Röda små kolonilotter nära vatten

Biosfärområden

Biosfärområden är pilotområden där nya metoder och ny kunskap testas för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Biosfärområden handlar om naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik när det gäller att hållbart hantera relationen mellan människan och naturen – att både bruka och bevara.

727 områden i världen, sju i Sverige

Sedan september 2021 finns 727 biosfärområden i 131 länder. Antalet områden växer med 10-20 per år. Biosfärområden ingår i ett globalt nätverk: "The World Network of Biosphere Reserves". I Norden har vi haft biosfärområden sedan 1970-talet. Det finns för närvarande elva biosfärområden i Norden, varav sju ligger i Sverige: 

Blekinge arkipelag 

Kristianstads vattenrike 

Vindelälven-Juhttátahkka’s 

Voxnadalen 

Vänerskärgården med Kinnekulle 

Älvlandskapet Nedre Dalälven 

Östra Vätterbranterna

Processen att kandidera och utses till biosfärområde är både komplex och lång. Samtidigt ger det många fördelar, framför allt ett stort internationellt nätverk där biosfärområden utbyter erfarenheter och lär av varandra både i Norden, Europa och på global nivå. Att utses till biosfärområde är också en kvalitetsstämpel som ger en stolthet och stärker det lokala engagemanget. 

Framgångar i biosfärområdesarbetet

Syftet med biosfärområden är att stödja utvecklingen av metoder för lokalt arbete med långsikt hållbar utveckling, där den ekologiska dimensionen samspelar med de sociala och ekonomiska dimensionerna. Biosfärarbetet utgår från lokala initiativ, ofta med flera parter involverade, och arbetet samordnas via en förening eller kommun. Organisationen kan se olika ut. 

Utveckling av dessa modellområden för hållbar samhällsförändring, visar att människor kan börja betrakta och förhålla sig till sin omgivning på nya sätt. Arbetssättet har bidragit till att lösa flera konflikter om naturresurser. 

Ett exempel är från Vänerskärgården där biosfärområdet under en längre period gjorde riktade insatser för att hitta nya inkomstmöjligheter och större lokal avsättning för yrkesfiskarna i Vänern samtidigt som det var ett hållbart uttag ur fiskebestånden. Det har bland annat lett till lansering av ett nytt gemensamt varumärke för Vänerlöjrommen. 

Det är Sveriges största biosfärområde och sträcker sig genom en region med skogar, myrar, sjöar och vattendrag. Närmare Bottenviken ingår kustlandskapet med jordbruksmarker och Vindel- och Umeälvens utlopp. Bebyggelsen längs älven har inslag av allt från nybyggarkulturen i kust- och i skogsregionen och samiska inslag längre västerut, till stadsmiljön i Umeå.

Unikt för Vindelälven-Juhttátahkka är att biosfärområdet omfattar urfolket samerna, och att biosfärområdet har bidragit till en framgångsrik samverkan mellan samebyar och övrig befolkning, turism och näringsliv, skogsbruk och jordbruk, storstad och glesbygd. Ett exempel är det internationella projektet BuSK (Building shared knowledge) som har lett till att Trafikverket bygger två passager för stora däggdjur över E4 i Västerbotten, för att underlätta för rennäringen och öka trafiksäkerheten. Ett annat exempel är en förstudie om att utveckla hållbara kommunikationer och kyltransporter längs riksväg 363, både för invånare, besökare och lokala matproducenter längs Vindelälven.

Området ligger i mellersta Sveriges barrskogsbälte med Voxnan som en livsnerv som förenar de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik kring älven. Utöver natur- och kulturvärden omfattar biosfärområdet de vackra hälsingegårdarna som är ett av Unescos utsedda världsarv. I biosfärarbetet har Voxnadalen tre fokusområden: Skogen som hållbar resurs, Levande vatten och Ett öppet och levande landskap.

En viktig fråga är ett hållbart bruk av skogen, så att den ska räcka till både skogsbruk och naturvård, jakt och friluftsliv, med bevarad biologisk mångfald. Ett projekt pågår kring ”hälsingefuran”, en typ av virke med extra hög kvalitet som behövs när man renoverar gamla kulturbyggnader eller tillverkar fönster i trä. Biosfärområdet har tagit initiativ till en fokusgrupp med träindustrier, sågverk, småföretagare inom byggnadsvård, skogsägarföreningar, Naturskyddsföreningen och högskolan i Gävle för att lyfta och sprida kunskap om olika sätt att bruka skogen mer hållbart.

Samarbete för nya biosfärområden

Biosfärområden är det viktigaste verktyget inom ramen för UNESCO:s vetenskapliga program ”Man and the Biosphere” (MAB). Programmets mål är att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt. 

Naturvårdsverket har arbetat aktivt i Unescos MAB-program under ett antal år och har 2010 tagit över ordförandeskapet och ansvaret för svenska MAB-kommittén. Vi finansierar en nationell koordinator som ska stödja arbetet med kandidaturer och förstudier enligt biosfärkonceptet. 

Naturvårdsverket ger också stöd till de områden som godkänts av svenska Programkommittén för Biosfärprogrammet som kandidater för att ta fram ansökan till Unesco för att bli erkänt som ett biosfärområde. Sedan 2016 ger även Havs- och vattenmyndigheten stöd till biosfärområden. 

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten stödjer arbetet med svenska biosfärområden bland annat genom ekonomiskt bidrag till kandidaturer och driftsbidrag till biosfärkontor. Naturvårdsverket ger också stöd till en nationell projektkoordinator samt är värd för programkommittén för det svenska Biosfär-(MAB)-programmet.

Mötesplats biosfär -forskning, innovation och transformation

Mötesplats Biosfär är den första nationella biosfärkonferensen som syftar till att stärka kopplingen mellan kunskapsutveckling, praxis och policy. Konferensen arrangeras 10-12 oktober 2022.

Läs mer om konferensen

Relaterade publikationer

    Bakgrund till arbetet med biosfärområden

    Unesco är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Programmets mål är att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt. Det viktigaste verktyget för programmet är att inrätta biosfärområden. 

    Man and the Biosphere (MAB) Programme (unesco.org) 

    Biosfärområden och agenda 2030  

    Enligt det globala handlingsprogrammet (Lima Action Plan 2016-2025) ska biosfärområden vara modeller för genomförandet av FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030. 

    I Sverige är biosfärområden ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden. Beslut om biosfärområde ger i sig inte ett skydd i juridisk mening. Det ger inte heller några inskränkningar av eller utökade krav på befintliga skyddade områden. 

    En hörnsten är att biosfärområdets arbete ska drivas underifrån och involvera en stor bredd av lokala aktörer, från kommuner och företag till intresseorganisationer och ideella krafter. På så sätt fungerar biosfärområdet som en plattform där olika intressen kan mötas och hitta lösningar som alla vinner på.

    Syftet med biosfärområden

    Med små medel inspirerar de svenska biosfärområdena till förändringsprocesser inom befintliga organisationer och bryter stuprörstänk genom att koppla ihop och mäkla mellan aktörer, både vertikalt och horisontellt. 

    Biosfärområden har en tvärsektoriell och holistisk funktion som:

    • utgör arenor för samverkan
    • kopplar ihop aktörer – vertikalt och horisontellt
    • integrerar de Globala Målen
    • bidrar till att upprätthålla ekosystem
    • främjar lärande om hållbar utveckling

    Så här bidrar biosfärområden till Agenda 2030 (biosfarprogrammet.se)