Internationellt arbete med luft

Luftföroreningar respekterar inte landgränser. De luftföroreningar som släpps ut i andra länder har en stor påverkan på hälsan och miljön i Sverige.

Frisk luft är en förutsättning för liv, hälsa och fungerande ekosystem. Luften vi andas i Sverige påverkas av både svenska utsläpp och det som transporteras hit från andra länder. Svenska föroreningar påverkar även andra länder. Negativa effekter av luftföroreningar är därför en internationell fråga som kräver internationella lösningar. Sverige arbetar aktivt med att driva en ambitiös luftvårdspolitik inom EU, FN:s Luftvårdskonvention och andra viktiga internationella fora.

Luftföroreningar är sedan länge kända för att orsaka stora skador i miljön. På senare år har hälsoeffekterna uppmärksammats alltmer. Luftföroreningar orsakar hjärt-, kärl-, andnings- och lungsjukdomar samt cancer. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dödade luftföroreningar över sju miljoner människor världen över under 2012.

Flera av de luftrelaterade miljökvalitetsmålen som Sveriges riksdag har beslutat kräver internationella lösningar. Dessa mål kan inte uppnås om inte utsläpp till luft minskas betydligt även i andra länder. Detta beror av att den största delen av de luftföroreningar som faller ner över Sverige har transporterats hit med luftströmmarna. Det räcker alltså inte bara med att vi åtgärdar våra egna utsläpp.

På samma sätt påverkar de svenska utsläppen av luftföroreningar våra närliggande länder, vilket gör det viktigt att länderna tillsammans arbetar för att minska sina luftföroreningar. Därför är Sverige och Naturvårdsverket aktiva i det internationella luftvårdsarbetet.

Naturvårdsverkets roll i internationella luftfrågor

Naturvårdsverkets experter deltar i de internationella förhandlingar som sker inom till exempel FN:s luftvårdskonvention och EU. Där samarbetar länderna för att minska utsläppen av luftföroreningar. Sedan december 2013 är Sverige genom Naturvårdsverket ordförande för FN:s luftvårdskonvention.

Efter flera års förhandlingar trädde ny EU lagstiftning, i form av ett nytt så kallat takdirektiv, i kraft den 31 december 2016.

Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar

Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (Short-Lived Climate Pollutants, SLCP) är ett samlingsnamn för sotpartiklar, marknära ozon, kortlivade fluorkolväten och metan. Föroreningarna har en kort livslängd i atmosfären, från några dagar till cirka tio år.

Dieseldrivna fordon, arbetsmaskiner och fartyg samt vedeldning och nedbrytning av organiskt avfall vid soptippar ger utsläpp av dessa föroreningar. En minskning av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar har stor betydelse för luftkvalitet, hälsa, klimatpåverkan och livsmedelsförsörjning. 

Åtgärder mot kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar

Sverige verkar både nationellt och internationellt för åtgärder mot kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. SMHI är den myndighet som fått i uppdrag att samordna det svenska arbetet med kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Naturvårdsverket är en av de svenska myndigheterna som deltar i arbetet.

Det finns många olika kopplingar mellan luft och klimat. Där ingår bland annat arbetet med kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar.

Under de senaste åren har arbete med dessa föroreningar fått stort fokus i det internationella luftarbetet.

Om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SMHI:s webbplats)