Därför blir det varmare

Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är den förändring av luftens kemiska sammansättning som människan orsakar genom utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Växthusgaserna förstärker atmosfärens förmåga att värma jordytan – den så kallade växthuseffekten blir starkare.

Utsläpp av koldioxid via förbränning av fossila bränslen världen över är den viktigaste orsaken till klimatets nuvarande förändring. Även markanvändning, främst skogsavverkning, bidrar. De globala koldioxidutsläppen har ökat successivt, och uppgår i dag till cirka 35 miljarder ton per år. Luftens koldioxidhalt har ökat med cirka 50 procent sedan förindustriell tid, och den fortsätter att stiga med ungefär 0,4 procent per år. Andra växthusgaser som lustgas (dikväveoxid) har ökat med drygt 20 procent, och metanhalten med drygt 150 procent.

Naturliga faktorer

Klimatet på jorden påverkas av naturliga fenomen som exempelvis vulkanutbrott, det påverkas av solens aktivitet och av förändringar i jordens rörelser runt solen och runt sin egen axel. Att temperaturen började stiga under 1900-talets första decennier torde delvis ha berott på ökande solaktivitet och minskande vulkanism. Under senare decennier har solaktiviteten dock varit relativt låg, medan vulkanismen har tilltagit. Båda dessa förändringar har en kylande verkan. Trots det har uppvärmningen fortsatt, en uppvärmning som endast kan förklaras med människans påverkan genom utsläpp av växthusgaser och förändrad markanvändning.

Utsläpp av växthusgaser

Utöver koldioxid släpper vi ut flera andra växthusgaser. Hit hör främst metan och lustgas, men också ett antal fluorhaltiga gaser, däribland klorfluorkarboner (även kallade CFC eller freoner). Alla dessa ämnen släpps ut i långt mindre kvantiteter än koldioxiden, men eftersom de är betydligt effektivare som växthusgaser räknat per ton ger de ändå betydande bidrag till växthuseffekten.

Partiklar döljer uppvärmning

Den förstärkning av växthuseffekten som vi människor har åstadkommit förklarar den pågående uppvärmningen. Egentligen skulle utsläppen av växthusgaser kunnat höja temperaturen ännu mer än vad som hittills skett. Men människan släpper också ut föroreningar som bildar partiklar i atmosfären, och de flesta sådana partiklar har en kylande inverkan på klimatet. På så sätt döljer de en del av växthusgasernas värmande effekt.

Fortsatt temperaturhöjning att vänta

I industriländerna var partikelutsläppen särskilt stora under decennierna närmast efter andra världskriget. Det torde vara en viktig förklaring till varför uppvärmningen på norra halvklotet tillfälligt bromsade in under perioden 1945–1975.

På södra halvklotet har partikelutsläppen varit mindre, och där har temperaturen stigit i jämnare takt. Under senare tid har industriländernas partikelutsläpp avtagit, och växthusgasernas uppvärmande effekt har därför kunnat slå igenom med ökad kraft även på norra halvklotet.