Vy över stad i solnedgång med staty i förgrunden.

Ukraina – stöd till EU-tillnärmning och avfallshantering

Granskad: ‎den ‎2‎ ‎september‎ ‎2025

Naturvårdsverket samarbetar med Ukrainas miljödepartement, Ministry of Environment Protection and Natural Resources, kring EU-tillnärmning och avfallshantering. Projektet startade 2024 och pågår till 2027.

Projektet ”Institutionellt samarbete om EU-tillnärmning inom miljö- och avfallssektorn i Ukraina” stödjer Ukrainas miljödepartement i att förbättra efterlevnaden av EU:s kapitel 27 – miljö- och klimatkapitlet i EU:s regelverk (acquis) – samt uppfyllandet av Minamata- och Stockholmskonventionerna om kvicksilver respektive långlivade organiska föroreningar (POPs).

Projektet har en tvådelad strategi för att nå sina mål. För det första ska projektet stödja miljödepartementets kapacitet att hantera och förbereda EU-anslutningsprocessen inom kapitel 27. För det andra ska projektet stärka departementets kapacitet att genomföra avfallslagstiftning i linje med EU:s krav genom beslutsfattande, policyutveckling och förbättrad kommunikation med aktörer inom avfallsområdet.

Projektet har tre resultatområden:

  • Stärkt beredskap hos miljödepartementet inför EU-anslutning genom att etablera styrning och ledningsstrukturer (inklusive mandat, planering, finansiering, policy, lagstiftning).
  • Förbättrat beslutsfattande hos miljödepartementet kring avfallshantering i enlighet med ramdirektivet för avfall, deponidirektivet samt Minamata- och Stockholmskonventionerna.
  • Förbättrad beredskap hos kommuner, regioner och avfallsentreprenörer för att genomföra Ukrainas nationella avfallsplan.

Förhandlingarna inför att bli ett EU-medlemsland är uppdelade i 35 kapitel som motsvarar EU:s regelverk (acquis). Kapitel 27, som omfattar miljö och klimat, är ett av de mest tekniskt utmanande och resursintensiva kapitlen för kandidatländer att uppfylla. Samtidigt förväntas investeringarna på lång sikt ge stora vinster i form av miljömässig hållbarhet, folkhälsa och ekonomisk tillväxt.

Avfallssektorn, som ingår i kapitel 27, påverkar miljö och hälsa genom föroreningar, växthusgasutsläpp och materialförluster. EU:s avfallspolitik syftar till att minska dessa negativa effekter och att öka resurseffektiviteten. EU:s strategi bygger på principen om avfallshierarki, som kräver att medlemsländer prioriterar förebyggande, återanvändning och återvinning före deponering och förbränning.

EU-anslutning inom miljöområdet

Ukraina beviljades kandidatstatus för EU i juni 2022 och det pågår ett intensivt arbete för att anpassa sig till EU:s regelverk och förbereda anslutningsförhandlingar. 

Naturvårdsverkets samarbete med Ukrainas miljödepartement bygger på myndighetens erfarenheter från andra kandidatländer och fokuserar på att stärka viktiga styrnings- och ledningsstrukturer inom miljödepartementet som hanterar EU-anslutningen för kapitel 27.

Stödet syftar till att öka departementets kunskap om kraven för EU-anslutning inom kapitel 27, med särskilt fokus på avfallssektorn, stärka det systematiska arbetet med att uppfylla kraven genom att stödja GAP-analyser av kapitel 27, införa metoder och verktyg (för screening- och förhandlingsprocessen), etablera EU-anslutningsstrukturer (t.ex. rutiner, roller och ansvar) samt öka kapaciteten att leda investeringsprocesser.

Metodiken för att utveckla så kallade Directive Specific Implementation Plans (DSIP) är en nyckelkomponent i detta arbete. DSIP är genomförandeplaner för en övergångsperiod för vissa direktiv och/eller förordningar efter EU-inträde, som behöver förhandlas med kommissionen. Naturvårdsverket kommer att stödja utformningen av sådana planer. Stöd ges även för ökad intern och extern kommunikation om kapitel 27.

Samarbetet sker i nära samverkan med miljödepartementets EU-avdelning samt med partnerländer såsom Österrike, Tyskland och EU.

Avfallshantering

Naturvårdsverket samarbetar med miljödepartementet för att förbättra beslutsfattandet och policyutvecklingen kring avfall inom departementet – i linje med EU:s ramdirektiv för avfall, deponidirektivet samt Minamata- och Stockholmskonventionerna.

Projektet syftar till att stärka ministeriets kapacitet att utveckla policy och beslutsfattande inom sektorerna för rivningsavfall, farligt avfall och deponier. Kapacitetsutvecklingen omfattar bland annat roll- och mandatfördelning, organisationsstrukturer, identifiering av brister samt analys av avfallsmängder. Projektet stödjer även ökad institutionell kapacitet för att integrera jämställdhetsaspekter och motverka korruption. En viktig komponent är utvecklingen av DSIP-planer för ramdirektivet för avfall och deponidirektivet.

Vidare samarbetar Naturvårdsverket med miljödepartementet för att stärka kommuners, regioners och avfallsaktörers beredskap att genomföra Ukrainas nationella avfallshanteringsplan. Projektet syftar även till att stärka departementets kommunikations- och informationsinsatser – bland annat genom uppdaterade vägledningsmaterial och utbildningar.

Arbetet sker i nära samarbete med miljödepartementets avfallsavdelning samt andra relevanta aktörer, såsom SALAR International, Avfall Sverige, Österrike och EU.

Ramdirektivet för avfall (2008/98/EG) fastställer grundläggande begrepp och definitioner inom avfallshantering. Direktivet kräver att avfall hanteras utan att äventyra människors hälsa eller skada miljön. Det innefattar krav på avfallsplaner enligt femstegsmodellen (avfallshierarkin) samt program för att förebygga avfallsgenerering.

Deponidirektivet (1999/31/EG) innehåller bestämmelser om en nationell strategi för att minska mängden biologiskt nedbrytbart hushållsavfall som deponeras.

Industriutsläppsdirektivet (2010/75/EU) syftar till att minska industrins påverkan på människors hälsa och miljön. Detta ska bland annat ske genom en integrerad tillståndsprövning där utgångspunkten är att bästa tillgängliga teknik (BAT) ska tillämpas. 

Minamatakonventionen syftar till att skydda människors hälsa och miljön från kvicksilver. Konventionen reglerar hela livscykeln för kvicksilver, från utvinning, handel och användning till avfallshantering och utsläpp.

Stockholmskonventionen syftar till att förhindra skadlig påverkan av långlivade organiska föroreningar (POPs) på människors hälsa och miljön genom att förbjuda, avveckla eller begränsa användning och produktion samt att minimera eller där så är möjligt eliminera utsläpp av oavsiktligt bildade biprodukter. Konventionen reglerar även import och export samt omhändertagande av lager och avfall av långlivade organiska föreningar.

Aktuella aktiviteter

Ett antal människor i varselvästar framför entrén till en avfallsanläggning
Studiebesök på en svensk avfallsanläggning i januari 2025.

I januari 2025 tog Naturvårdsverket emot tio representanter från ukrainska miljödepartementet för att planera det fortsatta samarbetet, diskutera miljö- och avfallsfrågor samt besöka svenska avfallsanläggningar för att se hur de fungerar i praktiken. Deltagarna diskuterade departementets behov och vilken expertis Naturvårdsverket kan bidra med.

Naturvårdsverket och de ukrainska besökarna fick sällskap av Kemikalieinspektionen, SALAR International, Avfall Sverige och Sida, som också stödjer Ukraina inom avfalls- och kemikalieområdet.

Besöket resulterade i en tydlig plan och konkreta åtgärder för det fortsatta samarbetet. Det var också det första fysiska mötet sedan samarbetsavtalet undertecknades i september 2024, vilket gav möjlighet att bygga relationer och för Naturvårdsverket att få en djupare förståelse för Ukrainas aktuella situation.

Ett antal människor klädda i skjorta och kavaj runt ett skrivbord i ett mötesrum.
Bild från genomgången inför Ukrainas screeningmöte.

Ett viktigt steg i EU-anslutningsprocessen är ett så kallat screeningmöte med EU-kommissionen, där landets lagstiftning och EU:s regelverk jämförs och diskuteras. Ukrainas screeningmöte för kapitel 27 hölls i juni 2025. 

I maj 2025 genomfördes en generalrepetition med MoEPNR i Kiev inför screeningmötet. Det var ett simulerat möte där Ukraina kunde finslipa sina presentationer och förbereda sig inför juni. Generalrepetitionen genomfördes av Naturvårdsverket tillsammans med myndigheter från Österrike och Tyskland.

Naturvårdsverket deltog med experter inom flera områden, från slamhantering, vattenfrågor och markövervakning till naturrestaurering, vilda fåglar, livsmiljöer och genetiska resurser, samt CITES-förordningen.

Naturvårdsverket har tidigare gett liknande stöd till länder på västra Balkan inför deras screeningmöten.

Finansiering

Projektet finansieras av Sida.

Mer information