Inspiration för hållbar hantering av konstgräsplaner

Här hittar du exempel på hur kommuner och organisationer runt om i landet praktiskt och innovativt för att minska spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner och gummiytor. Genom att lyfta fram goda initiativ kan fler inspireras att utveckla hållbara lösningar i sina egna verksamheter.

Här samlas nationella och lokala satsningar som driver utvecklingen framåt. Genom samarbete, kunskapsutbyte och innovation skapas nya möjligheter att minska miljöpåverkan från konstgräs och andra syntetiska ytor. Dessa initiativ visar hur brett engagemanget är, från kommuner och forskare till branschaktörer och internationella arenor.

Här presenteras olika material som kan ersätta traditionellt gummigranulat och därmed minska utsläppen av mikroplaster. Fokus ligger på naturbaserade och plastfria alternativ, deras fördelar, begränsningar och hur de kan bidra till mer hållbara idrotts- och lekmiljöer.

Det finns i dag flera typer av organiska fyllnadsmaterial som kan användas som alternativ till traditionella gummigranulat. Naturbaserade material som kork erbjuder god stötdämpning och relativt stabil prestanda även vid lägre temperaturer. Även kokosfiber, bark, nötskal och olika typer av fruktkärnor, till exempel oliv- och aprikoskärnor, har använts som alternativa fyllnadsmaterial. Sand och grus förekommer också som plastfria alternativ. Ett annat alternativ är att arbeta vidare med naturgräs i sig, där olika metoder som biokolsförstärkning kan öka slitstyrkan och minska behovet av konstgräs.

Dessa material är generellt mer klimatvänliga och bidrar inte till utsläpp av mikroplaster, vilket gör dem lovande ur miljösynpunkt. Det är dock viktigt att beakta att naturmaterial kan innebära vissa utmaningar, särskilt i klimat med kyla och hög fuktighet. Det krävs oftast mer underhåll än syntetiska material. Det kan även bli hårdare vid låga temperaturer, vilket ökar risken för skrapsår och kan kräva tjockare dämpningslager för att uppnå önskad stötdämpning.

Miljöoptimering av konstgräsplaner och kunskapssammanställning över alternativa infillsmaterial för konstgräsplaner (pdf, bekogr.se)

Jämförelse av alternativa fyllnadsmaterial till konstgräsplaner (pdf, diva-portal.se)

Här beskrivs praktiska åtgärder som verksamhetsutövare kan vidta för att begränsa spridningen av mikroplast. Genom smart planering, förbättrade rutiner och krav på materialval kan mängden granulat som hamnar i naturen minska avsevärt. Exemplen visar hur kommuner redan arbetar systematiskt och framgångsrikt med frågan.

Man kan som verksamhetsutövare vidta åtgärder för att minska risken att mikroplast sprids.

Åtgärder för att minimera utsläpp av mikroplast

Många kommuner arbetar också aktivt med att minska mängden granulat som tillförs, återanvända granulat samt ställa krav på återvunnen plastråvara i konstgrässtråna. Som ett exempel har Stockholms stad inte köpt in någon ny granulat sen 2019, utan samlar in, rengör och återanvänder cirka 50 ton granulat per år. Dessutom är 20 procent av deras konstgräsplaner helt granulatfria idag och målsättningen är att minst 90 procent av stadens konstgräsplaner beräknas vara fria från plastgranulat till 2031.

För närvarande ställer man också krav på att 20 procent av konstgräsfibrerna ska vara framställd av återvunnen plast, ett krav som kommer att höjas succesivt till 50 procent år 2027.

För att minska risken för spridning av mikroplaster till omgivningen arbetar man även med rutiner för drift och underhåll till exempel snöröjning och rengöring efter träning. Undersökningar visar att varje spelare tar med sig cirka 2 gram granulat varje gång de lämnar planen så det är viktigt att spelarna rengör sina skor på plats så granulaten inte sprids.

Här finns fördjupande kunskap, analyser och rekommendationer från forskning och myndighetsrapporter. Materialet ger en bred bild av mikroplastproblematiken och vilka åtgärder som bedöms mest effektiva för att minska utsläppen – både på kort och lång sikt.

Sammanställning av kunskap och åtgärdsförslag för att minska spridning av mikroplast från konstgräsplaner och andra utomhusanläggningar för idrott och lek (pdf, diva-portal.org)

Mikroplast i Stockholms stad (pdf, diva-portal.org)

Miljöpåverkan från konstgräsplaner och gummiytor

Mikroplaster – Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige (pdf, diva-portal.org)

Beställargrupp för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk (pdf, svensktvatten.se)

Färdplan för cirkulära plastflöden inom Region Stockholm (pdf)

Undersökning av mikroskräp längs bohuslänska stränder och i sediment (pdf, diva-portal.org)

Mikroplast från gjutet gummigranulat och granulatfria konstgräsytor (pdf, diva-portal.org)