Växthusgasutsläpp från djurens fodersmältning

Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer, varav djurens fodersmältning är en av dem. Enligt slutlig statistik för år 2023 var utsläppen av metan från djurens fodersmältning cirka 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarade knappt 53 procent av jordbrukssektorns utsläpp.

Metanutsläpp från fodersmältningen sker främst hos idisslare som nötkreatur, får och getter eftersom metan bildas när mikroorganismer i våmmen bryter ner fodret till fettsyror. Även enkelmagade djur, som hästar och grisar, släpper ut metan men i mycket mindre omfattning.

Nötkreatur stod för cirka 87 procent av metanutsläppen från djurens fodersmältning år 2023. I rapporteringen delas utsläppen upp på mjölkkor och övriga nötkreatur (dikor, tjurar och stutar, kvigor och kalvar). Fördelningen mellan dem var 38 respektive 48 procent. Trots att får och getter är idisslare så står de bara för 4 procent av utsläppen från fodersmältningen. Orsaken är att utsläpp per djur är avsevärt lägre än hos nötkreatur och att populationerna (särskilt för getter) är små. Resterande del av utsläppen står grisar och övrig djurhållning (hästar och renar) för.

Hur metanutsläppen från fodersmältning utvecklas påverkas framför allt av hur storleken på olika djurpopulationer, särskilt antalet nötkreatur, förändras över tid. Detta styrs i sin tur av bland annat lönsamhet och andra förutsättningar för att bedriva olika former av animalieproduktion. En högre produktivitet är positiv för lönsamheten och innebär att färre djur behöver hållas för att producera samma mängd mat. Däremot medför en ökad produktivitet ofta ett högre foderintag och högre utsläpp per djur.

Utsläppen är idag något lägre än 1990 vilket främst beror på att det totala antalet nötkreatur har minskat. Antalet mjölkkor har minskat mest samtidigt som mjölkproduktionen per ko har ökat.