Garvakacia

Garvakacia är med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Arten har ännu inte påträffats i Sverige, men är etablerad i några länder i södra Europa.

Om du hittar garvakacia i naturen är det bra om du rapporterar det till Artportalen via 

Invasiva arter (artportalen.se)

När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.

Plantera inte garvakacia och se till att förhindra att de sprids. På grund av att den är EU-listad får man inte sälja, plantera eller låta den växa. Etablerade träd ska tas bort.

Garvakacia har visat sig vara invasiv i europeiska länder där den etablerat sig. Garvakacian är ett snabbväxande träd som kan ha negativa effekter på inhemska växter där den breder ut sig, och konkurrera om vatten och solljus.

I Portugal är garvakacia tydligt invasiv, men den är mycket mindre spridd än andra akaciaarter som A. dealbata, A. melanoxylon och A. longifolia. I sydvästra Sardinien (Italien) förekommer garvakacian i flodnära växtsamhällen. I dessa situationer dominerar ofta garvakacian tillsammans med andra främmande arter. I nordöstra Sardinien är garvakacia utbredd på öppna kustnära buskmarker på sandiga jordar, som har återbeskogats med icke-inhemska arter. I dessa områden bildar garvakacian mycket täta bestånd.

Garvakacia har främst tagits in i Europa som prydnadsträd. På Sardinien har trädet historiskt planterats i experimentellt syfte i början av 1900-talet. I andra delar av världen, exempelvis i Sydafrika och Brasilien, är garvakacia är en viktig växt inom tanninproduktion. Tanniner från barken används i läderindustrin (garvning), lim för träkompositer, flockningsmedel till vatten och specialprodukter inom livsmedels- och dryckesindustrin.

Garvakacian har hanliga-och honliga delar inom samma blomma, och är därmed en hemafroditisk växt. Det innebär att bara en planta med blommor behövs för att frön ska kunna bildas. Fröna bildas i frökapslar och kan spridas av gnagare, frågar och andra djur.

Garvakacian breder ut sig som en buske eller som upprättväxande träd som kan bli cirka 10 meter högt. Barken på stammen är slät, men kan även vara vågig vid basen när den är gammal. Barken är svart eller grå. Grenarna är kantiga med korta åsar. Bladen är sammansatta med parvis sittande små avlånga blad, och de får därmed ett fjäderliknande utseende. Bladen är något läderartade, mörkgröna och glansiga på ovansidan. Nya blad har gula eller grönaktiga gula spetsar. Blommorna är sfäriska med en vit-gul eller ljusgul färg.

Garvakacia växer naturligt i raviner eller på sluttningar, i fuktiga skogar, öppna skogar, gräsmarker och kustbuskage i sydöstra Australien. Arten trivs i mycket solljus. I Europa är arten etablerad i Spanien, Portugal, Frankrike och Italien (bara på Sardinien).