Gammal åkermark gynnar Fjällmossens framtid
På Linderödsåsen utanför Hörby hittas den största högmossen i Skåne, naturreservatet Fjällmossen. Här, i byn Elestorp, bor också lantbrukarna Åsa Sandgren och Peter Nilsson, vars mark ligger precis intill. Genom att återskapa våtmark har de gagnat såväl Fjällmossen som gårdens mark och omgivningen runtomkring.
Släktgården som Åsa och Peter tagit över från Åsas familj går hela sju generationer tillbaka. Vid den stora högmossen finns både betesmark och åkermark – åkermark som oftast varit i fuktigaste laget, där det funnits anledningar att hitta åtgärder. Fjällmossen, å andra sidan, har blivit torrare och torrare på grund av gamla utdikningar, vilket är problematiskt eftersom Fjällmossen är en torvmark.
–När torv utsätts för syre släpper den ifrån sig koldioxid. Genom att återväta torvmark förhindrar man den effekten. Dessutom kan mossen på sikt fortsätta att lagra in kol, säger Åsa, som har ett stort klimatengagemang.
Även om det sedan tidigare finns en våtmark på gården (som anlades 2012 av Åsas föräldrar) uppstod idén om en till våtmark som denna gång också skulle kunna gynna Fjällmossen.
–Tanken var att skapa en gynnsam våtmark med största möjliga miljönytta istället för att ha kvar en taskig och obrukbar gammal åkermark, säger Åsa.
Som markägare finns det mycket att tänka på när man ska anlägga en våtmark. Ett tips är att involvera extern expertis redan från början. Mycket arbete, i form av förprojekteringar, ansökningar och tillståndsprocesser, görs innan man får sätta skopan i marken. Att få hjälp med allt det administrativa är guld värt. Grävarbetet kom igång under hösten 2023.
–Vi har haft stor hjälp av Kristianstads Vattenrike. De tog på ett tidigt stadium sig an att leda hela projektet vilket har varit extremt värdefullt och arbetsbesparande för oss. Andra som involverats längs resans gång är Naturcentrum AB, Länsstyrelsen i Skåne, Naturvårdsverket och så gräventreprenören så klart, berättar Åsa.
Fördelaktigt vid framtida klimatförändringar
Förutom utsläppsminskning av växthusgaser som just denna våtmark för med sig, så ser Åsa generellt på våtmarker som något gynnsamt ur många aspekter, till exempel för att behålla vatten i landskapet.
–Jag minns 2018, och den torka som var då. Djuren och naturen påverkades enormt och det var ett katastrofalt år för många lantbruksföretag. Vi fick hitta lösningar där och då – men i förebyggande syfte är våtmarker ett bra sätt att förbereda sig för extremväder, säger Åsa.
Åsa menar att vattentillgång i form av våtmarker är ett sätt att rusta för framtida klimatförändringar.
–Vi har nytta av våtmarker när det är torrt, men även vid perioder av mycket regn då de bidrar till att vattenmassornas flöde nedströms i avrinningsområdena bromsas upp, säger Åsa.
Biologisk mångfald och fågelliv tar plats
Utöver de praktiska fördelarna finns även de natursköna med vackra vattenspeglar i landskapet. Djurlivet blir också något helt annat.
–Vi har ju fått ett fågelliv som inte går att jämföra med innan, och den biologiska mångfalden gynnas såklart, säger Åsa.
Våtmarkerna sköter sig i mångt och mycket själv om de fungerar som de ska, speciellt där förutsättningarna redan finns.
–Vid våtmarken som funnits sedan 2012 ser vi till att ha ett relativt hårt betestryck från april till oktober för att gynna den biologiska mångfalden. Dikespluggarna vid den nya våtmarken vid Fjällmossen ska hållas fria från sly men det är en åtgärd som varken tar lång tid eller som vi räknar med att behöva göra ofta.
Nackdelen med den senaste våtmarken är att en del av träden som växer där, mest björk och någon bok, inte klarar de fuktigare förhållandena. Men det hade vi räknat med, säger Åsa.
Fakta om projektet
Återvätning vid Fjällmossen 2023
Åtgärd: Igenläggning av diken på gammal åkermark och vid torvgravar finansierat av LONA-medel
Resultat: 2,5 ha våtmark har återställts
Våtmark anlagd 2012
Ligger intill gården, används som betesmark
Resultat: 3 ha vattenspegel och 2,5 ha bete.
Tips från markägaren
- Titta på helhetsbilden; en våtmark kan bidra på många olika sätt.
- Involvera extern expertis från start.
- Fundera på framtiden; vad kan jag göra?
Fler bilder
Resultat av projektet
I anslutning till naturreservatet Fjällmossen har lantbrukarna Åsa Sandgren och Peter Nilsson privat mark. Där har de återskapat våtmark som gagnar både den egna gårdens mark, naturreservatet samt omgivningen runtomkring.