Nationell skräpmätning
Naturvårdsverket har under 2025 genomfört en nationell skräpmätning. Resultatet visar att engångsprodukter, och främst plast, fortfarande dominerar skräpet som slängs. Det vanligaste skräpet är cigarettfimpar.
Engångsprodukter är det vanligaste skräpet
Diagrammet ovan visar andel skräpföremål per kategori per 10 m2 i centralorter i Sveriges kommuner år 2025.
Nedan kan du ta del av data från skräpmätningarna åren 2023 och 2025 uppdelat på både antal skräpföremål och på vikt:
Skräpföremål, antal och vikt åren 2023 och 2025 (xlsx)
De nationella skräpmätningarna är något som Naturvårdsverket ska genomföra vartannat år. Första mätningen genomfördes 2023 i 40 slumpvis utvalda kommuner. Den andra skräpmätningen genomfördes år 2025. Jämfört med den första mätningen var urvalet av kommuner ändrat.
I skräpmätningen 2025 var nio av tio skräpartiklar engångsprodukter av olika slag. Cigarettfimpar svarade för 46 procent när man räknar i antal per 10 m2. Mätningen visade också att nästan två tredjedelar av skräpet på våra gator och torg samt i våra parker innehåller plast. Den vanligaste kategorin inom plast förutom fimpar är flexibla omslag vilket bland annat är förpackningar för godis, glass och snacks men även plastbestruket papper som hamburgerpapper.
Resultatet används i arbetet med att minska nedskräpningen
Resultatet från skräpmätningarna ska, tillsammans med kostnader som kommunerna rapporterar för uppstädning av skräpet, användas i arbetet med nedskräpningsavgifterna som producenter av vissa engångsplastprodukter ska betala. Resultatet från skräpmätningarna ska även användas för att följa upp målen om minskad nedskräpning.
Resultatet i skräpmätningen används även i den översyn som Naturvårdsverket arbetar med gällande nedskräpningsavgifterna. Översynen ska innehålla information om ifall dryckesbehållare, tunna plastbärkassar och engångsprodukter som inte omfattas av avgiftsskyldigheten är vanligt förekommande vid nedskräpning och ifall dessa produkter därför bör omfattas.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Skräpet mättes i 40 slumpvis utvalda kommuner i Sverige. Mätningen gjordes i centralorten i kommunen, som ofta också är den största orten i kommunen. Mätningen gjordes mellan 19 maj och 14 september med uppehåll vecka 29, alltså 16 veckor totalt. Varje kommun mättes under sju dagar. Utifrån mätningarna har ett medelvärde beräknats som sedan antas gälla för hela Sverige.
Mätningarna genomfördes i centralortens centrala stadskärna och i en park i respektive kommun, alltså på platser som städas regelbundet. Kommunernas ordinarie städning pågick under hela mätningen, så resultaten visar hur mycket skräp som ligger på marken ”inklusive” städning.
Resultatet från den nationella skräpmätningen anges som genomsnittligt antal skräpföremål per 10 m². Resultaten visar hur det ser ut ”i en ögonblicksbild”, alltså hur mycket skräp du kan förvänta dig att se om du besöker platsen för mätningen vid en slumpmässigt vald tidpunkt under mätperioden.
För att läsa mer om mätningen, se den tekniska rapporten:
Inför den första skräpmätningen gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå hur metodiken för nationella skräpmätningar ska utformas. Metodiken som Naturvårdsverket har presenterat omfattar bland annat hur mätningen ska genomföras, hur ofta, vad som ska mätas och på hur många platser mätningar ska ske.
Regeringsuppdrag: Förslag till nationella skräpmätningar
I arbetet med metoden har Naturvårdsverket bland annat tagit med erfarenheter från tidigare genomförd skräpmätning från 2020 samt remissvar från regeringens promemoria Genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning (M2020/02035).
Genom Naturvårdsverkets referensgrupp för genomförandet av engångsplastdirektivet fick berörda aktörer ta del av information och möjlighet att inkomma med synpunkter inför den metod som skulle utvecklas inom regeringsuppdraget.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket