Prövning av Nordkalks täktverksamhet i Klinthagen på Gotland (Klinthagen III)

Kalkstenstäktverksamheten i Klinthagen har prövats tre gånger i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) det senaste decenniet. Verksamheten ger upphov till grundvattenpåverkan, utsläpp till vatten och påverkan på skyddade arter. 

Naturvårdsverket har varit involverad i samtliga prövningar med syfte att bevaka de allmänna intressena som anges i miljöbalken. Naturvårdsverket har lyft frågor kopplade främst till Natura 2000 och artskydd. 

Klinthagen I (MÖD 2016:1)

Naturvårdsverket överklagade i december 2014 mark- och miljödomstolens dom i Klinthagen I. Naturvårdsverket ansåg att de föreslagna åtgärderna, dvs. att restaurera fjärilshabitat i närområdet, var att ses som kompensationsåtgärder enligt 26 kap. 9 § miljöbalken och inte skyddsåtgärder. Naturvårdsverket ansåg därför att det krävdes en artskyddsdispens för att verksamheten skulle vara tillåtlig. 

Enligt Naturvårdsverkets bedömning innebar domen att fjärilarnas livsmiljöer i området minskar eftersom alvarmarken vid nybrytområdet i Klinthagen skulle försvinna för alltid. Bolaget hade inte heller enligt Naturvårdsverket visat att det kunde säkerställa att de arealer som fjärilarna skulle förlora i Klinthagentäkten skulle komma att återskapas i närområdet med tillräcklig areal och kvalité.

Frågan överprövades av MÖD som i januari 2016 gav bolaget rätt att fortsätta bryta kalk samt utvidga verksamheten. Tillståndet förenades med bl.a. ett villkor om att bolaget skulle vidta skötsel- och restaureringsåtgärder till förmån för apollofjäril och svartfläckig blåvinge i närheten av verksamhetsområdet. Syftet med villkoret vara att undvika att förbuden i artskyddsförordningen skulle aktualiseras.  

Klinthagen II (dom den 26 februari 2021 i mål nr M 7168-19)

Bolaget ansökte om utökat täkttillstånd i februari 2018. Naturvårdsverket överklagade mark- och miljödomstolens avgörande till MÖD. 

MÖD fann att det saknades belägg för att restaureringsåtgärden i MÖD 2016:1 hade gett effekt. Utredningen gav enligt domstolen inte heller stöd för att de nya föreslagna restaureringsområdena hyste tillräckligt goda förutsättningar för den svartfläckiga blåvingen. Mot bakgrund av att de föreslagna försiktighetsmåtten (restaurering) inte var tillräckliga för att den kontinuerliga ekologiska funktionen skulle kunna upprätthållas för de aktuella fjärilsarterna avslog MÖD ansökan för delområdet Nordvästra Klinthagen.

Bolaget ansökte återigen om utökat täkttillstånd i maj 2023 avseende bl.a. brytning i delområdet Nordvästra Klintagen (Klinthagen III). 

Att bedriva en täktverksamhet på platsen innebär bl.a. att bolaget bryter kalk under grundvattennivån varför stora vattenmängder pumpas bort och ut i bl.a. Östersjön. Verksamheten innebär därför en påverkan på grundvattnet i området och medför stora irreversibla skador på naturmiljön. Inom brytområdet finns flera rödlistade och/eller fridlysta arter. Bl.a. kommer ca 20 hektar av habitat för apollofjäril och svartfläckig blåvinge att förstöras. 

Bolaget uppgav att det som försiktighetsmått ska täcka fjärilshabitat med markduk för att förhindra att de aktuella fjärilsarterna lägger ägg. Naturvårdsverket har ansett att åtgärden varken är funktionell eller praktisk genomförbar eftersom det finns stor risk att markduken går söder på grund av buskar, träd och annan vegetation samt hård vind. Därtill har Naturvårdverket bedömt att fjärilar riskerar att fastna och dö under duken. Naturvårdsverket bedömde därför att verksamheten, trots försiktighetsmått, skulle innebära att fjärilar dödades och stördes av verksamheten.  

Enligt Naturvårdsverket behövde verksamheten därför en artskyddsdispens för att kunna tillåtas. Naturvårdsverket ansåg däremot inte att bolaget hade visat att det finns förutsättningar att meddela en sådan dispens eftersom det inte var visat att fortsatt täktverksamhet behövdes av tvingande skäl som har allt överskuggande allmänintresse. 

För att undvika att förbudet i 4 a § första stycket 4 aktualiseras föreslog bolaget restaurering av fjärilshabitat som försiktighetsmått för att upprätthålla s.k. kontinuerlig ekologisk funktion. Enligt Naturvårdsverkets förslag skulle ett fjärilshabitat få brytas bort först när ett restaurerat habitat har blivit funktionellt. Om villkoret uppfylls har Naturvårdsverket ansett att det inte krävs artskyddsdispens avseende verksamhetens påverkan på områdets kontinuerliga funktion. 

Mark- och miljödomstolen fann att verksamheten inte behövde artskyddsdispens och tillstånd medgavs för bl.a. Nordvästra Klinthagen. Naturvårdsverket överklagade domen till MÖD. 

Klinthagen III (dom den 25 juni 2026 i mål nr M 1104-25)

Bolaget hade som försiktighetsmått för att undvika att döda fjärilar föreslagit att täcka marken med markduk för att förhindra att fjärilarna la sina ägg där. MÖD ansåg att det krävs en artskyddsdispens för att utföra åtgärden eftersom den medför att ägg, larver och vuxna individer av såväl apollofjäril som svartfläckig blåvinge riskerar att förstöras eller dödas. Domstolen biföll därför Naturvårdsverkets talan i denna del. Naturvårdsverket anser att detta utgör ett principiellt viktigt ställningstagande.

MÖD gav dock artskyddsdispens för verksamheten eftersom verksamheten ansågs utgöra ett allt överskuggande allmänintresse. Även denna bedömning utgör ett förtydligande av gällande praxis. 

MÖD justerade slutligen, efter Naturvårdsverkets yrkande, ett villkor för att säkerställa att nya restaurerade fjärilshabitat är funktionella innan verksamheten får ta de ursprungliga habitaten i anspråk. 

1. Mark- och miljööverdomstolens dom i Klinthagen I (MÖD 2016:1)
   Mål: M 11317-14 - Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt (domstol.se)
2. Mark- och miljööverdomstolens dom i Klinthagen II (mål nr M 7168-19)
   Mål: M 7168-19 - Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt (domstol.se)
3. Mark- och miljööverdomstolens dom i Klinthagen III (mål nr M 1104-25).
   Detaljer för valt avgörande - Sök rättspraxis (domstol.se)