Textil – exempel för en mer hållbar textil värdekedja

Repamera hanterar textilier för att öka deras användningstid maximalt. Vi gör allt från att måttanpassa, ge nytt syfte, få bort fläckar, vårda genom materialanpassning som impregnering och infettning med mera.

Vi har även nära samarbete med tillverkare och kan hjälpa dem hantera reklamationer och sådant som innefattas i deras garantier. På så vis hjälper vi dem med deras hållbarhetsarbete. Genom att justera det som ofta går sönder eller är svårt att laga kan vi dessutom påvisa förslag för modellförbättring för att underlätta reparationer och öka hållbarheten.

Vi har sett en ökad efterfrågan på våra tjänster hos både företag och privatpersoner. Förra året såg vi speciellt en högre efterfrågan bland företag och deras arbetskläder. Det finns även en ökad efterfrågan från tillverkare och butiker för att hantera deras reklamationer, laga kundernas plagg men även för att kunna sälja lagade textilier i andra hand. Arbetet bidrar till att förlänga textiliers livslängd, vilket innebär stora vinster för miljön.

Vi får ofta utmaningar i hur vi ska laga eller förlänga livet på många textilier, men vi brukar lösa det på ett eller annat sätt. Våra skräddare är lika mycket problemlösare som skräddare. Ett stort hinder är att för få personer ser värdet i reparationer och att laga textilier. Att få tillverkare att använda material som håller och går att laga är också ett hinder. 

Exempelvis märker vi att knappar går sönder och behöver bytas oftare än förut. Tidigare behövdes knappar bytas ut var femte och tionde år men nu hinner de gå sönder innan de lossnar och vi får byta dem oftare.  Samma sak upplever vi med stroppar/snören/tyger/dragkedjor med mera. 

Vissa regleringar som är tänkta att vara bra för miljön, till exempel minskad användning av plast och förbud på att tillsätta vissa ämnen, kan göra att hållbarheten och livslängden på plaggen minskar. På så sätt kan lagkrav orsaka hinder både för tillverkare och för oss som reparerar textilier. 

Vi utvecklar och lägger till tjänster efter hand. Främst efter kunders efterfrågan. Då söker vi lösningar på deras problem och lägger till när vi funnit en lösning.

Detta gäller även när vi ser nya produkter kommer till våra grossister eller i nätverken. Då kollar vi på om dessa skulle kunna öka hållbarheten eller livslängden på material. Om det är görbart och löser ett eller flera problem tar vi in det i sortimentet. Till exempel impregnering och kemtvätt.

Repamera - Laga, tvätta & måttanpassa kläder, skor & textilier online! (repamera.com)

Fristads fokus har hittills legat på "Sustainability as a Product", där vi utvecklar högkvalitativa arbetskläder med minimal miljöpåverkan genom mer hållbara material och produktionsmetoder. Fristads är först i världen med klimatdeklarerade arbetskläder. Genom implementering av EPD (miljövarudeklaration) kan vi effektivt mäta och dokumentera ett plaggs totala klimatpåverkan, inklusive koldioxidutsläpp och vattenförbrukning – information som hjälper våra kunder att beräkna sitt klimatavtryck. 

Trots våra insatser för hållbar produktion är en av de största utmaningarna att hantera befintliga textilier. Eftersom 80 % av en textils klimatpåverkan sker i produktionsfasen är det avgörande att förlänga livslängden på plagg och effektivt återanvända eller återvinna dem.

Efter flera års arbete med "Sustainability as a Product" tar vi nu nästa steg: Sustainability as a Service – en cirkulär helhetslösning som omfattar tre hållbarhetstjänster:

• Repair: Förlänger livslängden på arbetskläder.
• Recycle: Återvinner uttjänta plagg.
• Reuse: Ger kläder en andra chans.

Tjänsterna kan användas separat eller som ett komplett serviceerbjudande. Genom Sustainability as a Service hjälper vi våra kunder att:

• Sänka sina kostnader
• Minska sin miljöpåverkan
• Följa de nya kraven på textilsortering 2025
• Få en hållbarhetsrapport med konkreta resultat för egen redovisning

Genom en nära dialog med våra kunder har vi identifierat ett tydligt och växande behov av hållbara lösningar för hantering av arbetskläder – särskilt inom branscher med hög personalomsättning och stort slitage. Som svar har vi utvecklat en cirkulär helhetslösning med tjänster för reparation, återvinning och återanvändning. Denna lösning har blivit mycket efterfrågad och har stärkt vår position på marknaden.

Vi bygger vidare på vårt starka erbjudande inom Sustainability as a Product, där våra klimatdeklarerade plagg (EPD) hjälper kunder att göra mer miljömedvetna val. Nu tar vi nästa steg med Sustainability as a Service – en tjänstebaserad modell som förlänger livslängden på arbetskläder och ger dem en andra chans.

Tjänsten hjälper kunderna att minska både sina kostnader och sin klimatpåverkan. Som en del av erbjudandet får de en uppskattad hållbarhetsrapport med tydlig data: hur mycket som återvunnits, vad materialet blivit till och vilken miljöpåverkan som undvikits. Rapporten är ett konkret verktyg i kundernas egna hållbarhetsredovisningar.

Samtidigt gör den nya lagen om textilsortering, som trädde i kraft 2025, vår satsning ännu mer relevant. Den ökade efterfrågan från både nya och befintliga kunder bekräftar att vi erbjuder en lösning som möter verkliga behov – och att vi gör det i rätt tid.

En av de största utmaningarna vi mött är att återvinna arbetskläder som varit i kontakt med farliga kemikalier eller oljor – dessa kan inte hanteras på grund av riskerna i återvinningsprocessen. Även reflexmaterial är en teknisk utmaning då det i dagsläget saknas effektiva lösningar för att återvinna det. Trots dessa hinder fortsätter vi att aktivt utveckla våra processer, testa nya metoder och driva på för teknisk innovation. Vi utvärderar alltid varje ny sändning med arbetskläder för återvinning noggrant för att säkerställa bästa möjliga utfall. 

Vi har även märkt att många kunder saknar tid, resurser eller kunskap för att hantera hållbar återvinning av arbetskläder. För att möta detta har vi tagit fram ett komplett serviceerbjudande där vi sköter hela processen – från insamling till återanvändning och återvinning. Det gör det enkelt för kunden att agera hållbart utan att det tar fokus från kärnverksamheten.

En vanlig fråga vi får gäller klimatpåverkan från transporterna i vårt system. Vårt svar: alternativet – att köpa nytt – är betydligt mer resurskrävande. Eftersom 80 procent av ett plaggs klimatavtryck uppstår vid tillverkningen, har vår lösning med förlängd livslängd betydligt större positiv effekt. Transportens påverkan är i sammanhanget liten, särskilt när vi samtidigt minskar avfall och nyproduktion.

Vi fortsätter att sträva efter att vara ledande inom hållbarhet och driva innovation i branschen. Vår ambition är att ständigt utveckla och förbättra våra processer för att optimera återvinning och minska vår miljöpåverkan.

Vi arbetar aktivt med att hitta lösningar för utmaningar som reflexmaterial och kläder som använts i kemiskt krävande miljöer. Samtidigt lyssnar vi på våra kunders behov och anpassar våra tjänster för att ge dem en smidig och hållbar helhetslösning.

Genom att ligga i framkant och våga testa nya tekniker säkerställer vi att vi fortsätter att erbjuda de mest effektiva och hållbara lösningarna på marknaden – både idag och i framtiden.

Läs mer om Hur du kan ge dina arbetskläder en andra chans (fristads.com) 

Först i världen med att klimatdeklarera arbetskläder, läs om vår miljövarudeklaration (EPD) (fristads.com)

Fristads Green Calculator – räkna ut ditt miljöavtryck och gör medvetna val (fristads.com)

Beskow von Post är en designduo som fokuserar på att ta vara på redan producerade arbetskläder och ge dessa textilier ett nytt liv. 

Återvinning av textiler fungerar inte tillfredsställande idag och en stor del av de textilier som skickas till återvinningen har en massa “liv” kvar i sig och bör därför användas längre – om än i ny skepnad. Det handlar om att hålla sig så högt upp i avfallshierarkin som möjligt! 

Ett exempel var då att Nationalmuseum behövde nya arbetskläder. Beskow von Post återanvände i det här fallet vårdplagg från en felproduktion som annars hade fått kasseras. Även resttyger i ull från ett tidigare inredningsprojekt har använts till att sy västar och en väska av. Ihop med småskaliga producenter i landet har vi skapat nya ekosystem för att ta vara på redan producerade resurser – att någons belastning från avfall blir någon annans resurs som ny råvara.

De nya arbetskläderna är en del av museets hållbarhetsarbete och blir ett väldigt konkret sätt att kommunicera detta på till både personalen och besökarna. 

Den nya lagstiftningen som säger att textilier måste sorteras ut separat och inte får hamna i soporna gör att det finns en större efterfrågan på våra tjänster idag än för några år sen. Genom att återanvända textilier kan vi spara minst 70% av textilens miljöpåverkan. Ytterligare kan hållbara textila inköp även bidra till bättre Scope 3 siffror.

Det är utmanande att jobba med kasserade eller redan använda plagg. Det gäller att en alltid måste utgå från det material som finns och det kan vara slitet på olika sätt på olika ställen. Det är materialet som bestämmer vilken design det kan bli, vilket är tidskrävande och därmed dyrare än att jobba med jungfruligt material. Men vi tror att det är en tidsfråga innan det jungfruliga materialet blir dyrare än att återanvända redan producerade textilier.

Även om vi jobbar med att ta vara på textilt avfall så skapar våra processer också en viss mängd avfall. Planen nu är att ta vara på avfallet och göra något nytt av det.

Vi vet att vi måste ställa om i hur vi skapar, använder och sen tar hand om textil när det blir till avfall. Vi kan spara väldigt mycket utsläpp och nyttjande av mark och vatten genom att ta vara på textilier som redan är tillverkade.

Vårdskjortor får nytt liv som designade arbetskläder…(nationalmuseum.se)

Av kasserade hotelltextilier tillverkar Reused Remade nya produkter genom upcycling och redesign. Genom att ta vara på textilier i sin befintliga form minskar vi miljö- och klimatpåverkan för materialet i sig – helt utan vatten eller kemikalier. Med en cirkulär och skalbar värdekedja förlänger vi materialens livslängd och utvecklar hållbara, kommersiella lösningar – från skönhetstillbehör för spa till tygkassar, förpackningar och giveaways för företag och organisationer som vill driva den cirkulära omställningen.

Att upcycla och återbruka hotelltextilier har bidragit till både minskad miljöpåverkan och nya affärsmöjligheter. Genom att omvandla 250 ton hotelltextilier till 1,3 miljoner produkter mellan 2017 och 2024 har vi minskat CO₂-utsläppen med 2–9 000 ton jämfört med nytillverkning. Under 2024 upcyclade vi 19 ton kasserade textilier för Ving / NTLG och producerade 150 000 retailprodukter, som nu säljs i deras butiker och används på deras spa. 

Genom att se kasserad textil som en resurs kan vi erbjuda företag och konsumenter hållbara produktalternativ, samtidigt som vi möter ökade krav på transparens och cirkulära lösningar. Vår modell minskar textilavfall, stödjer ansvarsfull konsumtion och bidrar till en mer hållbar framtid. Hittills har runt 200 företag efterfrågat våra produkter.

Att upcycla och återbruka hotelltextilier ställer högre produktionskrav, vilket ökar kostnaderna. Samtidigt saknas politiska beslut och incitament som skulle kunna underlätta för återbruk, exempelvis gällande hur man ser på avfall samt beskattning – subventioner, bidrag, skattelättnader av cirkulära lösningar.

Vi utvärderar för närvarande möjligheten att byta ut polybags av återvunnen plast mot polybags tillverkade av omarbetat produktionsavfall. Målet är att minska plastanvändningen och samtidigt öka återanvändningen av kasserat material.

Vi vill fortsätta med att öka resurseffektiviteten hos hotelltextilier och minska det textilavfall som genereras av hotell- och restaurangbranschen.

Idag finns det inga ekonomiska incitament för företag att använda återbrukade produkter eller material istället för nytillverkat.  Avgifterna är desamma för förpackningsmaterial av återbrukad som för nytillverkad textil. 

Avgifterna för förpackningsavfall tar heller inte hänsyn till om förpackningsmaterialet är en engångsprodukt eller om det är cirkulärt, det vill säga tillverkat för att kunna återanvändas efter att det varit förpackningsmaterial och därmed förlänger livslängden på materialet. 

Reused Remade tillhandahåller förpackningslösningar som både är tillverkade av återbrukade textilier och kan återanvändas. Detta då de även är t ex bärkassar med lång livslängd. Ekonomiska incitament skulle få fler företag att välja cirkulära alternativ som dessa.

Sustainable bags and beauty products from Reused Remade (reusedremade.com)

ReSpin utvecklar en banbrytande teknik för att återvinna textilavfall till nya fibrer – helt utan användning av vatten, kemikalier eller energiintensiva processer. Genom en småskalig, mekanisk lösning möjliggör ReSpin att textilier som annars skulle gått förlorade i avfallshanteringen i stället blir en värdefull råvara för ny produktion.

Initiativet till ReSpin föddes ur insikten om våra linjära produktions- och konsumtionssystem som utgått från oändliga resurser. Att mindre än 1 % av världens textilier återvinns till nya produkter – trots att materialen i många fall har potential för en andra livscykel bekräftar detta. Drivkraften har varit att visa att återvinning inte kräver storskaliga, kemikaliebaserade lösningar. I stället har ReSpin valt att gå: småskaligt, decentraliserat och resurssnålt – i linje med ett mer resilient samhälle.

Tekniken bakom ReSpin bidrar konkret till en mer hållbar textil värdekedja. Genom att ta tillvarasömnadsavfall och andra utsorterade textilströmmar lokalt, skapas nya fibrer av hög kvalitet som kan spinnas till garn/tråd och användas i nya textilier. Detta minskar både behovet av nytillverkad råvara och mängden avfall, samtidigt som miljöpåverkan i form av vattenanvändning, kemikalier och utsläpp minimeras.

ReSpins lösning skapar tydliga miljövinster genom att visa att textilåtervinning kan ske helt utan vatten, kemikalier eller energikrävande processer – något som kraftigt minskar klimat- och miljöpåverkan jämfört med dagens dominerande alternativ. Genom att omvandla rena textilavfall, såsom sömnadsspill, till högkvalitativa fibrer, förlängs materialens livslängd samtidigt som behovet av ny råvara minskar. Detta innebär ett konkret bidrag till resurseffektivitet, cirkulär ekonomi och minskat avfall.

För ReSpin har åtgärden visat att det finns ett växande intresse för småskaliga, energi- och resurseffektiva lösningar inom textilsektorn – särskilt i takt med att nya EU-krav på producentansvar och materialspårbarhet börjar ta form. Tekniken har uppmärksammats i flera sammanhang, vilket har öppnat för dialoger kring möjliga samarbeten och framtida investeringar. 2024 tilldelades ReSpins tekniska lösning RespinJenny Sveriges störst innovationspris – SKAPA-priset.

Det som varit mest framgångsrikt är att kombinera teknisk innovation med ett tydligt hållbarhetsfokus – att visa att det går att förena cirkularitet med kvalitet.

Att utveckla en helt ny återvinningsteknik som både är mekanisk, småskalig och fri från vatten och kemikalier har inneburit flera tekniska och affärsmässiga utmaningar. En central utmaning har varit att säkerställa att de återvunna fibrerna håller så hög kvalitet att de faktiskt kan användas i nyproduktion – något som kräver mycket finjustering i varje delsteg i processen.

En annan utmaning har varit att skapa förståelse för fördelarna med småskalig och lokal återvinning i en industri som länge varit präglad av storskalig, global produktion. Att bryta normen och visa på ett nytt sätt att tänka har krävt både pedagogiskt arbete och mod hos potentiella samarbetspartners.

Flera hinder har redan kunnat lösas genom nära samarbete med teknikutvecklare, forskare och pionjärer inom textilproduktion. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till industrialisering och finansiering – inte minst för att bygga upp en fungerande värdekedja där återvunnet material efterfrågas, köps in och används i praktiken.

För att fullt ut realisera potentialen i ReSpin skulle fortsatt stöd till uppskalning, pilotverksamhet och marknadsintroduktion vara avgörande. Det behövs även tydligare incitament och styrmedel som gynnar verkligt hållbara återvinningsmetoder, inte minst i ljuset av kommande producentansvar.

Arbetet framåt handlar om att bygga en fungerande, svensk värdekedja för cirkulära textilflöden – från återvinning till nyproduktion. Sverige har under de senaste decennierna avindustrialiserat sin textilsektor i takt med att lönekostnaderna steg. I dag ser situationen annorlunda ut: tekniken har utvecklats, processerna är mer automatiserade och energiintensiva moment har minskat. Med vår fossilfria elproduktion och starka innovationskraft finns nu ett strategiskt fönster att återskapa en nationell textilindustri – men med cirkularitet och resurseffektivitet i centrum.

ReSpin kommer att fortsätta utveckla tekniken, skala upp produktionen och testa integration med både garnproduktion och slutprodukter i Sverige. Vi planerar även att vidareutveckla systemlösningar tillsammans med insamling- och sorteringsaktörer.

För att detta ska bli möjligt krävs dock mer än teknikutveckling. Det behövs långsiktiga, indirekta stöd som gynnar uppbyggnad av hållbara värdekedjor – snarare än enskilda produktionssteg. Det handlar om att skapa förutsättningar för självförsörjning, krisberedskap och lokal resiliens, inte minst i en geopolitisk tid där beroendet av globala leverantörsled visat sig sårbart.

Vår ambition är att ReSpin ska vara en del av lösningen – en pusselbit i ett större systemskifte mot en mer hållbar, robust och nationell textilförsörjning.

En viktig lärdom är att riktade stöd till teknikutveckling ofta inte räcker. Det behövs även indirekta stöd som främjar samverkan, kunskapsspridning och värdekedjebyggande – särskilt för att skapa förutsättningar för kommersiell skalning av hållbara lösningar. Här ser vi att offentliga aktörer kan spela en viktig roll som möjliggörare.

ReSpin – Transforming Textile Waste into Sustainable Value (respin.se)