Preliminär överenskommelse om förändringar i EU ETS

Medlemsstaterna och Europaparlamentet enades den 17 december om en preliminär politisk överenskommelse om förändringar av EU:s utsläppshandel (EU ETS).

Utsläppen inom EU ETS ska minska med 62 procent till 2030 jämfört med 2005, en ny utsläppshandel för byggnader och vägtransporter införs 2027 och den fria tilldelningen av utsläppsrätter för vissa sektorer fasas ut till 2034 samtidigt som gränsjusteringsmekanismen CBAM fasas in.

EU antog i juni 2021 en klimatlag som slår fast att EU ska vara klimatneutralt till 2050, med delmål till 2030 att minska nettoutsläppen med -55 procent jämfört med 1990. För att nå målet till 2030 föreslog kommissionen i juli 2021 en rad lagstiftningsförändringar i det så kallade Fit for 55-paketet. Under hösten 2022 har flera av dessa förslag färdigförhandlats, bland annat förändringar av EU ETS. I nästa steg ska de formella besluten fattas, vilket förväntas ske i början av 2023.

Förändringar i EU ETS

Förändringarna i EU ETS är i flera fall omfattande. Här nedan listas några av de större.

Snabbare utsläppsminskning

Utsläppen ska minska med 62 procent till 2030 jämfört med 2005, en skärpning från tidigare -43 procent. Skärpningen sker dels genom två engångssänkningar av utsläppstaket, 2024 (90 miljoner utsläppsrätter) och 2026 (27 miljoner utsläppsrätter), dels genom att den linjära reduktionsfaktorn som styr den årliga minskningen av utsläppstaket skärps i två steg från nuvarande 2,2 procent, till 4,3 procent 2024–2027 och 4,4 procent 2028–2030.

Fri tilldelning

För de sektorer som omfattas av gränsjusteringsmekanismen CBAM (järn och stål, aluminium, cement, konstgödsel, vätgas) fasas den fria tilldelningen av utsläppsrätter ut under perioden 2026–2034. Utfasningen av fri tilldelning respektive infasning av CBAM sker gradvis enligt nedan:

  • 2026: 2,5 procent
  • 2027: 5 procent
  • 2028: 10 procent
  • 2029: 22,5 procent
  • 2030: 48,5 procent
  • 2031: 61 procent
  • 2032: 73,5 procent
  • 2033: 86 procent
  • 2034: 100 procent infasad CBAM / utfasad fri tilldelning.

För att anläggningar ska få hela sin berättigade andel tilldelning av utsläppsrätter ställs krav på att genomföra energieffektiviseringsåtgärder med en återbetalningstid kortare än tre år. Anläggningar som inte gör detta får 20 procent indragen tilldelning. För de minst effektiva anläggningarna i varje sektor ställs krav på att ta fram en omställningsplan mot klimatneutralitet, annars får de 20 procent indragen tilldelning. Anläggningar kan inte drabbas av båda dessa indragningar utan maximal minskad tilldelning är 20 procent.

Definitioner av riktmärken ska göras mer teknikneutrala för att beakta nya utsläppseffektiva tekniker.

Vissa ändringar av systemets omfattning

Definitionerna av vilka slags verksamheter som ingår i EU ETS görs i några fall mer teknikneutrala och det krävs inte längre växthusgasutsläpp för att de ska ingå. Exempelvis ska vätgasproduktion genom elektrolys kunna ingå och inte bara den fossilbaserade produktionen, om produktionskapaciteten överstiger 5 ton/dag.

Fonder och intäkter kopplade till ETS

Medlemsländerna får krav på sig att använda belopp motsvarande hela intäkterna från auktionering av utsläppsrätter till klimat- och energiåtgärder. Auktionsintäkterna öronmärks inte och behöver inte vara additionella jämfört med befintlig finansiering av klimat- och energiåtgärder.

Innovationsfonden finansieras genom intäkter från auktionering av 535 miljoner utsläppsrätter. Omfattningen på Innovationsfonden utökas så att stöd kan ges via flera verktyg och till fler sektorer och tekniker. Upp till 30 procent av innovationsfondens intäkter ska till exempel kunna användas till produktionsstöd där aktörer får ansöka om stöd genom konkurrensutsatta budgivningar, så kallade klimatkontrakt (Carbon Contracts for Difference).

Justeringar görs också av moderniseringsfonden som syftar till att stödja omställningen av energisystemen i vissa medlemsländer. Utöver de 2 procent av utsläppstaket som tidigare har bestämts ska gå till fonden 2021–2030 kommer ytterligare 2,5 procent av utsläppstaket att gå till fonden under 2024–2030. Dessutom får inga av intäkterna efter 2027 användas för att finansiera naturgasprojekt. Den nya potten ställer även högre krav på vad fonden får finansiera. Exempelvis ska 90 procent av medlen gå till så kallade prioriterade projekt. Utöver nuvarande mottagarländer för ytterligare tre länder ta del av den nya potten, Portugal, Slovenien och Grekland.

Avfallsförbränning i ETS

Avfallsförbränningsanläggningar ska från 2024 övervaka och rapportera sina utsläpp men behöver inte betala utsläppsrätter. Kommissionen ska senast 2026 utvärdera om avfallsförbränning ska inkluderas fullt ut i EU ETS från 2028. Om avfallsförbränning inkluderas 2028 kommer det fram till 2030 finnas möjlighet för medlemsländer att undanta dem.

Biomassaanläggningar

Anläggningar vars utsläpp till mer än 95 procent härstammar från biomassa ska inte längre ingå i EU ETS.

Sjöfart

Sjöfarten inkluderas i EU ETS gradvis från 2024 och ska 2026 vara helt infasad i systemet. För fartyg som lämnar eller ankommer till EU från tredje land gäller att de ska köpa utsläppsrätter för 50 procent av utsläppen som resan medfört. Inom EU gäller 100 procent av utsläppen. Till en början omfattas koldioxidutsläpp och från 2026 inkluderas även metan och dikväveoxid.

Inledningsvis omfattas större fartyg (över 5 000 brutton) men på sikt ska även mindre fraktfartyg omfattas. Det kommer finnas undantagsmöjligheter för vissa resor, exempelvis att inrikes passagerartrafik till öar med färre än 200 000 invånare och utan väg- eller järnvägsförbindelse till fastland kan undantas om en medlemsstat väljer det.

Flyg

Den fria tilldelningen av utsläppsrätter till flygoperatörer ska fasas ut och upphöra 2026. Internationella flygningar till och från EU undantas fortsatt från EU ETS, åtminstone till och med 2027. Flygets höghöjdseffekter ska övervakas och rapporteras från 2025 och kommissionen ska därefter utvärdera om flygbolagen behöver betala utsläppsrätter för dem från 2028.

Nytt handelssystem för egen uppvärmning och vägtransporter (ETS BRT)

2027 införs ett handelssystem för utsläpp från uppvärmning av byggnader och vägtransporter samt vissa mindre industrier som inte omfattas av EU ETS. Länder kan välja att inkludera ytterligare sektorer som inte obligatoriskt är med i ETS BRT eller EU ETS. Det finns också en möjlighet för länder att välja att stå utanför systemet, om man har en koldioxidskatt som innebär högre koldioxidpriser än ETS BRT. Handelssystemet ligger separat från EU ETS och det går inte att handla utsläppsrätter mellan systemen. De sektorer som omfattas av ETS BRT omfattas även av ansvarsfördelningsförordningen ESR.

Bränsledistributörerna är ansvariga för att övervaka, rapportera utsläpp samt betala utsläppsrätter. De väntas sedan föra över kostnaderna för utsläppsrätter på bränslepriset.

Införandet kan skjutas upp till 2028, antingen om gaspriset under första halvåret 2026 är högre än det i genomsnitt var perioden februari–mars 2022, eller om oljepriset under samma period är dubbelt så högt som det i genomsnitt varit under föregående femårsperiod.

Med ETS BRT införs även en priskontrollmekanism. Om genomsnittspriset på utsläppsrätter över två månader överstiger 45 euro görs ytterligare 20 miljoner utsläppsrätter tillgängliga på marknaden för att sänka priserna. Om priserna stiger snabbt, 1,5 respektive 3 gånger föregående sex månader, görs 50 respektive 150 miljoner utsläppsrätter tillgängliga.

Delar av auktionsintäkterna i ETS BRT ska finansiera en ny social klimatfond. Upp till 65 miljarder euro kan avsättas till fonden och medlen kan användas för att lindra effekter och främja omställning i hushåll med låga inkomster.

Gränsjusteringsmekanismen CBAM

2026 införs en gränsjusteringsmekanism som innebär att importörer av järn, stål, cement, aluminium, konstgödsel, el och vätgas blir skyldiga att vid import till EU köpa så kallade CBAM-certifikat motsvarande koldioxidutsläppen som uppkommit vid produktion. CBAM-certifikatets pris ska spegla föregående veckas priser på utsläppsrätter i EU ETS, men man gör avdrag för den andel utsläppsrätter som industrierna i EU ETS för tillfället får gratis. Vid import från länder med egen koldioxidprissättning görs avdrag motsvarande det producerande landets koldioxidpris.

Gränsjusteringsmekanismen fasas in i takt med att den fria tilldelningen fasas ut (se under rubriken fri tilldelning ovan).

Kommissionen ska 2026 lämna en rapport över risken för koldioxidläckage för producenter inom EU som har en stor andel export till marknader utanför EU. Om kommissionen finner det lämpligt ska de lämna förslag på åtgärder som minskar risken för sådant läckage och som också är förenligt med WTO-regler.