Hur kan transporternas miljöpåverkan minska?

En av de största utmaningarna för miljöarbetet är att minska transporternas negativa påverkan på klimatet och miljön.

Omställningen till en transportsektor med minskad miljöpåverkan behöver stå på tre ben:

  • Energieffektiva och fossilfria fordon.
  • Högre andel förnybara drivmedel för att driva fordonen.
  • Ett mer transporteffektivt samhälle.

För att klara detta behöver mer hållbar tillgänglighet utvecklas med digitala kommunikationer och transporter som är resurs- och energieffektiva. Städer och tätorter behöver planeras så att resavstånd kan minska. Detta kallas transporteffektivare samhälle.

Trafikarbetet med energiintensiva trafikslag som bil, lastbil och flyg behöver minska. Resor och transporter som görs med dessa trafikslag behöver ske med energieffektiva fordon och utan fossila drivmedel.

Ett transporteffektivare samhälle behövs

Med ”transporteffektivt samhälle” menas att trafikarbetet (den sträcka som fordonen sammanlagt färdas) minskar med energiintensiva motoriserade transporter med personbil, lastbil och flyg. Trafikarbetet kan minska genom att resor och transporter kan kortas eller helt ersättas genom exempelvis telekommunikationer och stadsplanering.

Minskat trafikarbete åstadkoms också när de resor och transporter som ändå ska genomföras kan effektiviseras. Det kan vara genom en överflyttning från exempelvis bilresande till alternativa färdsätt som är mer energieffektiva, genom ökad fyllnadsgrad per fordon, genom att de fordon och den infrastruktur som används har mindre miljöpåverkan vid tillverkning och skrotning och så vidare.

Ett transporteffektivare samhälle handlar om att i samhällsplanering och med styrmedel påverka efterfrågan på resor och transporter, vilka transportsätt som vi väljer, och hur långa sträckor som vi reser/transporterar gods.

Både förutsättningar och lösningar för människors och näringslivets tillgänglighet ser olika ut i stad och på landsbygd. Tillgänglighet kan åstadkommas på andra sätt än genom att resa och transportera, och detta gäller framförallt i och mellan städer och tätorter. Genom digitala kommunikationer och genom kortare avstånd mellan bostäder och service med täthet och funktionsblandning i bebyggelsen så blir det möjligt för fler att välja bort bilen och gå, cykla och resa kollektivt. 

Om stadens utrymme används för att göra det lätt att köra och parkera bilen så väljer istället fler att resa på detta sätt.

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet (Energimyndighetens webbplats)

Effektivare transporter minskar behov av ny infrastruktur

För att minska transporternas miljöpåverkan behöver transportinfrastrukturen – vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser – och det transportsystem som redan finns, användas så energieffektivt och yteffektivt som möjligt.

I planering av transportinfrastruktur anges ofta att den så kallade fyrstegsprincipen ska användas. Då ska i första hand åtgärder väljas som kan minska efterfrågan på transporter eller påverka valet av transportsätt så att det transportsystem som redan finns kan utnyttjas mer effektivt. Först i tredje hand ska ombyggnader av vägar och järnvägar övervägas, och som sista steg byggande av ny infrastruktur.

Läs mer om fyrstegsprincipen på Trafikverkets webbplats

Ny infrastruktur behöver byggas med så lite miljöpåverkan som möjligt

Transportinfrastruktur styr var verksamheter och bostäder lokaliseras och därmed vilka res- och transportmönster som uppstår. Vilken infrastruktur som byggs har stor betydelse för människors och näringslivets möjligheter att välja energieffektiva resor och transporter en lång tid framöver. Om det inte finns en spårväg, cykelbana eller hamn så kan inte den typen av resor och transporter göras.

Nationell och regionala planer för utveckling av transportinfrastruktur påverkar hur samhället och trafiken utvecklas i många år framöver. Den infrastruktur för transporter som byggs behöver gynna transportsätt som påverkar miljön mindre negativt: till exempel kollektivtrafik och cykel för personresor och järnväg och sjöfart för godstransporter.

Ny infrastruktur för transporter som byggs behöver utformas så att störningar, intrång och barriärer blir så små som möjligt. Transportinfrastruktur har en livslängd på 60 år eller mer.

Själva byggandet av infrastrukturen för transporter innebär ofta en stor energianvändning. Den energianvändningen varierar beroende på vilken typ av infrastruktur som byggs och i vilken omgivning den byggs.

Klimatkalkyl för byggande av transportinfrastruktur på Trafikverkets webbplats

Stad och landsbygd har olika förutsättningar för att minska trafik

Utbyggnad av telekommunikationer gör det möjligt att arbeta och delta i möten utan fysisk transport, också långt utanför städer. Samordning av godstransporter ökar fyllnadsgraden per transport och minskar antalet fordonskilometer med lastbil.

Hållbar stadsplanering minskar trafiken och dess miljöpåverkan

Forskning visar att för att minska biltrafikarbete så krävs samverkande paket av åtgärder och styrmedel. Sådana paket behöver bestå av både så kallade pull-åtgärder och push-åtgärder.

Pull-åtgärder syftar till att ”dra” trafikanterna till att välja andra färdsätt genom att göra gång, cykling och kollektivtrafik mer attraktivt. Push-åtgärder ska ”knuffa” trafikanter till andra färdsätt genom att göra bilen till ett mindre attraktivt alternativ.

Det räcker ofta inte att bara exempelvis öka busstrafikens turtäthet, om man inte samtidigt genomför åtgärder som påverkar hur attraktivt det är att ta sig fram med bil i området.

Exempel på sådana kombinationer av åtgärder och styrmedel kan vara att

  • en ny busslinje införs (pull)
  • resenärer får prova-på-resekort i busstrafiken för att uppmuntras att resa kollektivt istället för med bil (pull)
  • ett bilkörfält omvandlas till busskörfält för den nya busslinjen (både pull, genom att busstrafiken får kortare restid och push, när biltrafik får längre restid i samma stråk)
  • parkeringsavgiften höjs för bilar i området införs (push, genom att det blir lite dyrare att använda bil i området)
Några exempel på hållbar stadsplanering som minskar efterfrågan på biltrafik
  • En bebyggelsestruktur som gynnar kollektivtrafiken, gång- och cykeltrafiken minskar behovet av att ta bilen för att förflytta sig.
  • Korta avstånd mellan bostad, arbete, service och fritidsaktiviteter gör det möjligt att minska bilberoende.
  • Miljözoner för tunga och lätta fordon minskar utsläpp av luftföroreningar och buller från biltrafiken.
  • Ökad samordning av godstransporter kan öka fyllnadsgrad och minska antalet transporter i städer och tätorter.
  • Mindre utrymme till bilparkeringsplatser ökar utrymme för andra mer hållbara trafikslag än bil. Då kan städernas mark användas till annat än trafik – till bostadsbyggande och ytor för fritidsaktiviteter och grönområden.
  • Säkra trygga gång- och cykelvägar minskar behovet för föräldrar att skjutsa barnen med bil till skolan och fritidsaktiviteter.

Vad kan du göra själv?

Du själv kan bidra till att begränsa miljöpåverkan från trafiken genom att välja annat sätt att resa än med bilen eller spara in på resan. Bränslesnåla bilar och mindre miljöbelastande bränslen samt sparsamt körsätt minskar miljöpåverkan när du behöver göra en bilresa.

När du konsumerar kan du välja varor som är närproducerade och inte har transporterats långväga. Vid e-handel kan du välja lösningar som minskar transporterna, till exempel avstå från hemleveranser med budbil och istället hämta paketet på paketutlämning samtidigt som du ändå gör andra ärenden dit.