Växthusgasutsläpp från lagring av gödsel

Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer, varav lagring av stallgödsel är en av dem. Enligt slutlig statistik för år 2023 var utsläppen av växthusgaser från lagring av stallgödsel cirka 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarade knappt 10 procent av jordbrukssektorns utsläpp. Drygt hälften av utsläppen var metan och resten lustgas.

Växthusgaser från stallgödsel från olika djurslag bildas genom mikrobiologiska processer både under lagring samt vid spridning på åkermark och av djur på bete. Utsläppen som sker på åker- och betesmark redovisas i delsektorn som benämns jordbruksmark.

År 2023 kom knappt 60 procent av utsläppen från lagring av gödsel från nötkreatur, varav 22 procent från mjölkkor och 37 procent från övriga nötkreatur (dikor, tjurar och stutar, kvigor och kalvar). Utsläpp från lagring av gödsel från fjäderfä, svin samt får och getter stod för 12, 9 respektive 2 procent av utsläppen.

Resterande utsläpp (18 procent) har summerats i kategorin övriga utsläpp. Här ingår framför allt utsläpp från lagring av hästgödsel samt indirekta utsläpp, det vill säga utsläpp av lustgas från atmosfäriskt nedfall av kväveföreningar kopplat till djurhållning.

Utsläppen av metan och lustgas från lagring av stallgödsel beror på ett antal olika faktorer såsom mängd gödsel från olika djurslag, gödselns kväve- och kolhalt, gödselhanteringssystem samt lagringstid och -temperatur. Störst påverkan på den redovisade utsläppsutvecklingen har förändringar i djurantal för olika populationer. Utsläppen påverkas även av mjölkproduktionen per ko samt ändrade andelar av olika gödselhanteringssystem så som flytgödsel, fastgödsel, djupströ och rötning av stallgödsel.

Utsläppen har minskat något sedan 1990 vilket främst beror på ett minskat antal mjölkkor och grisar samt förbättrad gödselhantering.