Avloppsslam på jordbruksmark, användning, innehåll och spridningsplatser
Diagrammet visar total årlig produktion av avloppsslam i Sverige, samt den andel avloppsslammet som årligen används som gödselmedel på jordbruksmark. Användningen av avloppsslam på jordbruksmark har ökat de senaste åren, från cirka 35 % år 2017 till runt 50 procent under åren 2021, 2022 och 2023. Under år 2024 ökade spridning ytterligare till 60 %.
Avloppsslam innehåller fosfor och kväve som kan återanvändas som gödsel i jordbruksverksamhet. Avloppsslam innehåller dock också föroreningar, som tungmetaller.
Användning av avloppsslam på jordbruksmark regleras av EU:s slamdirektiv (86/278/EEG) samt SNFS 1994:2 och 20 § i SFS 1998:944. Sverige behöver årligen rapportera till EU om hur dessa regler efterlevs. Uppgifterna som rapporteras ska även göras tillgängliga för allmänheten. Naturvårdsverket tillgängliggör denna information från och med 2023.
Officiell statistik om avloppsslam
Naturvårdsverket har beställt officiell statistik med liknande uppgifter vart annat eller vart tredje år sedan 1986. Statistiken finns tillgänglig digitalt från och med verksamhetsåret 2000. Statistiken har tagits fram av SCB och finns på SCB:s webbplats.
Innehåll av näringsämnen och förorenande metaller
Halter av näringsämnen i avloppsslam som sprids på jordbruksmark är relativt stabila med ca 29 g fosfor och 47 g kväve per kg avloppsslam, TS. Det betyder en andel på 2,9 % för fosfor och 4,7 % för kväve i avloppsslammet.
Halterna av de föroreningar som regleras med gränsvärden varierar något mellan åren i det slam som används på jordbruksmark. Halterna har generellt sett minskat succesivt. Du kan se hur halterna har utvecklats över tid genom att trycka på länkarna nedan. Metallerna är uppdelade i tre grupper med halter i jämförbara nivåer.
Zink och koppar i avloppsam på jordbruksmark
Spridningsplatser där avloppsslam används på jordbruksmark
Naturvårdsverkets Metadatakatalog för Geodata
(sökord: Avloppsslam på jordbruksmark)
Användning av certifierat avloppsslam på jordbruksmark
En stor andel av det avloppsslam som används på jordbruksmark kommer från avloppsreningsverk som är certifierade med SPCR 167.
Certifiering av avloppsreningsverk, Revaq (SPCR 167) (ri.se)
Slamanvändning och Revaq (svensktvatten.se)
Du kan läsa mer om kadmium/fosforkvoter samt innehållet av vissa PFAS-föroreningar i avloppsslam som används på jordbruksmark inom Revaq-systemet i revaqs årsrapport 2023:
Sverige rapporterar årligen information om användning av avloppsslam på jordbruksmark enligt artikel 10 slamdirektivet 86/278/EEC. Rapporteringskraven har varierat men regleras i formuläret som beslutas av EU-kommissionen i beslut 94/741/EC och dess ändringar.
Rapportering omfattar uppgifter om hur mycket avloppsslam som föregående år producerades i landet, hur mycket av detta avloppsslam som användes som gödsel på jordbruksmark, genomsnittliga halter av vissa tungmetaller i avloppsslammet som användes på jordbruksmark, samt platserna där avloppsslammet användes på jordbruksmark.
Geografisk information om spridningsplatser tas fram av en konsult på uppdrag av Naturvårdsverket och sker i samverkan med branschorganisationen Svenskt Vatten och Revaq.
Det statistiska materialet grundar sig på följande datakällor:
- Miljörapportering i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) – emissionsdeklarationer, textdelar och övriga bilagor
Avloppsreningsanläggningar med tillstånd enligt miljöprövningsförordningen skickar årligen in miljörapporter i SMP. Miljörapporterna innehåller bland annat uppgifter om slamproduktion, från avloppsreningsverk, och dess innehåll av vissa metaller. SCB granskar slamuppgifter som kommunala avloppsreningsverk rapporterat i SMP:s emissionsdeklaration (rimlighetskontroll och tidsserieanalys), med stöd från uppgifterna miljörapporternas beskrivande textdelar. Orimliga eller saknade uppgifter från emissionsdeklarationerna ersätts med uppgifter från textdelarna eller bilagor till denna. Saknade haltvärden ersätts även vid behov av uppgifter från tidigare miljörapportering, upp till tre år bakåt i tiden.
Mottaget externslam räknas till ett avloppsreningsverks slamproduktion. Slam som skickas vidare till ett annat avloppsreningsverk för vidare behandling exkluderas från avsändarens slamproduktion. Avloppsreningsverk med en nettoproduktion som understiger 10 ton torrsubstans (TS) ingår inte i statistiken.
Det vanligaste felet i rapporteringen av avloppsslam ligger i redovisningen av lagring. Många gånger har totalmängden slam som lagras i början respektive slutet av året redovisats i stället för de flöden som ska rapporteras enligt Naturvårdsverkets vägledning. I andra hand kommer tolkningen av användningsparametern ”Beh.ARV” – behandling vid annat avloppsreningsverk. Parametern misstolkas ofta som ”behandling vid avfallsanläggning”.
Den geografiska informationen om spridningsplatser för år 2022,2023 och 2024 grundar sig på följande datakällor:
- Revaq-certiferade avloppsreningsverks rapportering till Revaq-systemets databas
Exakta spridningsplatser är anonymiserade via aggregering till rutor på 10 x 10 km. Anonymisering tillämpas eftersom informationsansvaret för denna informationsmängd inte är fullt ut implementerat i svensk rätt ännu. Rättsläget medför också att information om spridningsplatser för avloppsslam som sker utanför Revaq-systemet saknas i dessa informationsmängder.