Kinesisk majna
Kinesisk majna (Acridotheres cristatellus) härrör från sydöstra Asien. Fågeln har tagits till Europa som burfågel och har sedan spridit sig genom att de har rymt eller blivit utsläppta.

Status i Sverige
Arten är inte etablerad i Sverige. Kinesisk majna är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera till EU och föra in i Sverige.
Rapportera fynd av Kinesisk majna
Om du hittar kinesisk majna i naturen är det bra om du rapporterar det till Artportalen via
Invasiva arter (artportalen.se)
När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.
Möjliga effekter
Det saknas studier på hur kinesisk majna skulle kunna påverka ekosystemen i Europa. De studier som finns utanför Europa visar på negativa effekter avseende konkurrens med andra fåglar om mat och boplats samt predation på en mängd andra djur. På vissa platser har arten påträffats äta både småfåglar och deras ägg samt uppvisa aggressivt beteende vid födosök.
Hur kan den komma hit och hur sprider den sig?
Kinesisk majna är en populär burfågel och har kommit till Europa primärt genom handel med sällskapsdjur. Burhållna fåglar kan lätt rymma eller släppas ut medvetet. Arten förekommer i flera länder i Europa: Österrike, Belgien, Tyskland, Portugal och Spanien.
I andra delar av världen har arten historiskt introducerats för biologisk kontroll av insektsskadedjur.

Hur känns den igen?
Kinesisk majna är en starliknande fågel. Kroppen är svart och har en karaktäristisk kam vid näbbens bas. Näbben är elfenbensvit med en rödaktig bas och benen är gul-orangea. På vardera vingen finns ett vitt fält på handpennorna, även stjärtpennornas spetsar är vita. Längd 24–27 cm, vingspann 42–48 cm. I flykten syns stora vita fläckar under vingarna och smala vita kanter på de yttre stjärtfjädrarna samt på fjädrarna som täcker undergumpen.
Hur och var lever den?
Kinesisk majna förekommer naturligt i låglandsområden med öppna ytor, slätter, kanter av låglandsskogar och buskmarker. Arten förekommer ofta i mänskligt skapade miljöer så som odlingar och trädgårdar, bebyggelse, hamnar och parker. Den kinesiska majnan äter insekter, frukt, spannmål, ägg och unga fåglar. Den kan också söka föda bland fiskrens och sopor. I sitt ursprungsområde i Kina består artens diet av 55 procent animalisk föda och 45 procent växtmaterial. I Kanada, där arten introducerats av människan, bestod födan av 60 procent frukter och 40 procent insekter och daggmaskar.