Förvaltning och jakt av rovdjur

Referensvärdet anger det lägsta antalet individer av en rovdjursart som ska finnas i Sverige. Riksdagen anger intervall för referensvärden och Naturvårdsverket har i uppdrag att precisera referensvärdet för varje rovdjursart.  

Rovdjurens bevarandestatus rapporteras till EU vart sjätte år enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Populationen behöver vara större än referensvärdet för att en aktiv förvaltning ska vara möjlig. Om populationen ligger för nära referensvärdet blir marginalen för liten och det finns risk att arten inte har gynnsam bevarandestatus och utrymmet för en aktiv förvaltning minskar. 

För att beslut som rör jakt på rovdjur ska uppfylla de rättsliga kriterierna är det viktigt att de vilar på en solid vetenskaplig grund. Naturvårdsverket använder sig av etablerade statistiska modeller för att göra årliga prognoser för hur olika nivåer av jakt kan komma att påverka de olika rovdjurspopulationerna. Dessa, så kallade beskattningsmodeller, används av Naturvårdsverket och Länsstyrelserna som underlag för att fatta beslut som rör jakt på stora rovdjur.

Vid en översyn av arbetet med beskattningsmodeller har man förtydligat hur modellerna ska utformas för att kunna användas optimalt i förvaltningen. Här har också en utvärdering av tidigare års beskattningsmodeller utförts. Du kan läsa mer om resultatet från detta arbete i följande PM.

Genom en statssekreteraröverenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige från 2011 har länderna enats om att samarbeta i frågor kring stora rovdjur. Samarbetet gäller såväl forskning, inventering och förvaltning. Bland annat använder Sverige och Norge sedan flera år tillbaka gemensamma databaser för rovdjursinventering och allmänhetens rapporter av stora rovdjur. Vid årligt återkommande arbetsmöten mellan ansvariga myndigheter, har det beslutats att intensifiera samarbetet specifikt kring förvaltningen av varg och järv. Myndigheterna i de tre länderna har därför tagit fram gemensamma ramverk för arbetet med dessa arter. 

Ramverk för gränsöverskridande samarbete om förvaltning och bevarande av vargar i Sverige, Finland och Norge (engelsk text, pdf)

Ramverk för gränsöverskridande samarbete om förvaltning och bevarande av järvar i Sverige, Finland och Norge (engelsk text, pdf)

Under 2024 genomfördes ett projekt om gränsöverskridande rovdjursförvaltning med fokus på förebyggande av illegal jakt. Projektets syfte var att ge en överblick över hur rovdjursförvaltningen är organiserad i Sverige, Norge och Finland och utforska möjligheterna till samverkan. 

Gränsöverskridande rovdjursförvaltning - med fokus illegal jakt

Det nationella rovdjursrådet stöttar Naturvårdsverket i genomförandet av rovdjurspolitiken. Rådet består av representanter för jägar- och naturorganisationer, brukarorganisationer, Viltskadecenter och länsstyrelserna. Rådet har funnits sedan 2002.

Kunskapen vi får från inventeringen är nödvändig för en viltförvaltning av hög kvalitet.

Inventeringarna ger kunskap om rovdjursstammarnas storlek, var de lever och hur stammarna utvecklas över tid. Inventeringsresultaten används för uppföljning av nationella och regionala mål för rovdjursstammarnas status och utveckling samt internationell rapportering.

Resultaten utgör även grund för beslut om jakt, förebyggande åtgärder och ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.

Kunskapsunderlaget är nödvändigt för att bedriva en ansvarsfull och hållbar förvaltning av de stora rovdjuren.

Inventeringsresultaten redovisas årligen på webbplatsen. Här kan du även läsa om hur inventeringen går till för respektive rovdjur.

Vilt i siffror

Rapportera vad du ser

Allmänhetens iakttagelser av rovdjur är en viktig del i att få så heltäckande inventeringar som möjligt. Om du ser spår av rovdjur så rapportera in det på Skandobs.se eller via appen Skandobs.

Se rovdjursförekomster i Rovbase

Rapportera rovdjursobservation i Skandobs

Inventeringsmetodik

För att inventeringsresultaten ska bli jämförbara över tid både mellan län och länder har Sverige och Norge sedan 2014 en gemensam inventeringsmetodik för lodjur, varg och järv. Uppgifter som samlats in i fält granskas först av länsstyrelsernas inventeringsansvariga, sedan av Viltskadecenter och slutligen av Naturvårdsverket, som fastställer inventeringsresultaten.

Eftersom de stora rovdjuren har olika levnadssätt och utbredning, har inventeringsmetodiken anpassats efter respektive art.

Lodjur inventeras genom att antal familjegrupper (honor med årsunge/-ungar) räknas.

Järv inventeras genom DNA-analyser av insamlade spillningsprover samt genom att antal föryngringar (honor med årsunge/-ungar) räknas.

Varg inventeras genom att antal familjegrupper (par med årsvalpar och äldre valpar) samt revirmarkerande par räknas.

Kungsörn inventeras genom att räkna antal besatta revir och lyckade häckningar.

Björn inventeras genom DNA-analyser av insamlade spillningsprover.

Fjällräv inventeras genom kontroll av aktivitet vid tidigare kända lyor.

Inventeringsmetodik för stora rovdjur, fjällräv och kungsörn

Vem gör vad i rovdjursövervakningen?

När det gäller övervakning av stora rovdjur har Naturvårdsverket det övergripande ansvaret att se till att övervakningen bidrar med den kunskap som samhället efterfrågar, liksom att se till att övervakningen bedrivs kostnadseffektivt, transparant och rättssäkert.

Flera myndigheter, organisationer och allmänheten är delaktiga i rovdjursövervakningen. Naturvårdsverket ansvarar för att ta fram föreskrifter och metodik för rovdjursinventeringarna.

Andra myndigheter och organisationer inom rovdjursövervakningen

Länsstyrelserna ansvarar för inventeringarna av de stora rovdjuren på regional nivå och för att utföra det praktiska arbetet i fält.

Rovdjursinventering (lansstyrelsen.se)

Svenska Jägareförbundet bidrar genom att registrera rovdjursobservationer i samband med jakt och bistå länsstyrelsen i inventeringar.

Svenska Jägareförbundet

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) samlar in data och prover från döda rovdjur till myndigheter och institutioner.

Rovdjur (sva.se)

Viltskadecenter och Naturhistoriska riksmuseet granskar och sammanställer sedan inventeringsresultaten på uppdrag av Naturvårdsverket.

Inventering av stora rovdjur och fåglar (slu.se)

Natur- och miljöövervakning (nrm.se)

Inventering i renskötselområdet

Länsstyrelsernas rovdjursinventeringar i renskötselområdet bedrivs i nära samarbete med landets 51 samebyar som är delaktiga i inventeringarna. Resultaten ligger bland annat till grund för ersättning för rovdjursförekomst till samebyar, beslut om skyddsjakt samt för planering av skadeförebyggande åtgärder.

Rovdjur och renar (sametinget.se)