Hur går det globala klimatarbetet?
Det långsiktiga målet i Parisavtalet innebär att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 °C med sikte på högst 1,5 °C jämfört med förindustriell nivå. För att stabilisera klimatet i enlighet med Parisavtalets temperaturmål är det viktigt att de globala utsläppen börjar minska i snabb takt.
Diskussionerna inför och under FN:s klimatkonferenser har handlat mycket om behovet av ökad ambition inom det globala klimatarbetet för att sluta gapet mellan ländernas klimatåtaganden och Parisavtalets temperaturmål.
Varje land som står bakom Parisavtalet måste lämna in en nationellt beslutad klimatplan som ska uppdateras vart femte år. Klimatplanerna anger ländernas nationellt fastställda åtaganden som enligt Parisavtalet bör skärpas över tid.
Nuvarande åtaganden räcker inte till
Varje år publicerar UNFCCC-sekretariatet en syntesrapport som ger en överblick över hur ländernas gemensamma åtaganden ligger till gentemot Parisavtalets tempereraturmål.
Den 25 oktober 2022 publicerade UNFCCC en uppdaterad syntesrapport. Enligt den uppdaterade analysen beräknas de globala utsläppen av växthusgaser öka med ungefär 10 procent till 2030 jämfört med 2010, förutsatt att alla åtaganden implementeras. Jämfört med föregående års klimatplaner är det en förbättring, men det krävs en betydande ökning i ambitionsnivå för att världens länder ska kunna nå Parisavtalets temperaturmål.
2022 NDC Synthesis Report (unfccc.int)
Enligt FN:s klimatpanels, IPCC:s, senaste sammanställning av det aktuella kunskapsläget, behöver de globala växthusgasutsläppen i grova drag halveras till 2030 jämfört med 2019 om vi ska ligga i linje med 1,5-gradersmålet.
Den 26 oktober 2022 publicerade FN:s miljöprogram, UNEP, sin årliga rapport, Emissions Gap Report 2022. Rapporten utvärderar det globala klimatarbetet och informerar om möjligheter att genomföra en klimatomställning som ligger i linje med Parisavtalets temperaturmål. Enligt rapportens slutsatser fastställs det att nuvarande klimatplaner pekar på en uppvärmning på ungefär 2,4–2,6 grader till slutet av århundradet, förutsatt att alla åtaganden implementeras.
Global översyn av klimatplaner
Enligt Parisavtalet ska det genomföras en global översyn av hur ländernas gemensamma insatser och åtaganden ligger till i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål. De nationella klimatplanerna är centrala underlag till den globala översynen. Den första översynen ska vara klar först 2023.
Det krävs en snabb global omställning
De närmaste årtiondena måste därför kännetecknas av en snabb global omställning bort från fossila bränslen tillsammans med en rad andra åtgärder som sänker utsläppen av växthusgaser.
Sett över tid så har de globala utsläppen av växthusgaser ökat stadigt under hela efterkrigstiden, med bara några enstaka nedgångar under perioden där den mest markanta nedgången var pandemiåret 2020. Sedan 1970-talet har de globala utsläppen av växthusgaser mer än fördubblats. Den genomsnittliga ökningstakten har varit cirka 2 procent per år sedan 1970, men med en långsammare ökningstakt under de senare åren. Utsläppen minskade temporärt under 2020 på grund av de restriktioner som infördes under covid-19-pandemin.
Klimatpolitiken behöver gå hand i hand med övriga politikområden
Avgörande för om världen ska kunna slå in på en utvecklingsväg i linje med Parisavtalets ambitioner är att de utsläppsminskande strategier som världens länder genomför också syftar till att uppnå andra samhällsmål samtidigt. Klimatpolitiken behöver gå hand i hand med övriga politikområden, inte minst den ekonomiska politiken. Bland annat är det angeläget att utsläpp prissätts, att investeringar i fossilfria lösningar främjas och att de mycket omfattande subventionerna till fossil energi runt om i världen minskas.
Stora investeringsflöden som i dag går till energi- och resurskrävande samhällsbyggnad och ett fossilbaserat energisystem behöver byta inriktning. Istället behöver de användas till satsningar på investeringar i förnybar energi, energi- och materialeffektiviseringar, en energi- och resurseffektivare infrastruktur samt bebyggelse med klimatvänliga material. Samtidigt måste utsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning begränsas och upptaget i världens kolsänkor främjas.