Förutsättningar för stöd från Klimatklivet

Klimatklivet ger stöd till de åtgärder som ger störst klimatnytta. Beräkningen av utsläppsminskning är därför ett av de viktigaste underlagen i ansökan för att visa hur utsläppen kommer att se ut både med och utan investeringsstöd. De åtgärder som beräknas ge störst minskning av växthusgaser per investerad krona är de som får stöd.

Naturvårdsverket får endast ge stöd till åtgärder som bidrar till att öka takten för att nå miljömålet Minskad klimatpåverkan. Stöd kan bara ges till en åtgärd som inte skulle genomförts utan stödet eller om den genomförs på ett sätt så att den ger en större utsläppsminskning jämfört med om stöd inte beviljas. I vilken utsträckning stöd från Klimatklivet bidrar till att minska utsläppen definieras som additionalitet. Med andra ord måste stödet bidra till en additionell effekt med avseende på utsläppsminskning.

Stöd ska ges till åtgärder med stor sannolikhet att kunna genomföras så att stödet bidrar till en konkret utsläppsminskning. Du som söker behöver därför kunna visa att du har förmåga att finansiera den egna delen av kostnaden. Projektorganisationen ska också ha tillräcklig kunskap och organisatorisk kapacitet för att genomföra en åtgärd som är komplex eller kostnadskrävande.

Klimatklivet är ett lokalt och regionalt investeringsstöd. Om du vill genomföra åtgärder i flera län måste du skicka in en ansökan per län.

Klimatklivet har möjlighet att bevilja stöd till tillståndspliktiga verksamheter under vissa förutsättningar enligt 6 § förordning (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar. “Stöd får ges till en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 3 kap. 1 § förordningen (2020:1180) om vissa utsläpp av växthusgaser endast om stödet avser åtgärder som innebär ökad användning av spillvärme. Förordning (2020:1185).”

Naturvårdsverket tolkar begreppet verksamhet som sådan huvudverksamhet som beskrivs under verksamhetsbeskrivningar i bilagan till Förordningen (2020:1180) om utsläpp av vissa växthusgaser, men inte de verksamheter eller enheter som avses i anvisning 4 i samma bilaga. Spillvärme definieras som överskottsenergi som inte kan nyttiggöras internt och där alternativet är att värmen släpps ut till omgivningen.

En tillståndspliktig verksamhet kan söka stöd för åtgärder från Klimatklivet, om åtgärden inte rör själva huvudverksamheten enligt bilagan eller om åtgärden innebär ökad leverans av spillvärme.

Stöd till investeringar som främjar HVO kan vara möjligt när drivmedlet som ersätts inte omfattas av reduktionsplikt och det därför inte finns andra styrmedel som främjar biodrivmedel. I många fall använder sjöfartstrafik sådan diesel och bensin som inte är reduktionspliktig. I de fallen bedömer vi att stöd från Klimatklivet kan bidra till att öka takten för att nå klimatmålen. Det kan gälla till exempel stöd till åtgärder som främjar HVO i sjöfart.

Investering i en åtgärd som syftar till att producera el från biogas som producerats genom rötning och där omvandlingen till el sker i stationär motor kan beviljas stöd från Klimatklivet.

I vissa fall kan ansökningsunderlaget bedömas vara för osäkert för att vi ska kunna bevilja stöd. Ett sådant exempel är åtgärder där utsläppsminskningen i huvudsak rör biologiska processer relaterade till gödsel. Där gör Naturvårdsverket bedömningen att tillgängliga beräkningsunderlag inte är tillräckligt säkra för att motivera beslut om stöd. Det beror på att utsläpp från sådana åtgärder varierar beroende på flera både oförutsägbara och platsspecifika faktorer. Det kan handla om ansökningar för att effektivisera gödselspridning eller täckning av gödselbrunnar. Den typen av åtgärder hänvisar vi istället till Jordbruksverkets landsbygdsprogram som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Klimatklivet ska stimulera klimatinvesteringar. Det betyder att stödet ska leda till investeringar som inte skulle ha blivit av annars. En åtgärd som skulle genomförts utan stödet kan inte beviljas. Det gäller till exempel om åtgärden genomförs som en följd av kravställning i en upphandling.

Om genomförandet däremot bidrar till att i större utsträckning minska växthusgasutsläpp, jämfört med upphandlingskrav, ger stödet additionella effekter och stöd kan vara möjligt att bevilja. Kort återbetalningstid gör det också sannolikt att åtgärden skulle ha genomförts även utan stöd.

Stöd kan inte ges retroaktivt till en åtgärd som redan har påbörjats eller slutförts eftersom den då skulle ha genomförts även utan stöd. När det har uppstått kostnader för en åtgärd eller när hela eller delar av arbetet har utförts bedömer Naturvårdsverket att åtgärden är påbörjad. Förarbete såsom förstudie eller att samla in offerter medför däremot inte att åtgärden anses påbörjad.

Klimatklivet ger inte stöd till försöksanläggningar eller andra åtgärder som inte säkerställer en tydlig utsläppsminskning, det vill säga pilotprojekt, testanläggningar, förstudier, kartläggning eller testning och verifiering av teknik.

För att berättiga till stöd till en åtgärd som ska genomföras enligt andra lagar, måste åtgärden vara mer ambitiös än vad som krävs enligt lagstiftning, författningar eller villkor i tillstånd.

Åtgärder som räknas som marknadsföring enligt definitionen i 3 § marknadsföringslagen (2008:486) kan inte få stöd.

Klimatklivet kompletterar andra delar i regeringens klimatpolitik. Åtgärder som omfattas av Bonus Malus systemet för personbilar kan därför inte få stöd från Klimatklivet.

Generellt sett kan inte en åtgärd beviljas medel från olika stödsystem, men det kan vara möjligt i vissa fall. Till exempel för separata åtgärder som i någon form hänger samman.

Klimatklivet beviljar inte investeringsstöd till åtgärder som främjar biodieseln HVO (hydrerad vegetabilisk olja) i syfte att ersätta drivmedel som omfattas av reduktionsplikt. Användningen av HVO som drivmedel främjas i stor utsträckning av reduktionsplikten och därför ger Klimatklivet generellt inte stöd till sådana åtgärder.

Det är framför allt åtgärder som främjar användning av HVO i vägtrafik, till exempel tankstationer och fordon, som inte kan beviljas stöd. Utbyggnad av infrastruktur för tankstationer där enbart HVO erbjuds, bedöms inte öka takten för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, vilket är ett krav för stöd från Klimatklivet.

Reduktionsplikten är det styrmedel som Naturvårdsverket bedömer ska syfta till att främja en ökad användning av HVO inom vägtrafik. Reduktionsplikten innebär en stegvis ökad inblandning av biodrivmedel i fossil bensin och diesel i tankinfrastruktur fram till år 2030. Ställningstagandet gäller sedan hösten 2019 och går i linje med kritik som framförts av WSP (2017) och Riksrevisionen (2019). Användningen av HVO som drivmedel främjas i stor utsträckning av reduktionsplikten, men i de fall när andra styrmedel saknas för att främja ersättning av fossila drivmedel med biodrivmedel bedömer vi att Klimatklivet kan ge stöd. Läs mer om det under åtgärder som kan få stöd.

Huvudregeln är att stöd från Klimatklivet inte får gå till åtgärder som är tillståndspliktiga enligt EU:s handel med utsläppsrätter EU ETS.

Om själva åtgärden ligger utanför verksamheten som gör anläggningen tillståndspliktig eller gäller utnyttjande av spillvärme gäller vissa undantag. Läs mer om det under Åtgärder som kan få stöd – Vissa åtgärder i verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel.

En åtgärd som innebär produktion av el kan inte få stöd från Klimatklivet. Installation av solceller kan således inte beviljas stöd. Undantag gäller en åtgärd som syftar till att elproduktion från biogas som producerats genom rötning och där omvandlingen till el sker i stationär motor.