Gås, antal individer i Sverige
Antalet vilda gäss i Sverige har ökat under en längre tid. Vanligast är den vitkindade gåsen och grågåsen.
Under den årliga nationella hösträkningen 2023 beräknades det totala antalet gäss i Sverige under oktober månad till omkring 470 000 individer. Utvecklingen sedan 1970-talet varierar för de olika gåsarterna, där vissa arter tydligt ökat i räkningarna medan andra har minskat.
Sverige är en plats där gäss av flera anledningar gärna uppehåller sig en tid under sina årliga flyttningar genom Europa. Som en följd av förändrat jordbruk och varmare klimat väljer många gäss numera att stanna kvar i södra Sverige och Danmark under vintern, i stället för att flytta vidare söderut. För att kartlägga flyttvägar och studera populationsförändringar räknas gässen årligen under hösten och vintern. Gåsräkningen från 2023 redovisar siffror för 13 arter, där skogsgås och tundragås dels redovisas var för sig, men också tillsammans. Det förekommer ytterligare gåsarter i Sverige, exempelvis nilgås, stripgås, snögås, dvärgsnögås, rödhalsad gås, fjällgås och prutgås. De tas dock inte upp i den här statistiken. Vanligast förekommande är vitkindad gås och grågås.
Förvaltning av gås
Gäss bidrar till den biologiska mångfalden och är en naturupplevelse för många. De talrika flockarna kan dock ställa till med problem för lantbrukare då gässen betar på odlingsfält och därmed orsakar skador på grödor. Under 2024 betalades det ut omkring 12,3 miljoner kronor till lantbrukare i ersättningar och bidrag kopplade till skadeförebyggande åtgärder och skador på grödor. Det är en summa som sett över flera år har ökat i takt med att antalet gäss ökat, men där vi ser kraftiga mellanårsvariationer beroende på väderfaktorer. En regnig sommar med sen skörd och/eller en vinter utan snö i södra Sverige medför betydligt högre skador.
Det forskas mycket omkring metoder och tekniker för att undvika och förekomma skador från gäss på odlingsmarker, såsom skrämsel, andra grödaval, avledningsåkrar samt jakt. Oftast ger en kombination av åtgärder störst effekt, till exempel skrämsel i kombination med jakt eller skrämsel och avledningsåkrar i kombination med jakt.
Allmän jakt är tillåtet på grågås, bläsgås och kanadagås under höst och vinter. Skyddsjakt får genomföras året om för att skydda grödor. Den vitkindade gåsen och sädgåsen får enbart jagas under skyddsjakt. Det är svårt att veta hur många gäss som skjuts årligen, då rapporteringen är frivilligbaserad , men utifrån rapporterad avskjutning under allmän jakt och skyddsjakt på enskilds initiativ uppskattas det att totalt omkring 49 700 gäss sköts i Sverige jaktåret 2023/2024.
Samarbete mellan länder
Gäss rör sig över landgränser och kan befinna sig i olika länder under året. I och med det är det av stor vikt att den svenska förvaltningen samarbetar med andra länder och tar fram gemensamma förvaltnings- och åtgärdsplaner, statistik och kunskapsunderlag. Detta görs inom den internationella gåsplattformen European Goose Management Platform (EGMP) inom African Eurasian Waterbird Agreement (AEWA), ett organ inom Förenta nationernas miljöprogram (UNEP). De arter som hanteras inom plattformen är för närvarande grågås, skogsgås, spetsbergsgås och vitkindad gås. Sverige ingår i plattformen och samverkar med andra stater för en hållbar och långsiktig förvaltning av de berörda gåspopulationerna. Insamlade data är på så vis viktiga underlag inom såväl den nationella som den internationella gåsförvaltningen.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Lunds universitet har inventerat gäss i Sverige under många år och har ifrån det byggt upp en lång tidsserie med data som sträcker sig tillbaka till 1970-talet. Naturvårdsverket har under flera år bidragit till finansieringen av denna inventering tillsammans med andra aktörer, men sedan 2022 är Naturvårdsverket ensam finansiär och uppdrar Lunds universitet att genomföra detta uppdrag.
De rastande gässen räknas under september och oktober och de övervintrande gässen räknas under januari.
De slutgiltiga resultaten från den nationella inventeringen innehåller data ifrån tre olika källor. Förutom den riktade räkningen av gäss används också data ifrån den svenska fågeltaxeringen där fåglar räknas för att ta fram populationstrender under samordning av Lunds universitet under januari och september månad. Därtill används också data ifrån Artportalen som tillhandahålls av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), en databas där den som vill kan rapportera in observationer av olika djur- och växtarter.
Utöver att räkna antalet individer för respektive gåsart uppdrogs Lunds universitet under 2024 att beräkna andelen ungfåglar hos skogsgås, grågås samt vitkindad gås, för att få fram ett ungefärligt mått på reproduktionen.
Antalet höstrastande och övervintrande gäss i Sverige 2024/2025 (pdf, lu.se)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket