavelföreningar i Centraleuropa och att sjöar i Skandinavien blev försurade.
Efter hand kunde forskarna också bevisa att luftföroreningar som släpps ut på en plats kan transporteras med vindarna över långa avstånd, upp till tusentals kilometer, och falla ner med regn och snö eller som "torrt" nedfall någon annanstans än där de först släpptes ut.
Detta gjorde att man insåg behovet av internationellt samarbete för att få till stånd minskningar av utsläppen av luftföroreningar och därmed minska miljöeffekterna (försurning, övergödning, skador på skog och annan växtlighet).
Under årens lopp har kunskaperna om luftburna föroreningar ökat och nu drivs arbetet inom konventionen även av luftföroreningars negativa hälsopåverkan.
Åtta protokoll för mål och åtgärder
Till konventionen hör åtta protokoll varav ett om finansiering av luftövervakning. De övriga specificerar mål och åtgärder för att minska utsläppen av olika typer av luftföroreningar.
- Protokollet om långsiktig finansiering av det europeiska luftövervakningsprogrammet (EMEP). Undertecknades 1984 och trädde i kraft 1988.
- Protokollet om minskning av utsläppen av svavel eller gränsöverskridande flöden av svavel med 30 procent. Undertecknades 1985 och trädde i kraft 1987.
- Protokollet om reglering av utsläppen av kväveoxider eller gränsöverskridande flöden av kväveoxider. Undertecknades 1988 och trädde i kraft 1991.
- Protokollet om kontroll av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) eller gränsöverskridande flöden av VOC. Undertecknades 1991 och trädde i kraft 1997.
- Protokollet om ytterliga minskningar av svavelutsläpp. Undertecknades 1994 och trädde i kraft 1998.
- Protokollet om långlivade organiska föroreningar (POP:s). Undertecknades 1998 och trädde i kraft 2003. Det reviderades 2009 och det ändrade protokollet trädde ikraft 2022.
- Protokollet om tungmetaller. Undertecknades 1998 och trädde i kraft 2003. Protokollet reviderades 2012 och det ändrade protokollet trädde ikraft 2022.
- Protokollet om försurning, övergödning och marknära ozon (Göteborgsprotokollet). Undertecknades 1999 och trädde i kraft 2005. Det är det mest omfattande protokollet med nationella utsläppstak som ska uppnås till 2010 för svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och ammoniak. Protokollet reviderades 2012 och det ändrade protokollet trädde ikraft 2019. Förutom de fyra tidigare nämnda luftföroreningarna ingår nu också partiklar (PM2,5). Utsläppstaken har ersatts med åtaganden om nationella utsläppsminskningar fram till 2020. Dessutom har utsläppsgränsvärdena för olika sektorer uppdaterats och skärpts.
Sveriges rapportering till konventionen
Varje år sammanställer och rapporterar Sverige data om utsläppen av luftföroreningar till konventionen. Läs mer om det här: Utsläppsstatistik för luftföroreningar
Sverige klarar de flesta åtaganden under Göteborgsprotokollet
Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av luftföroreningar fram till år 2020. Åtagandena är gjorda under luftvårdskonventionens Göteborgsprotokoll.
De luftföroreningar som regleras i Göteborgsprotokollet är:
- svaveldioxid (SO2)
- kväveoxider (NOx)
- flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC)
- ammoniak (NH3)
- och små partiklar (PM2,5)
För höga utsläpp av kväveoxider och ammoniak
När åtagandena jämförs med det senaste scenariot för Sveriges utsläpp av luftföroreningar, ser Sverige ut att klara alla åtaganden om minskade utsläpp, förutom det för kväveoxider och ammoniak.
I Sveriges nationella luftvårdsprogram redovisas hur Sverige avser genomföra de åtgärder och styrmedel som behövs för att minska utsläppen ytterligare.
Åtaganden enligt Göteborgsprotokollet
Åtagandena har år 2005 som basår, vilket innebär att utsläppsminskningen börjar räknas från detta år.
Luftförorening | Utsläpp 2005, kiloton (kt)1) | Minskning 2005–2020 (procent) |
---|---|---|
SO2 | 36 | 22 |
NOx | 189 | 36 |
NMVOC | 204 | 25 |
NH3 | 58 | 15 |
PM2,5 | 31 | 19 |
1) Enligt luftsubmission 2021, där jordbrukssektorns utsläpp av NOx och NMVOC är inkluderade.
Jämförelse mellan Göteborgsprotokollet och scenariot för framtida utsläpp
I tabellen nedan jämförs utsläppsåtagandet enligt Göteborgsprotokollet med det senaste scenariot för framtida utsläpp av luftföroreningar i Sverige år 2020.
Luftförorening | Åtagande, kiloton (kt) | Scenario 2020 (kt)2) | Beting (kt) |
---|---|---|---|
SO2 | 28 | 16 | - |
NOx | 121 | 122 | 1 |
NMVOC | 153 | 132 | - |
NH3 | 49 | 53 | 4 |
PM2,5 | 25 | 17 | - |
2) Enligt luftscenario 2021, där jordbrukssektorns utsläpp av NOx och NMVOC är inkluderade.
Sveriges utsläpp regleras även av EU:s takdirektiv
Förutom i Göteborgsprotokollet, regleras storleken på Sveriges utsläpp av luftföroreningar i EU:s takdirektiv (gäller åren 2020 respektive 2030).
Skillnaden mellan Göteborgsprotokollet och takdirektivet är att jordbrukssektorns utsläpp av NOx och NMVOC räknas med i Göteborgsprotokollets åtaganden, men inte i takdirektivet.
Vill du lära dig mer?
Genom UN CC:e-Learn kan du gå en onlinekurs om FN:s luftvårdskonvention.
