Vad är klimatanpassning?

Klimatförändringar kan ge upphov till skador och förluster av olika slag. Klimatanpassning handlar om att rusta samhällen för de nya utmaningar som en ökad uppvärmning ger.

Det finns en tydlig koppling mellan global uppvärmning och behovet av att anpassa våra samhällen till ett förändrat klimat. Ju mer vi lyckas begränsa uppvärmningen, desto mindre blir behovet av klimatanpassningsåtgärder. Helst vill vi att de negativa effekter som klimatförändringarna ger upphov till ska undvikas genom att vi minskar våra utsläpp av växthusgaser, men klimatet är redan i förändring och en del effekter ser vi redan idag. Därför gäller det att anpassa oss både till de förändringar vi märker av nu, och de vi inte kommer kunna förhindra i framtiden. I Parisavtalet konstateras att det nuvarande behovet av klimatanpassning i världen är stort.

Parisavtalet innehåller ett övergripande globalt mål om att stärka anpassningsförmågan och motståndskraften mot klimatförändringar. Avtalet fokuserar också på att hantera förluster och skador av klimatförändringar. Det handlar bland annat om hur länder ska rusta sig för att minska sårbarheten. Länderna uppmuntras samarbeta med varandra, och att dela information för att stärka det globala anpassningsarbetet. Olika samarbetsområden pekas ut, såsom system för tidig varning, förberedelser för akuta händelser, försäkringslösningar, riskbedömning och riskhantering. De länder som har bäst förutsättningar att arbeta med anpassning uppmuntras att gå före, och ge stöd till mindre utvecklade länder.

I Sverige har regeringen beslutat om en strategi för klimatanpassning som anger mål och ansvar för det nationella arbetet. Samhället behöver anpassas efter de konsekvenser ett förändrat klimat kan medföra för mark, vatten och bebyggelse. Två exempel på klimatanpassningsåtgärder är att arbeta med ekosystemtjänster och grön infrastruktur. I båda fallen drar vi nytta av naturens egen förmåga att hantera översvämningar, värmeböljor och andra negativa klimateffekter. Detta kan exempelvis handla om att bevara eller återskapa grönområden och våtmarker, som fyller viktiga funktioner för att rena luft och vatten, reglera temperatur och fånga upp vatten vid extrema skyfall.

Klimatanpassning handlar inte bara om tekniska eller andra fysiska åtgärder i samhället, utan kan också handla om information för att öka kunskap om klimatförändringen och dess effekter, eller att införa nya rutiner i en verksamhet. Ett förändrat klimat kan också skapa nya förbättrade förutsättningar för en del sektorer. Varmare temperaturer medför exempelvis en längre växtsäsong, vilket kan öppna för nya grödor eller ytterligare skördar varje år. Klimatanpassning handlar därför också om att ta tillvara nya möjligheter på bästa sätt.

Läs mer om klimatanpassning