Exempel och effekter av att minska ytor för biltrafik

Internationella underlag visar på nyttor för ekonomi, företagande och ökade fastighetsvärden när gator och trafikleder för biltrafik omvandlas.

”Road diet” och ”complete street policies” är etablerade begrepp för omvandling av gator och vägar i nordamerikanska städer genom att minska antalet bilkörfält. Det har ofta genomförts för att öka trafiksäkerhet, men allt oftare är syftet att främja en hållbar stadsmiljö.

Road diet innebär att omvandla en del av allmän gata eller väg till förmån för andra färdsätt än bil.

Källa: Handy, S. & Bonnet, M. 2014. Impact of Highway Capacity and Induced Travel on Passenger Vehicle Use and Greenhouse Gas Emissions. Policy Brief. California Environmental Protection Agency, Air Resources Board.

Complete street policies innebär gatuutformning för att främja tillgängligheten för trafikanter med alla olika trafikslag.

Källa: Yu, C., Xu, M., Towne, S.D. & Iman, S. (2018) Assessing the economic benefits and resilience of complete streets in Orlando, FL: A natural experimental design approach. (2018). Journal of Transport and Health 8 (2018) pp. 169–178.

Effekter av omvandling av ohållbara stadsdelar och trafikleder

Internationella fallstudier av omvandling av gator, vägar och stadsdelar för att minska bilkörfält och bilberoende visar på ett minskat antal bilresor med i genomsnitt cirka 10 procent vid omvandling av bilkörfält. Det vill säga där bilresorna inte omfördelades till andra delar av vägnätet.

The Economic Benefits of Sustainable Urban Mobility Measures – Independent Review of Evidence: Report (pdf, European Platform on Sustainable Urban Mobility Plans 2016)

Köpenhamn, Danmark

När bilfri gatuyta tredubblades i de centrala delarna av Köpenhamn, ökade gångtrafiken med 25 procent:

Gcm-handbok (SKR och Trafikverket 2010)

Gent, Belgien

Efter att belgiska Gent 2016 stängde genomfartsgator för biltrafik har andelen cykelresor ökat från 22 till 35 procent på endast tre år, samtidigt som bilresornas andel har sjunkit från 55 till 27 procent:

How a Belgian port city inspired Birmingham's car-free ambitions (The Guardian)

Gents mobilitetsplan

Zoner gav bättre luft och framkomlighet i innerstaden (Cykelfrämjandet)

Omvandling av bilkörfält

Omvandling av bilkörfält har sammanfattningsvis potential att med korta ledtider åstadkomma:

  • Minskad klimatpåverkan från trafiken när transportarbetet (person- och godskilometer) kan genomföras energieffektivare. Antingen med färre fordonskilometer totalt genom minskade avstånd/kortare resor och transporter, digitala kommunikationer osv eller genom att energieffektivare trafikslag används. Exempel på sistnämnda är att när fordonens klimatpåverkan betraktas i ett livscykelperspektiv så ger cykel 10 gånger lägre klimatpåverkande utsläpp per resa än om motsvarande resa görs med elbil.
  • Mindre trafikbuller.
  • Bättre luftkvalitet.
  • Bättre hälsa när det aktiva resandet ökar, det vill säga att man går och cyklar mer.
  • Ökad yta frigörs till annat än trafik: till grönområden, bebyggelse, etc.

Cycling is ten times more important than electric cars for reaching net-zero cities (theconversation.com)

The climate change mitigation effects of daily active travel in cities (ScienceDirect)

Påverkas ekonomin när biltrafik minskar i städer och tätorter?

Att ta bort ytor för biltrafik på gator och vägar i städer och tätorter har visat sig ha positiva effekter för människors och näringslivets tillgänglighet. Biltrafik tar upp mycket utrymme i städer, men när detta utrymme frigörs, kan det användas effektivare av fler trafikanter i andra trafikslag och till andra ändamål. En mer hållbar stadsmiljö blir resultatet.

Internationella underlag visar på nyttor för företagande och ökade fastighetsvärden i sådana stråk. Den ökade tillgängligheten och den mer välkomnande stadsmiljö som uppstår visar sig öka handelns försäljning generellt i aktuella områden. Både i stadsdelar med låg respektive hög medelinkomst.

Källor

Transport for Londons forskningsprogram om ekonomiska effekter av att öka framkomlighet och utrymme för gång och cykling i London och minska ytor för bilar visar ökad försäljning i handeln i sådana stråk:

Economic benefits of walking and cycling (Transport for London)

Effekter för handeln i New York längs gator som fått separerade cykelbanor:

Protected Bicycle Lanes in New York City (New York City Department of Transportation 2014) (pdf)

Forskningsprojektet EVIDENCE har sammanställt utvärderingar om trafikeffekter och ekonomiska nyttor av mer hållbara transporter i städer:

Om forskningsprojektet EVIDENCE

The Economic Benefits of Sustainable Urban Mobility Measures – Independent Review of Evidence: Reviews (European Platform on Sustainable Urban Mobility Plans 2016) (pdf)

Metod för utvärdering av mer hållbara transporter i New York:

The Economic Benefits of Sustainable Streets (New York City Department of Transportation 2014) (pdf)

Överflyttning av resor från bil till mer hållbara färdsätt bidrar till ökad ekonomisk jämställdhet mellan olika socioekonomiska grupper och olika stadsdelar. När bilberoendet minskar kan tillgängligheten till stadens service, arbetsmarknad osv. bli mer ekonomiskt överkomlig för fler inkomstgrupper i samhället:

  • Jones, P. & Lucas, K. The social consequences of transport decision-making: Clarifying concepts, synthesising knowledge and assessing implications. J. Transp. Geogr. 21, 4–16 (2012).
  • Rachele, J. N., Sugiyama, T., Turrell, G., Healy, A. M. & Sallis, J. F. Automobile dependence: A contributing factor to poorer health among lower-income households. J. Transp. Heal. 8, 123–128 (2018).
  • Yu, C. Y., Xu, M., Towne, S. D. & Iman, S. Assessing the economic benefits and resilience of complete streets in Orlando, FL: A natural experimental design approach. J. Transp. Heal. 8, 169–178 (2018).

Många internationella exempel

Redan innan coronapandemin har alltfler städer i Europa, Nordamerika och andra platser arbetat med omställning till mer hållbar tillgänglighet. Det har gjorts genom att omfördela utrymme på befintliga gator och vägar från bil till andra färdsätt eller annan användning.

Paris, Frankrike

Ett omtalat exempel är Paris där genomfartsled omvandlats till gång- och cykelstråk och där en minskning planeras av antalet parkeringsplatser samt av ringleden genom att omvandla körfält till bland annat grönytor:

40 propositions pour transformer le périphérique (Paris.fr)

The Greening of Paris Makes Its Mayor More Than a Few Enemies (The New York Times)

Vancouver, Kanada

Ett annat aktuellt exempel är Vancouver som planerar att omvandla 200 km av sitt gatunät, motsvarande 11 procent av befintlig gatuyta, från biltrafik till annan användning:

Street reallocation (på vancouverpublicspace.ca)

Vancouver looking to reallocate at least 220 km of roads for public spaces (dailyhive.com)

Barcelona, Spanien

Barcelona omvandlar gatuutrymme, 21 bilgator och 21 gatukorsningar, motsvarande 33 hektar mark, omvandlas till små parker och torg för allmänheten:

Barcelona to convert a third of central streets into car-free green spaces (dezeen.com)

Barcelona's car-free smart city experiment (bbc.com)

Coronapandemin

Städers arbete med att minska bilberoende har ytterligare accentuerats i och med coronapandemin eftersom social distansering i stadens trafik är viktig för att undvika smittspridning. Resor med kollektivtrafik bör under pandemin till exempel minskas eller undvikas för att färre ska utsättas för smittrisk. Samtidigt som städerna önskar motverka att invånarna istället väljer att ta bilen i ökad utsträckning.

Därför omvandlas nu på många håll trafikleder och gator. Parkeringsplatser och bilkörfält blir gång- och cykelbanor. Syftet är att främja gång- och cykeltrafik, som ses som färdsätt där man kan hålla social distans, som alternativ till kollektivtrafik. Och med syfte att minska biltrafiken och de lokala luftföroreningar den ger upphov till, vilka dessutom bedöms öka riskerna för komplikationer av coronainfektion.

The impact of COVID-19 on transport and mobility (Eltis – The Urban Mobility Observatory)

Re-allocating road space to make walking and cycling safer during Covid-19 and beyond (Sustrans.org.uk)

World cities turn their streets over to walkers and cyclists (The Guardian)

City leaders aim to shape green recovery from coronavirus crisis (The Guardian)

Large areas of London to be made car-free as lockdown eased (The Guardian)

Paris Has a Plan to Keep Cars Out After Lockdown (Bloomberg CityLab)

Europe’s Cities Are Making Less Room for Cars After Coronavirus (Bloomberg CityLab)

Mapping How Cities Are Reclaiming Street Space (Bloomberg CityLab)

Utvärdering av effekter av minskad kapacitet för biltrafik i Oslo

Forskningsprojektet BYTRANS har studerat omvandlingar av gatu- och vägkapacitet i Oslo som genomförts 2015 till 2019 och utvärderat effekter för transportsystemet, miljön och för olika trafikantgrupper och hur dessa anpassar sig till ändringarna.

Projektet visar bland annat att borttagande av bilkörfält inte nödvändigtvis behöver ersättas med annan sådan kapacitet för att tillgängligheten ska fungera väl i staden. Flera rapporter från projektet om effekter av minskad kapacitet på infarter, ringleder och i stadskärnan finns här:

Forskningsprojektet BYTRANS (toi.no)

Projektet visar att godstrafiken behöver beaktas särskilt vid sådan omvandling av biltrafikens kapacitet i städer. Om effekter för gods-och varutransporter, och åtgärder för att underlätta för gods- och varutransporter vid omvandling i städer för minskad biltrafik:

Effekter og konsekvenser av endringer i transportsystemet: gods- og varetransport (toi.no)

Hagen, O. H. & Tennöy, A. (2021) Street-space reallocation in the Oslo city center: Adaptations, effects, and consequences. Transportation Research Part D: Transport and Environment. Volume 97, August 2021:

Street-space reallocation in the Oslo city center: Adaptations, effects, and consequences (ScienceDirect)