Klimatet och bygg- och fastighetssektorn
Byggandet och förvaltning av byggnader står för stora utsläpp av växthusgaser från material- och energianvändningen i sektorn. Åtgärder behövs för att kunna förena en hög byggtakt med Sveriges klimatmål.
I Sverige ligger byggandet på en nivå som inte varit aktuell sedan 1970-talet när miljonprogrammet byggdes. Även när det gäller renovering och byggande av vägar och järnvägar är behovet stort. Att förena en hög byggtakt med Sveriges klimatmål är en utmaning. Dessutom står svenska byggnader för ungefär 40 procent av Sveriges energianvändning, som går till el och uppvärmning. Svenska byggnader står totalt för en dryg femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser sett ur ett livscykelperspektiv.
Bygg- och fastighetssektorn omfattar aktörer från alla skeden i en byggnads livscykel, från att de byggs, används, renoveras och tills byggnaden rivs. Byggbranschen har tagit fram en gemensam färdplan för att nå nettonollutsläpp 2045 inom ramen för regeringsinitiativet ”Fossilfritt Sverige”. Aktörer längs hela värdekedjan har visat ett stort intresse för att skapa affärsmöjligheter utifrån klimatomställningen.
Färdplan: Bygg- och anläggningssektorn (fossilfrittsverige.se)
Olika sätt att minska klimatpåverkan från byggnader
Aktörer inom bygg- och fastighetssektorn har stora möjligheter att påverka klimatutsläppen från byggnader ur ett livscykelperspektiv.
Åtgärder inom uppvärmning och materialproduktion är särskilt viktiga för att sektorn ska nå netto-noll utsläpp på sikt. Tänkbara åtgärder finns inom följande områden:
- Material – minskad användning av material i byggnader, mer klimatsmart produktion av material, och genom att byta ut material mot mer hållbara alternativ.
- Transport – minskade transporter, överflyttning till transportslag med mindre klimatpåverkan, och ökad elektrifiering.
- Energi och uppvärmning – energieffektivisering genom renovering, minskad användning av fossila bränslen för fjärrvärmeproduktion och högre energikrav.
- Avfall – design av byggnader för ökad flexibilitet och ombyggnad samt för ökad materialåtervinning.
- Byggbehov – minskat behov av yta per person genom exempelvis delningsekonomi, aktivitetsbaserade och flexibla kontor, högre grad av flexibilitet i bostadsmarknaden.
Effekten av införda och föreslagna åtgärder
I takt med att byggnaderna blir mer energieffektiva och att utsläppen från uppvärmningssystemen minskar blir utsläppen från byggskedet allt viktigare för att bedöma byggnaders klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv.
Boverket följer upp bygg- och fastighetssektorns klimatutsläpp som en del i uppföljningen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Indikatorn visar att den svenska bygg- och fastighetssektorn står för en dryg femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Dessutom bidrar sektorns användning av varor och tjänster som producerats i andra länder med klimatpåverkan. Importerade varor och tjänster ger upphov till omkring en åttondel av de utsläpp som svensk konsumtion ger upphov till i andra länder.
Miljöindikator om utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn (boverket.se)
Naturvårdsverket och Boverket har, inom ramen för Miljömålsrådets arbete, tagit fram en modell och ett referensscenario som visar utsläpp av växthusgaser från den svenska bygg- och fastighetssektorn fram till 2050.
Modellen för scenarierna är tänkt att på sikt kunna användas som stöd för att analysera den pågående utvecklingen inom bygg- och fastighetssektorn, möjligheterna för sektorn att bidra till de nationella klimatmålen samt för sektorn att själv följa upp sina egna klimatmål.
Naturvårdsverket och Boverkets PM:
Klimatscenarier för bygg- och fastighetssektorn – Förslag på metod för bättre beslutsunderlag (pdf)
Rapport: Modell för bedömning av svenska byggnaders klimatpåverkan (ivl.se)
Vägledning för livscykelanalyser som stöd till åtgärder
För att åstadkomma en förändring i branschen finns det ett behov av dialog, samordning samt fördelning av kostnader och risker mellan olika aktörer i värdekedjan. Ett viktigt verktyg för detta är att använda livscykelanalyser, där miljöpåverkan av byggprojekt bedöms ur ett livscykelperspektiv.
För att uppmuntra och motivera fler att efterfråga eller beställa livscykelanalyser när en byggnad ska uppföras eller renoveras så har Boverket tagit fram en vägledning i frågan.
Vägledning om livscykelanalyser för byggnader (boverket.se)
Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har.
Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Det betyder att nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 berörs. Mer information hittar du hos Boverket.