Klimatet och konsumtionen

Sverige handlar varor och tjänster internationellt, som till exempel livsmedel, olika råmaterial till industriell produktion och andra produkter. Det bidrar till utsläpp i Sverige, men också i andra länder.

Naturvårdsverket publicerar årligen statistik om Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp som ett kompletterande mått för att följa upp den klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar både i Sverige och utomlands.

En stor del av Sveriges konsumtion tillgodoses av import, samtidigt som vi har en stor export. För att följa upp utsläpp som svensk konsumtion orsakar i Sverige och i andra länder publicerar Naturvårdsverket konsumtionsbaserad statistik. De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar alla utsläpp som sker för att tillfredsställa efterfrågan i Sverige, oavsett var i världen de uppstår, i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar i exempelvis byggnader och infrastruktur.

De konsumtionsbaserade utsläppen är ett kompletterande mått till de så kallade territoriella utsläppen, det vill säga utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser och som är förankrat i internationellt överenskomna riktlinjer. Det är de territoriella utsläppen som används för att följa upp nationella åtaganden under Parisavtalet.

93
miljoner ton koldioxidekvivalenter

Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp

År 2019 var Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Ungefär 63 procent av dessa uppstår utomlands.

Konsumtionsbaserade klimatutsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp inkluderar en produkts alla utsläpp som sker i alla led innan den konsumeras, oavsett var i värdekedjan dessa utsläpp sker. Storleken på de konsumtionsbaserade utsläppen som sker i andra länder beror på hur mycket vi importerar, hur utsläppsintensiva varorna eller tjänsterna är och hur stor utsläppsintensiteten i landet är där produktionen sker. Allt som produceras i en ekonomi ingår i nationalräkenskaperna som tas fram av SCB (här beräknas bland annat BNP) vilket ligger till grund för beräkningarna av de konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen. Att beräkna konsumtionsutsläpp är viktigt för att nå miljömålen. 2010 antog riksdagen ett generationsmål för Sverige som anger inriktningen för svenskt miljöarbete. Målet understryker behovet av att utsläppsminskningar i Sverige inte får ske på bekostnad av miljö eller hälsa i andra länder och därför behöver vi kunna följa upp även de utsläpp som orsakas av vår import.

Parisavtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att kunna uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan bör de globala utsläppen vara i genomsnitt högst 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050. Det motsvarar en flygresa i ekonomiklass till södra Spanien tur och retur (inräknat höghöjdseffekten) för en person. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser motsvarar cirka 9 ton koldioxidekvivalenter per person och år.

konsumtion-klimat-1.png

Från produktionsbaserade till konsumtionsbaserade utsläpp

Sveriges territoriella utsläpp, som beräknar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, var 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019. Eftersom de konsumtionsbaserade utsläppen även inkluderar utsläpp som uppstår utomlands är den totala utsläppsmängden högre.

Figuren visar ett flödesdiagram över Sveriges utsläpp av växthusgaser, och illustrerar de utsläpp som sker i Sverige (i blått) och utomlands (i grönt) samt om dessa utsläpp kopplar till export eller inhemsk konsumtion. De konsumtionsbaserade utsläppen var cirka 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019.

territoriella-och-konsumtionsbaserade-utslapp.png

* Utsläpp från svenska aktörer utomlands läggs till och utsläpp från utländska aktörer i Sverige dras bort från de totala utsläppen.

Förslag om nya klimatmål för klimatpåverkan från konsumtion och exportens klimatnytta

Den 8 april 2022 lämnade den parlamentariska tillsatta kommittén Miljömålsberedningen förslag om nya klimatmål. Beredningen föreslår att det klimatpolitiska ramverket ska kompletteras med mål om klimatpåverkan från svensk konsumtion och klimatnyttan från export.

De mål som Miljömålsberedningen föreslår till regeringen är:

  • Mål för konsumtionens klimatpåverkan, inklusive ett långsiktigt mål om att nå nettonollutsläpp till 2045. 
  • Mål för exportens klimatpåverkan. 
  • Mål om att inkludera det internationella flygets klimatpåverkan i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål.
  • Mål om att inkludera klimatpåverkan från halva sträckan för internationell sjöfart som avgått eller anlöpt svensk hamn, i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål.
  • Mål om att inkludera koldioxidutsläpp från inrikes flyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030. 
  • Mål om att utsläpp från offentlig upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt. Miljömålsberedningen föreslår även ett paket med styrmedel och åtgärder inom detta område, inklusive ett krav att beakta de nationella klimatmålen i offentlig upphandling.

Miljömålsberedningens förslag har överlämnats till regeringen som nu kan ta ställning till förslagen innan beslut kan fattas av Sveriges riksdag.

Sveriges globala klimatavtryck, SOU 2022:15 (regeringen.se)

Läs mer om klimat och konsumtion

    Statistik