Biosfärområden
Biosfärområden är pilotområden där nya metoder och ny kunskap testas för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Biosfärområden handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara.
785 områden i världen, åtta i Sverige
På Världsmiljödagen den 5 juni 2026 utsågs 14 nya biosfärområden i 14 länder. Därmed utökas antalet biosfärområden till totalt 797 områden i 145 länder.
Biosfärområden ingår i ett globalt nätverk: "The World Network of Biosphere Reserves". I Norden har vi haft biosfärområden sedan 1970-talet. Den 27 september 2025 utnämnes Storkriket till biosfärområde vid världskongressen för biosfärområden i Hangzhou, Kina vilket innebär att vi nu har åtta biosfärområden i Sverige:
Vänerskärgården med Kinnekulle
Processen att kandidera och utses till biosfärområde är både komplex och lång. Samtidigt ger det många fördelar, framför allt ett stort internationellt nätverk där biosfärområden utbyter erfarenheter och lär av varandra både i Norden, Europa och på global nivå. Att utses till biosfärområde är också en kvalitetsstämpel som ger en stolthet och stärker det lokala engagemanget.
Syftet med biosfärsområden
Med små medel inspirerar de svenska biosfärområdena till förändringsprocesser inom befintliga organisationer och bryter stuprörstänk genom att koppla ihop och mäkla mellan aktörer, både vertikalt och horisontellt.
Biosfärområden har en tvärsektoriell och holistisk funktion som:
- utgör arenor för samverkan
- kopplar ihop aktörer – vertikalt och horisontellt
- integrerar de Globala Målen
- bidrar till att upprätthålla ekosystem
- främjar lärande om hållbar utveckling
Så här bidrar biosfärområden till Agenda 2030 (biosfarprogrammet.se)
Framgångar i biosfärområdesarbetet
Syftet med biosfärområden är att stödja utvecklingen av metoder för lokalt arbete med långsikt hållbar utveckling, där den ekologiska dimensionen samspelar med de sociala och ekonomiska dimensionerna. Biosfärarbetet utgår från lokala initiativ, ofta med flera parter involverade, och arbetet samordnas via en förening eller kommun. Organisationen kan se olika ut.
Utveckling av dessa modellområden för hållbar samhällsförändring, visar att människor kan börja betrakta och förhålla sig till sin omgivning på nya sätt. Arbetssättet har bidragit till att lösa flera konflikter om naturresurser.
Ett exempel är från Vänerskärgården där biosfärområdet under en längre period gjorde riktade insatser för att hitta nya inkomstmöjligheter och större lokal avsättning för yrkesfiskarna i Vänern samtidigt som det var ett hållbart uttag ur fiskebestånden. Det har bland annat lett till lansering av ett nytt gemensamt varumärke för Vänerlöjrommen.
Vindelälven-Juhttátahkka
Sveriges största biosfärområde som sträcker sig genom en region med skogar, myrar, sjöar och vattendrag. Närmare Bottenviken ingår kustlandskapet med jordbruksmarker och Vindel- och Umeälvens utlopp. Bebyggelsen längs älven har inslag av allt från nybyggarkulturen i kust- och i skogsregionen och samiska inslag längre västerut, till stadsmiljön i Umeå.
Unikt för Vindelälven-Juhttátahkka är att biosfärområdet omfattar urfolket samerna, och att biosfärområdet har bidragit till en framgångsrik samverkan mellan samebyar och övrig befolkning, turism och näringsliv, skogsbruk och jordbruk, storstad och glesbygd.
Genom projektet SUPERB, som fokuserade på storskalig restaurering av skog och avslutades 2025, har olika insatser genomförts för att stärka både naturvärden och människors möjligheter att använda skogen runt om i Europa. Bland annat har man genomfört åtgärder som underlättar renarnas framkomlighet och samtidigt gynnar den biologiska mångfalden. Projektet har bidragit till stärkt kunskap, ökad samverkan och utvecklade metoder för ett mer motståndskraftigt skogslandskap, samt gett värdefulla erfarenheter inför genomförandet av EU:s nya naturrestaureringsförordning.
Voxnadalen
Området ligger i mellersta Sveriges barrskogsbälte med Voxnan som en livsnerv som förenar de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik kring älven. Utöver natur- och kulturvärden omfattar biosfärområdet de vackra hälsingegårdarna som är ett av Unescos utsedda världsarv. I biosfärarbetet har Voxnadalen tre fokusområden: Skogen som hållbar resurs, Levande vatten och Ett öppet och levande landskap.
Projektet "Nyskapande skogsbruk - från landskapsnivå till fastighets- och åtgärdsnivå" genomförs i samarbete med forskningsprogrammet LANDPATHS som finansieras av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. I projektet genomför man bland annat medborgardialog om framtidens skogslandskap.
Samarbete för nya biosfärområden
Biosfärområden är det viktigaste verktyget inom ramen för UNESCO:s vetenskapliga program ”Man and the Biosphere” (MAB). Programmets mål är att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt.
Naturvårdsverket har arbetat aktivt i Unescos MAB-program under ett antal år och deltar i den nationella programkommittén som bland annat ansvarar för kvalitén för biosfärområdena och godkänner nomineringar av nya områden. Kommittén fungerar som en kvalitetsgarant gentemot Unesco.
Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten bidrar Naturvårdsverket också med ekonomiskt stöd till biosfärområdenas verksamhet samt finansierar en nationell koordinator för Biosfärprogrammet Sverige, vilken koordinerar arbetet med att utveckla den nationella strategin och stödjer arbetet med bland annat kandidaturer och förstudier.
Bakgrund till arbetet med biosfärområden
Unesco är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Programmets mål är att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt. Det viktigaste verktyget för programmet är att inrätta biosfärområden.
Man and the Biosphere (MAB) Programme (unesco.org)
Biosfärområden och agenda 2030
I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden. Beslut om biosfärområde ger i sig inte ett skydd i juridisk mening. Det ger inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på befintliga skyddade områden.
En hörnsten är att biosfärområdets arbete ska drivas underifrån och involvera en stor bredd av lokala aktörer, från kommuner och företag till intresseorganisationer och ideella krafter. På så sätt fungerar biosfärområdet som en plattform där olika intressen kan mötas och hitta lösningar som alla vinner på.