Utlysning: forskning om vilt, miljö och samhälle 2026

Granskad: 16 juni 2026

Naturvårdsverket utlyser forskningsmedel ur viltvårdsfonden för projekt som ska utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för långsiktigt hållbar förvaltning av vilt i Sverige.

Naturvårdsverket välkomnar enskilda forskare eller forskargrupper att söka medel för tillämpade forskningsprojekt. Forskningen kan vara naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig eller humanistisk. Naturvårdsverket välkomnar både ämnesspecifika och tvärvetenskapliga ansatser i forskningsansökningarna och ser gärna att sökande föreslår samskapande forskning med aktiva samarbeten mellan forskning och viltförvaltande myndigheter och organisationer. Forskningsmedel ur viltvårdsfonden kan sökas för högst tre år.

De primära målgrupperna för forskningen och de resultat som genereras är särskilt Naturvårdsverket som nationellt ansvarig myndighet för vilt och jakt, länsstyrelserna i den regionaliserade viltförvaltningen och Svenska Jägareförbundet i uppdraget att leda delar av den praktiska jakt- och viltvården i Sverige. Viltvårdsfonden byggs upp av den statliga viltvårdsavgift som alla som jagar årligen betalar.

Målsättningen med utlysningen är att bevilja projekt med relevans för de prioriterade forskningsområden som beskrivs i Naturvårdsverkets forskningsstrategi för fonden. Det beskrivs översiktligt nedan under rubriken Forskningsstrategin. I ansökningsportalen Prisma benämns utlysningen Forskningsbidrag inom Vilt, miljö och samhälle 2026 (Viltvårdsfonden).

Det finns två alternativa inriktningar som kan väljas och kryssas för i Prisma:

  1. Forskningsprojekt forskningsstrategin.
  2. Kunskapssammanställning m.m.

Notera att inom inriktningen Kunskapssammanställning m.m. kan man också söka medel för att identifiera, sammanställa, arkivera och tillgängliggöra forskningsdata från äldre tidigare beviljade viltforskningsprojekt.

I utlysningen är ingen budget specificerad för respektive prioriterat forskningsområde i forskningsstrategin utan utlysningen omfattar en total budget på cirka 23 MSEK som maximalt kan fördelas under treårsperioden 2027–2029. Inom inriktning Kunskapssammanställning m.m. har budgeten en övre gräns på cirka 2 MSEK.

Sista ansökningsdag

Sista ansökningsdag är tisdag 15 september 2026, kl. 14.00.

Forskningsstrategin

I strategin ”Wildlife, Environment and Society – Research strategy for the period 2021–2026 for the Swedish Environmental Protection Agency’s research funding from the Wildlife Management Fund” presenteras ramarna för och inriktningen på utlysningen av forskningsmedel, de prioriterade forskningsområdena och bakgrunden till dessa med mera.

I enlighet med forskningsstrategin efterfrågar Naturvårdsverket forskning inom följande prioriterade områden i utlysningen juni 2026:

  • Viltbiologins och förvaltningens komplexitet
    • Flerartsförvaltning
    • Konflikt och samarbete
    • Storskaliga systemförändringar.
  • Verktyg och praktik inom viltförvaltningen
    • Utveckling, test och kvalitetssäkring av metoder för övervakning
    • Teori och modellering
    • Värdering och förebyggande av skador
    • Effekter av förvaltningen.

Utmaningarna inom respektive prioriterat forskningsområde i strategin, som delvis är överlappande, är stora och mångfacetterade, och såväl ämnesspecifik som tvärvetenskaplig forskning efterfrågas. Forskning som är gränsöverskridande mellan forskarvärlden och det övriga samhället välkomnas också. Inom flera identifierade forskningsområden i strategin är samarbete och samskapande initiativ mellan flera forskare/forskargrupper eller mellan forskare, viltförvaltare och andra intressenter angeläget. Forskningsresultat som bidrar till en hållbar förvaltning av vilt främjas ofta av en process där projektet utvecklas av forskare tillsammans med särskilt de primära målgrupperna. Erfarenheten visar att en sådan process kan vara positivt för forskningsresultatens användbarhet, legitimitet och för att påskynda att resultaten omsätts i praktisk viltförvaltning.

Två inriktningar

I ansökningsportalen Prisma benämns utlysningen Forskningsbidrag inom Vilt, miljö och samhälle 2026 (Viltvårdsfonden). Därefter väljer man Vilt, miljö och samhälle. Det finns två alternativa inriktningar som kan väljas och kryssas för i Prisma:

  1. Forskningsprojekt forskningsstrategin.
  2. Kunskapssammanställning m.m.

I Prisma används samma formulär för båda inriktningarna.

Forskningsprojekt forskningsstrategin

Inom inriktningen Forskningsprojekt forskningsstrategin välkomnar Naturvårdsverket såväl större som mindre projekt med inriktning mot forskningsstrategins prioriterade forskningsområden. Man kan söka medel fördelat på upp till tre år (2027–2029). För flera forskningsfrågor kan det finnas behov av jämförande studier och experimentella ansatser med fältstudier i olika försöksområden som kan behöva längre tid och större budget än till exempel mer teoretiska studier och begränsade fallstudier. För att ge en fingervisning om storleksordningen på tidigare beviljade forskningsprojekt inom viltvårdsfonden kan nämnas att treåriga projekt i genomsnitt erhållit cirka 3.5 miljoner kronor (inklusive indirekta kostnader) under de senaste två budgetåren.

Kunskapssammanställning m.m.

Inom inriktningen Kunskapssammanställning m.m. välkomnas olika typer av ansökningar som har forskningsanknytning och relevans för viltförvaltningen och forskningsstrategin, men som inte är rena forskningsprojekt. Det kan handla om ansökningar för att sammanställa, dra nya slutsatser av och förmedla befintlig vetenskaplig eller erfarenhetsbaserad kunskap kring vilt och viltförvaltning som är i linje med forskningsstrategin. Det kan inbegripa allt från mindre kunskapssammanställningar eller utredningar, till större vetenskapliga synteser eller systematiska utvärderingar. Mindre insatser bör genomföras som ettårigt projekt medan ett längre tidsperspektiv kan övervägas för större insatser. På samma sätt som i en ansökan om ett forskningsprojekt bör det bland annat finnas en tydlig frågeställning som skall besvaras och en utförlig metodbeskrivning.

Inom denna inriktning går det även att söka medel för att bland annat identifiera, kvalitetssäkra, sammanställa, arkivera och tillgängliggöra forskningsdata, med tillhörande metadata, från äldre viltforskningsprojekt. Det finns betydande dataserier som samlats inom tidigare projekt, material som av olika anledningar inte tidigare tillgängliggjorts/publicerats, och som kanske riskerar att förloras. Dessa data och resultat av nya bearbetningar av dessa kan bidra till att stärka plattformen för nya undersökningar som därmed kan öka precisionen i frågeställningarna. Naturvårdsverket önskar bidra till att den här typen av dataserier, om de värderas ha stort värde för viltforskningen och viltförvaltningen, bevaras och görs tillgängliga för framtiden. Prioriterat är datamaterial som endast med stora svårigheter kan samlas in igen. Det kan vara på grund av att det är mycket kostsamt, kräver omfattande fältarbete och/eller har ett historiskt värde för framtida jämförelser. Det kan finnas skäl att bearbeta data med nya analysmetoder, vilket dock kräver en tydlig motivering för vad en ny analys skall leda till. En viktig del av värderingen av denna typ av projektansökan är i vilken mån projektet säkrar forskningsdata för framtiden och gör data öppet tillgängliga för framtida bearbetningar.

Ansökningar inom inriktningen Kunskapssammanställning m.m. kan också avse arrangerandet av vetenskapliga workshops och konferenser eller andra former av kunskapsöverföring, kommunikation av forskningsresultat eller insatser för att öka dialogen mellan forskning och viltförvaltning. Vidare är det möjligt att söka planeringsmedel för att etablera internationella konsortier som avser att utveckla viltforskningsprojekt med finansiering från EU eller andra internationella forskningsfinansiärer.

Syfte och målgrupper

Syftet med den forskning som finansieras med medel ur viltvårdsfonden är att utveckla vetenskapligt baserad kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar förvaltning av vilt i Sverige. Forskningen bör särskilt inriktas mot jaktbara eller potentiellt jaktbara arter, definierat som arter som idag eller inom en snar framtid kommer att fordra åtgärder för att till exempel främja nyttjande, reglera antal, utbredning, och uttag, eller minska skador. Dessutom är forskning kring människans relation till viltet och själva förvaltningen av stor betydelse eftersom det är människan som i slutänden styr viltförvaltningens mål, medel och implementeringen av åtgärder.

De primära målgrupperna för forskningen med stöd av viltvårdsfonden och de resultat som genereras är svensk viltförvaltning, särskilt Naturvårdsverket som nationellt ansvarig myndighet för vilt och jakt, länsstyrelserna i den regionaliserade viltförvaltningen och Svenska Jägareförbundet i uppdraget att leda delar av den praktiska jakt- och viltvården i Sverige. Sekundära målgrupper för resultaten från viltvårdsfondens forskning kan finnas bland andra myndigheter, naturvårdande organisationer, näringslivsorganisationer och areella näringar i deras eventuella viltförvaltande verksamhet. Resultaten från viltforskningsprojekten kan också ha allmän samhällsnytta. Viltvårdsfonden byggs upp av den statliga viltvårdsavgift som alla som jagar årligen betalar.

Alla typer av ansökningar ska tydligt beskriva projektets förväntade praktiska nytta till stöd för viltförvaltningens kunskapsbehov på nationell, regional och lokal nivå enligt ovan.

Praktiska anvisningar

Behörig att söka forskningsmedel är disputerad forskare vid universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndighet som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande ska vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer, och organisationen ska vara godkänd av Naturvårdsverket som medelsförvaltare. Du som huvudsökande ska vara anställd hos en godkänd medelsförvaltare när bidragsperioden börjar. Du behöver dock inte vara anställd hos en godkänd medelsförvaltare vid ansökningstillfället så länge medelsförvaltaren godkänner din ansökan i Prisma. Forskare vid utländska lärosäten får medverka i ansökan om det är lämpligt, och om det motiveras varför deras kompetens behövs i projektet. Notera att forskning i en svensk kontext är prioriterad. Medlen ur viltvårdsfonden ska primärt användas för att främja forskare verksamma i Sverige och forskning vid lärosäten eller vid andra forskningsutförande organisationer i Sverige.

Slutrapportering från huvudsökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där dispositionstiden har gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas, om inget annat överenskommits med ansvarig forskningssekreterare.

En ansökan som inte uppfyller de formella kraven på bland annat vem som kan söka forskningsmedel, är ofullständig, eller inkommer utanför utlysningsperioden, avslås av Naturvårdsverket utan föregående beredning av ansökan i Naturvårdsverkets Vetenskapliga kommitté för viltforskning (Viltkommittén).

Notera att även om din ansökan kan karakteriseras som en tilläggsansökan till ett redan pågående projekt via viltvårdsfonden så måste ansökan var fullständig och uppfylla anvisningarna i dessa instruktioner och i Prisma. Tilläggsansökan måste kunna förstås och värderas både vetenskapligt och relevansmässigt utan att ledamöterna i Viltkommittén har läst tidigare beviljad ansökan.

Mer information om utlysningen och praktiska anvisningar finns i

Instruktioner för sökande av forskningsmedel ur viltvårdsfonden 2026 (docx)

Så ansöker du

Ansökan görs elektroniskt via ansökningsportalen Prisma. Om du inte tidigare har registrerat dig måste du först skapa ett konto i portalen. Det rekommenderas att hela ansökan skrivs på engelska eftersom arbetsspråket i Viltkommittén är engelska och eventuella ytterligare granskare anlitas på en internationell arena.

Tidplan för ansöknings- och beredningsprocess

Juni–september 2026

  • Utlysning på Naturvårdsverkets webbplats.
  • Sista ansökningsdag är 15:e september, kl. 14.00.

September–december 2026

  • Naturvårdsverkets Vetenskapliga kommitté för viltforskning bereder ansökningar och lämnar rekommendationer för beslut.

December 2026–februari 2027

  • Naturvårdsverkets generaldirektör fattar beslut om fördelning av forskningsmedel när besked inkommit från regeringen om Naturvårdsverkets tilldelning av medel ur Viltvårdsfonden för forskningsfinansiering.
  • Sökande får besked om beslut genom Prisma.
  • Beslut om beviljade bidrag publiceras på Naturvårdsverkets webbplats.
  • Villkor för bidrag (kontrakt) skickas via Prisma till forskare som beviljats medel.
  • Beviljat projekt startar.

Kontakt

Anders Lundvall, forskningssekreterare
010-698 12 27
anders.lundvall@naturvardsverket.se