Vad ingår i de konsumtionsbaserade utsläppen?

Det här ingår i statistiken om Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och så beräknas den.

Sverige har en stor utrikeshandel. Vi både påverkar och påverkas av ett ökat globalt handelsutbyte mellan världens länder. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår till följd av svensk import utgör en stor och växande andel av våra totala konsumtionsbaserade utsläpp.

Hushållens konsumtion är en stor utsläppskälla

Cirka 60 procent av utsläppen kommer från hushållens konsumtion och resterande 40 procent från offentlig konsumtion och investeringar.

Gruppen hushållens konsumtion består av utsläpp som kan kopplas till hushållens utgifter för varor och tjänster, som används för att tillgodose hushållens behov. Sådana varor och tjänster som finansierats av offentliga myndigheter, exempelvis tandvårdsbidrag, ingår inte i denna grupp. De ingår istället i offentlig konsumtion. Den offentliga konsumtionen motsvaras av de varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet. Investeringar är utsläpp kopplat till den offentliga sektorns och näringslivets inköp av exempelvis byggnader, maskiner, vägar och värdeföremål samt lagerinvesteringar.

konsumtion-klimat-2.png

Figuren visar Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp år 2019 – andelar per konsumtionsområde.

Utsläpp från investeringar kommer oftast från utlandet

Cirka 63 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen kommer ifrån utlandet i form av investeringar och hushållens import av livsmedel och övrig konsumtion. Det är stora utsläpp från andra länder i de flesta sektorer förutom i transportsektorn. Att transportrelaterade utsläpp främst sker i Sverige beror på att majoriteten av personbilstransporterna sker inom Sveriges gränser.

konsumtion-klimat-4.png

Figuren visar Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp per konsumtionsområde och produktionsregion år 2019. Källa: Naturvårdsverket/ Statistikmyndigheten SCB.

Sverige har en stor export och därmed höga utsläpp

I gruppen export ingår utsläpp som kan kopplas till varor och tjänster som Sverige exporterar. Skillnaden jämfört med de konsumtionsbaserade utsläppen (inhemsk slutlig användning), är att produkterna sedan inte konsumeras i Sverige. Dessa utsläpp ingår ej i svenska konsumtionsbaserade utsläpp eftersom slutanvändningen sker utomlands och följaktligen tillhör ett annat lands konsumtionsutsläpp.

territoriella-och-konsumtionsbaserade-utslapp.png

* Utsläpp från svenska aktörer utomlands läggs till och utsläpp från utländska aktörer i Sverige dras bort från de totala utsläppen.

Modell för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser beräknas med en så kallad miljöexpanderad input-output-analys. I analysen inkluderas utsläpp längs hela värdekedjan i hela produktionsprocessen, oavsett var i världen utsläppen sker. Utgångspunkten för metoden är att fånga ekonomins totala ”produktionsrecept”, det vill säga vad varje bransch konsumerar och producerar, och dess slutgiltiga användning.

Basen för beräkningarna är miljö- och nationalräkenskapernas ramverk, vilken också används för att mäta utbud och efterfrågan i ekonomin. Denna statistik kombineras sedan med klimatdata per

bransch för inhemskt producerade samt importerade produkter. Även utsläpp orsakade av resor och transporter i andra länder inkluderas i beräkningarna.

Utsläpp och upptag i sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte i beräkningarna. Läs gärna mer om metodiken som Miljöräkenskaperna på Statistikmyndigheten SCB ansvarar för.

Kvalitetsdeklaration, Miljöräkenskaper – Miljöpåverkan från konsumtion (pdf på scb.se)

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp 

Det mest förekommande och huvudsakliga måttet för klimatpåverkande utsläpp omfattar de territoriella utsläppen, inom Sveriges gränser, och används för att följa upp klimatmålen som satts upp för Sverige inom FN, EU och nationellt. Utöver territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp beräknas även produktionsbaserade utsläpp, vilket definieras som utsläpp från svenska ekonomiska aktörer. Det omfattar utsläpp från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser.