Området vid Järle kvarn behöver förändras

Järleån och Järle kvarn är ett välbesökt område i Nora kommun och Örebro län. Naturvårdsverket, som äger dammen, har tagit fram ett förslag på hur området kan se ut i framtiden.

Vårt förslag innebär att dammluckorna tas bort och att vi återskapar en fors där luckorna har suttit. Området kommer på många sätt att se ut som idag och vara en fin plats där besökare kan uppleva både natur- och kulturmiljön. Genom att ta bort dammluckorna återskapas ett levande vattendrag och förutsättningarna för ett långsiktigt, livskraftiga bestånd av strömlevande fiskar och musslor i Järleån förbättras.

Naturvårdsverket bedömer att vårt förslag till åtgärder, där vi har tagit hänsyn både till natur- och kulturvärden, är det bästa alternativet som finns utifrån platsens förutsättningar.

Bron över dammen behålls och renoveras

Förslaget innebär att dammluckorna tas bort och forsen återskapas. Där dammluckorna har suttit blir det en fors genom att skov och trösklar tas bort. Bron över dammen behålls och renoveras. Ambitionen är att vatten ska rinna i samtliga fåror men att huvudparten ska rinna genom det stora mittenpartiet. Kvarnbyggnaden kommer att finnas kvar som den är idag och stenvalvsbron berörs inte.

Skissen visar att bron över dammen behålls och renoveras.

Bildtext: Skiss på förslag på hur dammen vid Järle kvarn skulle kunna se ut. Illustration: Albin Månsson, Norconsult.

PM om varför Naturvårdsverket valt denna lösning (pdf 105 kB)

Varför vill vi göra förändringarna?

Området kring Järle kvarn är ett värdefullt område och är beläget inom naturreservatet Järleån och ingår i Natura-2000.

Järleån är utpekat som ett riksintresse för naturvård och är ett nationellt särskilt värdefullt naturvatten. Bondbyn och Järle kvarn är utpekade som riksintresse för kulturmiljövård.

Regleringen vid dammen innebär att vi inte lever upp till våra åtaganden om gynnsam bevarandestatus i Natura-2000 området, Järleån. Vi måste därför vidta åtgärder för att skydda de arter och livsmiljöer som ska bevaras och skyddas.

Dammen hindrar fisk, musslor och andra vattenlevande djur att passera platsen vilket i sin tur påverkar livsförutsättningarna för den vattenlevande faunan negativt. Provfisken och inventeringar visar att Järleån idag inte har förutsättningar för långsiktigt, livskraftiga bestånd av strömlevande fisk och musslor. Järleån bedöms därför uppvisa en viss otillfredsställande ekologisk status som inte uppfyller miljökvalitetsnormen god ekologisk status.

Området är en viktig plats för flodpärlmusslan, som är beroende av öring för sin fortplantning. Populationen av öring är dock för svag, bland annat på grund av det vandringshinder som dammen utgör.

Flera olika lösningar har utretts

Målet är att skapa en långsiktigt hållbar lösning som uppfyller lagstiftningens krav, uppnår naturvårdens mål om ett levande vattendrag och minimerar skadan på kulturmiljön. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Örebro har utrett flera olika lösningar. Det förslag som sammantaget bäst tillgodoser behoven, är en lösning där delar av dammen ersätts av en naturlig fors. Den valda åtgärden är den som Naturvårdsverket bedömer tar mest hänsyn till såväl natur- som kulturmiljön.

Kortversion av utredning om Järle kvarn (pdf 970 kB)

Utredning om Järle kvarn (pdf 8 MB)

Samråd och tillståndsprocess om åtgärden

Innan arbetet med förändringarna kan starta behöver Naturvårdsverket söka tillstånd för att få genomföra åtgärderna. Den första delen av en tillståndsprocess är att hålla samråd där myndigheter och de närmast berörda kan delta. Slutligen är det mark- och miljödomstolen som beslutar om tillstånd och gör avvägningen mellan naturvårds- och kulturmiljöintressen.

Hur samråds- och tillståndsprocessen för att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet fungerar, ser du längst ner på denna sida.

Naturvårdsverket har haft bland annat enskilda samråd med berörda i samrådsprocessen. Detta för att alla ska få en möjlighet att komma till tals och föra fram sin åsikt och ge möjlighet till att få svar på de frågor som berör en mest. Detta är en metod som har använts tidigare hos Naturvårdsverket och där deltagarna har varit nöjda med metoden.

Samrådsprocessen är avslutad och ansökan om tillstånd har nu lämnats in till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt. Länsstyrelsen har beslutat att åtgärderna kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Nedan finner ni den samrådsredogörelse som är skickad till Länsstyrelsen, Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan och ansökan med de bilagor som har lämnats in till Nacka tingsrätt den 13 mars 2020. I materialet har eventuella personuppgifter maskerats. Målet handläggs nu av domstolen och har målnummer M 1785-20.

Huvudförhandling i Nacka tingsrätt

Huvudförhandlingen genomfördes den 20-21 januari 2021 i Nacka tingsrätt samt i en sidolokal i Örebro tingsrätt. Dom meddelades vid Nacka tingsrätt den 18 mars 2021. Tiden för överklagande löper ut den 8 april 2021.

Kungörelse om huvudförhandling (pdf 110 kB)

Dom

Den 18 mars 2021 meddelade Nacka Tingsrätt tillstånd till utrivning av del av vattenanläggning m.m. i Järleån vid Järle kvarn: 

Dom mål nr M 1785-20 2021-03-18 (pdf 2 MB)

Domen överklagad

Domen har överklagats och Mark- och miljööverdomstolen har meddelat prövningstillstånd. 

Dom mål nr M 4324-21 2021-10-27 (pdf 181 kb)

Ansökan om ingrepp i fornlämning

Naturvårdsverket har sökt tillstånd till ingrepp i fornlämning och meddelades 2021-10-07 tillstånd i Beslut om särskild åtgärd i form av en arkeologisk kontroll. Beslutet överklagades. Förvaltningsrätten i Karlstad avslog överklagandet 2022-06-13.

Dom mål nr M 4434-21 2022-06-13 (pdf 433 kB)

Handlingar

Samlade frågor och svar om Järle kvarn

Här har vi samlat vanliga frågor om planerade åtgärder för området kring Järle kvarn samt svar på dessa. Det handlar om både hur och varför men även detaljfrågor om planerat genomförande.

I korthet går förslaget ut på att dammluckorna tas bort och att vi gör en fors där luckorna har suttit. Vi kommer att gå varsamt fram och göra åtgärderna med stor hänsyn till kulturmiljön. Stenvalvsbron på platsen berörs inte av åtgärderna.

Naturvårdsverket har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för de åtgärder som sker i vatten (så kallad vattenverksamhet) i området kring Järle kvarn. Åtgärderna ska öppna upp vattenområdet vid kvarndammen för att vattnet ska kunna flöda fritt. Då kan fisk och andra vattenlevande organismer vandra förbi platsen. Det som ska prövas i ansökan är att ta bort luckorna i kvarndammen och delar av dammtrösklarna och att göra förstärkningsarbeten på dammen och murverket mot kvarnbyggnaden så att dessa blir mer stabila. Det kommer också att läggas ut sten och naturgrus i vattnet kring dammen för att skapa en vacker och fungerande vattenmiljö.

I projektet ingår även att byta ut vägbanan på bron i trä och ett nytt broräcke i järn. För att bevara den äldre kvarnmiljön kommer även intagsrännan, den ränna som idag leder in vatten i kvarnen från dammen, att bytas ut.


Platsen kommer på många sätt se ut som den gör idag. Järle kvarn, och området runt kvarnen, kommer även i fortsättningen att vara en fin plats där besökare kan uppleva kulturmiljön. Naturvårdsverket kommer även att rusta upp området kring dammen och öka tillgängligheten för besökare. Stenvalvsbron beröras inte av åtgärderna.

Det som kommer att förändras är att dammluckorna under vägbanan på bron tas bort och att vattnet strömmar fritt under bron. Den vattenyta som idag finns vid dammen kommer att flyttas en bit uppströms i Järleån och ytan kommer att sjunka något. Vatten kommer även fortsättningsvis att rinna även via den södra fåran på samma sätt som idag.

Intagsrännan i trä kommer att tas bort under anläggningsåtgärderna och ersättas med en ny rekonstruktion. Resterande delar av dagens anläggning kommer att vara kvar.

Konceptbilder före och efter nedan

Det här är en nödvändig åtgärd, både enligt lagstiftningen och för att ta tillvara och utveckla de naturvärden som finns på platsen. Genom att ta bort dammluckorna återskapas ett levande vattendrag som gynnar det långsiktiga arbetet med att förbättra tillståndet för hela Jädraåns vattensystem.

Vatten- och landområdet kring Järle kvarn är en viktig plats för strömlevande fisk, musslor och andra vattenlevande djur. Området har ett starkt skydd då det utpekats som ett Natura 2000-område och vissa av de arter som finns här skyddas av art- och habitatdirektivet, såsom flodpärlmussla, stensimpa och utter. Det finns en skyldighet att vidta åtgärder för att långsiktigt säkerställa goda förutsättningar för dessa arter.

Åtgärder för att förbättra vattenförhållandena i Järleån krävs även för att uppnå målsättningarna enligt EU:s ramdirektiv för vatten.

Den nuvarande kvarndammen med luckor utgör ett hinder för vattenlevande arter att passera platsen, vilket har en negativ påverkan för dessa arter och vattenmiljön i stort. För att förbättra förhållandena i vattenmiljön och uppnå ett långsiktigt skydd för viktiga arter och livsmiljöer, och därmed uppfylla de målsättningar som gäller enligt Natura 2000, behöver därför dessa åtgärder genomföras.

Idag är området vid Järle kvarn i behov av upprustning och ytterligare ett syfte med åtgärderna är att höja säkerheten vid anläggningen och minska behovet av framtida tillsyn och underhåll.

Området är en viktig plats för till exempel flodpärlmusslan, som är en starkt hotad art. Flodpärlmussla är beroende av öring för sin fortplantning och öringpopulationen är idag för svag i Järle å, bland annat på grund av de dammar som hindrar öringens vandring.

Mark- och miljödomstolen prövar om planerade åtgärder i vatten kan tillåtas enligt miljöbalkens bestämmelser, och bedömer då hur åtgärderna påverkar främst vatten- och naturmiljön men även för enskilda. I sin bedömning tar domstolen även hänsyn till åtgärdernas påverkan på kulturmiljön, och gör en avvägning mellan positiva och negativa konsekvenser. Däremot prövar inte domstolen estetiska frågor. Naturvårdsverket har ändå åtagit sig att genomföra vissa åtgärder, såsom att byta ut den utslitna brobanan i trä, broräcket i järn och intagsrännan.  

Ja. Naturvårdsverket anser att den planerade lösningen tillgodoser behovet av en fungerande vattenmiljö samtidigt som det säkerställs att skadorna på områdets kulturmiljövärden minimeras. Lösningen innebär att samtliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bron behålls, och att det långsiktiga skyddet för dessa anläggningar och byggnader förstärks.

Det finns en gedigen utredning som kommit fram till att det här är den bästa åtgärden. Vi har tittat på flera alternativ, innan vi valde alternativet att ta bort dammluckorna och återskapa forsmiljön. Den valda lösningen är den som medför minst skada på kulturmiljön och samtidigt ger en fungerande fiskvägslösning.

Inför ansökan har vi genomfört en samrådsprocess, där myndigheter och de närmast berörda har deltagit.

Det här är en process som har pågått under mer än 10 års tid och där olika utredningar har gjorts och flera olika alternativ utretts. Naturvårdsverket anser att det finns ett väl genomarbetat underlag för nu planerade åtgärder. Flera andra tillstånd kommer dock att krävas innan åtgärderna kan genomföras.

Den här platsen har sett ut på många olika sätt under årens lopp, och avsikten är inte att återgå till orörda förhållanden utan att åstadkomma en avvägning där vatten- och naturmiljön får långsiktigt goda förutsättningar att utvecklas samtidigt som historiken i området bevaras.

En fisktrappa skulle behöva placeras i huvudfåran där merparten av vattnet går. I utredningen tittade man på olika alternativ till fisktrappor men de bedömdes utgöra för stora ingrepp i kulturmiljön. En fisktrappa innebär inte heller en möjlighet för alla fiskar att vandra, utan bara för så kallade starksimmande fiskar. Det alternativ som Naturvårdsverket har valt att gå vidare med är det som totalt sett bäst tillgodoser behovet av en fungerande faunapassage och behovet av att säkerställa och skydda områdets kulturmiljövärden.

2010 utreddes alternativet med en anlagd fiskväg i södra fåran under Järlebron. Det alternativet bedöms dock inte aktuellt då endast en mindre andel av de vandrande fiskarna har förmågan att förflytta sig den vägen.

Det pågår ett långsiktigt arbete med förbättring av vattenmiljön i Järle å och på sikt kommer vattenvägarna att öppnas upp mer och mer. Senast 2033 ska ån ha uppnått god ekologisk status, och ett arbete med att miljöanpassa eller ta bort andra dämningar i vattendraget pågår. Enligt den nationella planen för vattenkraften ska en miljöanpassning av anläggningar för vattenkraftproduktion i ån ske senast 2030. Åtgärderna vid Järle kvarn är en del i arbetet som avser hela vattendraget men innebär också i sig en förbättring av vattenmiljön i det område som påverkas av nuvarande uppdämning.

Nu pågår en prövning enligt miljöbalken av de åtgärder som sker i vatten. I denna prövning tar man hänsyn till kulturmiljön i området på ett övergripande plan och bedömer om åtgärderna kan tillåtas vid en avvägning mellan olika intressen. Parallellt med denna prövning har Naturvårdsverket ansökt om tillstånd enligt kulturmiljölagen för ingrepp i de fornlämningar som kan beröras av åtgärderna. I prövningen enligt kulturmiljölagen kommer det att ske en arkeologisk förundersökning på platsen, som sedan ligger till grund för beslut om åtgärder kan tillåtas samt de eventuella skyddsåtgärder som behövs.

Utformningen av åtgärder på anläggningar och byggnader, i form av till exempel räcken och ny vägbana på bron, är inte något som behöver prövas rättsligt. Naturvårdsverket har dock inom ramen för prövningen enligt miljöbalken åtagit sig att genomföra alla åtgärder i området med stöd av expertis samt i nära samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

Tidslinje

Fäll ut blocket nedan för att se hur samråds- och tillståndsprocessen ser ut för att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet.

Så här ser samråds- och tillståndsprocessen ut att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet. Vi är i steg 11 av processen.

  1. Naturvårdsverket tar fram underlag för samråd.
  2. Naturvårdsverket har samråd med berörda personer, organisationer och myndigheter.
  3. Naturvårdsverket skickar en redogörelse för samråden till Länsstyrelsen.
  4. Länsstyrelsen beslutar om eventuell betydande miljöpåverkan.
  5. Naturvårdsverket tar fram ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
  6. Naturvårdsverket skickar ansökan med MKB till Mark- och miljödomstolen.
  7. Mark- och miljödomstolen prövar om tillstånd kan ges.
  8. Huvudförhandling.
  9. Mark- och miljödomstolen meddelar dom.
  10. Det finns möjlighet att överklaga hos Mark- och miljööverdomstolen.
  11. Mark- och miljööverdomstolen prövar om målet får prövningstillstånd.
  12. Mark- och miljööverdomstolen prövar överklagandet.

Konceptbilder Järle kvarn

Kom ihåg att detaljer är konceptuella eftersom den slutgiltiga utformningen kommer att fastställas i detaljprojektering och beslutas i samråd med länsstyrelse och andra berörda myndigheter. Det kommer vara möjligt att tycka till om utformning på detaljer.

Medströmsvy före torr fåra

Befintliga förhållanden av botten på Järleån framför dammen. Dammtröskeln i det vänstra utskovet ligger cirka 0,7 meter lägre än dammtröskeln i det mellersta utskovet.

medstroms-fore-torr-fara.jpg
Medströmsvy efter torr fåra

Konceptuell skiss på planerad utformning och justering av botten. Uppströms dammen anläggs en naturlik älvtröskel som medför att vattenytan i Järleån normalt hamnar cirka 1 meter under tidigare normala förhållanden (motsvarande nivå +49 meter i höjdsystem RH2000).

Befintliga utskov öppnas upp och fria vattenvägar återskapas. Dammvallar, dammpelare och kvarnbyggnaden skyddas och förstärks mot höga flöden. Detaljer kring brodelar och rekonstruktioner av stenmurverk och träränna till kvarnbyggnaden kommer att beslutas i samråd med Länsstyrelsen.

medstroms-efter-torr-fara.jpg
Medströmsvy före 50 m (VY50-2 MQ)

Befintliga förhållanden, medströmsvy. Vattenståndet vid dammen har normalt varit cirka 2 meter över tröskeln i det mellersta utskovet (motsvarande nivå +50 meter i höjdsystem RH2000). Då rinner samtidigt vatten genom det högra utskovet (betraktat i strömningsriktningen) i grunddammen. Under låga flöden på sommaren har vattenståndet normalt sjunkit till 1 meter över tröskeln.

medstrom-fore-vy-50.jpg
Medströmsvy efter 49 m (VY49-0m medelflöde)

Konceptuell skiss på planerad utformning när låga eller medelhöga flöden äger rum. Justeringen av Järleåns botten medger ett flöde i samtliga tre vattenvägar.

medstrom-efter-vy49-0m.jpg
Medströmsvy efter 50 m (VY50 MHQ)

Konceptuell skiss på planerad utformning när mycket höga flöden äger rum.

medstrom-efter-vy50.jpg
Högupplösta bilder

Kontakt

Frågor kring den juridiska processen:
Henrik Malmberg

henrik@agnesadvokat.se

Övriga frågor:
Anders Bussqvist

anders.bussqvist@naturvardsverket.se