Utsläpp av biogen koldioxid från förbränning av biomassa i Sverige

Granskad: ‎den ‎16‎ ‎december‎ ‎2025

Utsläppen av biogen koldioxid från förbränning av biomassa i Sverige har mer än fördubblats sedan 1990, vilket är en följd av utfasningen av fossila bränslen.

      År 2024 gav förbränning av biomassa i Sverige upphov till utsläpp av drygt 47 miljoner ton biogen koldioxid. Jämfört med slutgiltiga statistiken för 2023 är det en minskning med 9 procent. Minskningen beror främst på minskad inblandning av biodrivmedel inom vägtrafiken och för arbetsmaskiner under 2024. Även el- och fjärrvärmesektorn bidrog till minskningen, då användningen av biobränslen inom sektorn sjönk det året. Sedan 1990 har utsläppen ökat med 107 procent. Ungefär 47 procent av utsläppen uppstår inom massa- och pappersindustrin.

      Biogena koldioxidutsläpp från industrin

      Utsläppen av biogen koldioxid inom industrin har ökat med 53 procent under perioden 1990 till 2024. Massa- och pappersindustrin står för merparten av utsläppen, omkring 91 procent, och det är även inom denna industrisektor där utsläppen har ökat mest i absoluta ton sedan 1990.

      Ökningen består främst av en ökad användning av biprodukter inom massaindustrin, så kallade returlutar. Det är oklart hur stor andel av råvaran till industrin som är inhemsk, men merparten bedöms vara inhemsk.

      Biogena koldioxidutsläpp från el- och fjärrvärme­produktion

      Inom el- och fjärrvärmeproduktionen ökade de biogena koldioxidutsläppen kraftigt fram till 2010, där de nådde en nivå på drygt 17 miljoner ton för att sedan stabiliseras runt 16–18 miljoner ton. År 2024 uppgick utsläppen till knappt 16 miljoner ton.

      Biobränsle är idag det vanligaste bränslet i sektorn och stod för omkring 79 procent av använda bränslen 2024. Biobränslena är till största delen inhemska. Inom sektorn använder kraftvärmeverken störst mängd biobränslen, som främst består av rester från skogen och från skogsindustrin, såsom grenar och toppar, bark, spån och flis.

      Biogena koldioxidutsläpp från inrikes transporter

      De biogena utsläppen av koldioxid från inrikes transporter har ökat kraftigt sedan början på 2000-talet. Ökningen beror på en ökad användning av förnybara drivmedel, som HVO, biogas och låginblandade biodrivmedel. HVO står för Hydrerad Vegetabilisk Olja och framställs genom vätebehandling av främst växt- och djurfetter.

      Kemiskt sett är bränslet identisk eller mycket lik fossil diesel och kan därför användas i konventionella dieselmotorer. Användningen av etanolen var störst runt 2010 i Sverige och har sedan dess minskat på ett betydande vis.

      För att främja användningen av biodrivmedel och minska fossila utsläppen från sektorn infördes den 1 juli 2018 reduktionsplikt för bensin och diesel. Från 1 juli 2025 kommer reduktionsplikten att höjas från 6 till 10 procent. Den som har reduktionsplikt för bensin och diesel ska även kunna uppfylla reduktionsplikten genom elkrediter som tilldelas den som levererat fossilfri el från publika laddningsstationer. Reduktionsplikten för flygfotogen som funnits sedan 2021 tas bort från 1 juli 2025.

      År 2024 minskade utsläppen av biogen koldioxid från inrikes transporter med 49 procent jämfört med 2023. Den främsta förklaringen till detta var den sänkta reduktionsplikten för diesel och bensin. Den 1 januari 2024 sänktes reduktionsplikten från 30,5 till 6 procent för diesel och från 7,8 till 6 procent för bensin.

      Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan

      Rent kemiskt är det ingen skillnad på en koldioxidmolekyl som kommer från förbränning av biobränsle och en som kommer från förbränning av fossila bränslen. Ändå spelar ursprunget roll för klimatet.

      Växter tar under tillväxten upp koldioxid och binder den i biomassan. När koldioxidmolekyler släpps ut från förbränning av biomassa tas detta utsläpp upp igen inom en överskådlig framtid (beror på gröda, men allt från några år till 100 år). Vid förbränning av fossila bränslen släpps koldioxid ut som innehåller kol som togs upp ur atmosfären för många miljoner år sedan och det kommer ta lika lång tid innan motsvarande mängd koldioxid kan bindas på nytt.

      Vi förbränner dock mycket mer olja och fossila bränslen än vad som kan återbindas av växtligheten idag. Genom avsaknaden av kolbalans för de fossila utsläppen innebär utsläpp av fossil koldioxid att koldioxidhalten i atmosfären ökar, vilket förstärker växthuseffekten och förändrar klimatet.

      För att biobränsle ska vara hållbar ur klimatsynpunkt ska

      • uttaget av biomassa inte överstiga tillväxten
      • återplantering ske av träd eller andra växter som binder koldioxid
      • kolförrådet inte, på lång sikt, minska nämnvärt i mark och växter i det större område där biomassan utvinns
      • fossila bränslen inte användas för utvinning, transport eller omvandling av biomassan.

      På så sätt ser man till att kolbalansen upprätthålls. Hållbar produktion och användning av biomassa ska dessutom inte minska den biologiska mångfalden eller markens långsiktiga produktionsförmåga, försämra kvaliteten hos mark eller vatten eller orsaka skadliga utsläpp av föroreningar.

      Biobränslen består till stor del av restprodukter. Kolet i restprodukter från skogsbruket skulle ha återgått till atmosfären under 10–20 år om grenarna och topparna hade lämnats kvar och brutits ned i skogen i stället för att användas som bränsle. Förutom restprodukter kan även användning av andra biobränslen som har producerats på ett hållbart sätt bidra till minskad klimatpåverkan, exempelvis etanol baserad på vete eller träpellets gjorda av salix-ved från energiskog.

      Preliminär statistik för 2025 publiceras i juni 2026

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminära utsläpp. Preliminära utsläpp för 2025 kommer att publiceras i mitten av juni 2026.

      Detaljerad statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket