Asiatisk jättebålgeting

Asiatisk jättebålgeting förekommer ännu inte i Europa och därmed inte i Sverige, men den har förutsättningar att etablera sig primärt i syd/ sydvästra Sverige i och med ett varmare klimat.

Asiatisk jättebålgeting är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. 

Om du hittar asiatisk jättebålgeting i naturen är det bra om du rapporterar det till Artportalen via

1. www.invasivaarter.nu
2. När du rapporterar behöver du skicka med bilder av fyndet för att underlätta artbestämning.

Du bör även kontakta din länsstyrelse med information och bilder. 

Asiatisk jättebålgeting har en bred födokälla och livnär sig på olika insekter, inklusive andra getingar, olika vildbin och honungsbin, och även söt föda så som sav från träd och frukt. Asiatisk jättebålgeting är den enda bålgetingen som har förmågan att attackera i grupp och förstöra hela bon för andra bålgetingsarter. Den asiatiska jättebålgetingen konkurrerar om revir, boplats och föda med en rad andra arter, exempelvis andra insekter, inklusive andra getingar, och fåglar. Arten kan uppträda aggressivt när den skyddar bon och sav från träd. 

Negativa effekter vid en etablering skulle vara minskat antal pollinerande getingar och bin, såväl honungsbin i biodlingar som inhemska vilda pollinatörer, vilket leder till minskad pollinering av blomväxter. Kommersiell honungsproduktion och jordbruket kan därför drabbas negativt. Sticket från asiatisk jättebålgeting kan vara farligt för människan. 

Arten har ännu inte observerats eller etablerat sig någonstans i Europa. Asiatisk jättebålgeting är en bra flygare, men bedöms inte kunna sprida sig av egen maskin från sitt naturliga utbredningsområde i Asien till Europa. Asiatisk jättebålgeting kan spridas långa sträckor genom att parade honor som ska gå i vinterdvala söker skydd i gods som sedan exporteras och transporteras, exempelvis genom att gräva ned sig i jord eller söka skydd i halm och stråmaterial.

En potentiell spridning sker sedan på våren när de befruktade drottningarna flyger ut efter sin vinterdvala. Jorden som följer med växter som importeras till Europa ska vara steril, men det finns en möjlighet att honor som söker skydd kan gräva ned sig i jorden som följer med en planta någon gång under resans gång. Eftersom väldigt många plantor med jord importeras till Europa, och ingen asiatisk jättebålgeting observerats i Europa ännu, är detta fortfarande att anse som en mycket ovanlig typ av spridningsväg. 

Modeller som beräknat var asiatisk jättebålgeting skulle kunna etablera sig vid ett varmare klimat till följd av klimatförändringarna, visar att arten sannolikt skulle kunna etablera sig i större delen av Europas boreala och alpina regioner. Dock så kan torkperioder i och med ett varmare klimat göra delar av Europa för torrt för att getingen skulle kunna överleva. Arten beräknas enligt samma modell kunna etablera sig i sydvästra Sverige om några decennier till följd av ett varmare klimat. 

Det som särskiljer asiatisk jättebålgeting från andra bålgetingar är framför allt storleken och färgen. 

Drottningen är mycket stor (4–5 cm lång). Arbetarna är ca. 3,5 cm, vilket är i storlek med de allra största drottningarna av vår inhemska bålgeting Vespa crabro.

Vid en första anblick ser man att den asiatiska jättebålgetingen har ett stort, brett orange-gult huvud utan någon typ av svart eller mörk teckning. Ovanifrån ser mellankropp mycket mörk ut med flera relativt jämnbreda svarta band på den gula bakkroppen. Vår inhemska bålgeting Vespa crabro har en klarare gul färg, är påtagligt mindre att det på nära håll syns tydliga droppformationer på de tvärgående svarta banden på bakkroppen.

Se Artfakta: bålgeting-Artfakta från SLU Artdatabanken

Asiatisk jättebålgeting är en social insekt med tre kaster (drottning, arbetare och hanar) som lever i kolonier. Arten är dagaktiv och har en ettårig livscykel där övervintrande drottningar startar kolonin på våren. Den första kolonin består av ungefär 40 ägg som utvecklas till arbetare. Det tar 40 dagar från det att ägget lagts till dess att getingen är vuxen. 

Drottningen söker reda på en lämplig skyddad plats under jord (6–60 cm under marken) och anlägger det första boet. Arten återanvänder ofta hålor gjorda av andra djur, så som sorkar och möss, eller kvarvarande gångar från rötter som ruttnat bort. Den kan även bygga bo i håligheter i träd och murar, men det är mindre vanligt.