Växthusgasutsläpp från jordbruksmark

Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer, varav jordbruksmark är en av dem. Enligt slutlig statistik för år 2023 var utsläppen av växthusgaser från jordbruksmark cirka 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarade 38 procent av jordbrukssektorns utsläpp. Huvuddelen av utsläppen från jordbruksmark var lustgas (omkring 94 procent) och resten koldioxid.

Utsläppen av lustgas kopplar till mikrobiologiska processer av kväveomvandling i marken till följd av odling och gödsling. En större del av lustgasutsläppen uppstår till följd av spridning av gödsel eller kvarlämnade skörderester i fält. Särskilt på organogena jordar (dränerade torvmarker) sker ytterligare lustgasutsläpp, oberoende av om marken gödslas eller inte. Indirekta lustgasutsläpp uppstår från brukad mark till följd av atmosfäriskt nedfall av kväveföreningar samt kväveläckage från åkermark. En mindre del koldioxidutsläpp ingår som uppstår vid kalkning samt, i mindre utsträckning, från användning av urea. Däremot ingår inte utsläpp och upptag av koldioxid från åker- och betesmark här utan i markanvändningssektorn.

År 2023 stod spridning av mineralgödsel och odling av organogena jordar för 32 respektive 20 procent av utsläppen från jordbruksmark. Utsläpp från skörderester och spridning av stallgödsel stod för 12 procent vardera. Resterande utsläpp fördelades på indirekta lustgasutsläpp (10 procent), kalkning och övriga gödselmedel (6 respektive 3 procent) samt gödsel från betesdjur (3 procent). I kategorien övriga gödselmedel ingår utsläpp från avloppsslam, andra organiska gödselmedel samt urea. Utsläpp från odling av mineraljordar är små och varierande. År 2023 stod det för en procent av utsläppen från jordbruksmark men vissa år sker inga utsläpp från denna kategori.

Utsläppen från jordbruksmark påverkas av en mängd olika faktorer. Hur stor arealen jordbruksmark är och hur stor andel av denna som består av organogen jord har stor effekt på utsläppen liksom hur mycket och vilken typ av gödsel som sprids på åkermarken. Det senare påverkas inte bara av arealen utan även av pris och tillgång på olika gödselmedel och andra produktionsförutsättningar.

Val av grödor och skördenivåer påverkar också utsläppen. Främst genom att högre skördar totalt sett ger större mängd skörderester i fält vilket ökar lustgasutsläppen (samtidigt som det bidrar till ökad kolinlagring vilket redovisas i markanvändningssektorn). De faktorer som vanligtvis medför störst årliga variationer i utsläpp är mängd mineralgödsel som används samt mängd skörderester i fält. Även vissa åtgärder för minskat växtnäringsläckage påverkar utsläppstrenden indirekt, exempelvis om de medför lägre användning av mineralgödsel.

Utsläppen är lägre idag än 1990 vilket främst beror på en lägre användning av kvävemineralgödsel (fram tills drygt 10 år sen) och kontinuerligt minskade utsläpp från organogena jordar till följd av minskad åkerareal.